Förslag till ny funktionshinderspolitik

Regeringen har bett Myndigheten för delaktighet att ta fram förslag till en ny funktionshinderspolitik.

Funktionshinders-politik för ett
jämlikt och hållbart samhälle

Myndigheten för delaktighet har förslag
som ska göra funktionshinderspolitiken
bättre för alla.
Förslagen är tydligare än förut och
beskriver hur det ska vara i framtiden.

Myndigheten för delaktighet förkortas MFD.
MFD har stor kunskap om rättigheter för
personer med funktionsnedsättning.

Funktionsnedsättning betyder till exempel
att en person har svårt att förstå eller svårt
att gå eller svårt att tala.

MFD är viktiga i arbetet med att utveckla
kunskap och stödja dem som arbetar med
funktionshinderspolitik.

Funktionshinderspolitiken ska vara en
politik för alla i samhället.

Utvecklingen av politiken beror bland annat
på statliga myndigheter, landsting, kommuner
och privatpersoner.

Riksdag och regering

Riksdag och regering behöver visa att
funktionshinderspolitiken är viktig för
ett hållbart samhälle.
Det är ett samhälle som är bra för både
människor och miljö.  

Funktionshinderspolitiken är också viktig
för att Sverige ska kunna göra det vi har
lovat i arbetet med mänskliga rättigheter
och FN:s utvecklingsmål i Agenda 2030.

Mänskliga rättigheter är rättigheter som
varje människa har.
I Agenda 2030 är ett av målen att mänskliga
rättigheter ska gälla för alla varje dag.

MFD:s förslag om funktionshinderspolitik
är i två delar.
Första delen är förslag som MFD föreslår
att regeringen lämnar till riksdagen
att besluta om.
Andra delen är förslag som MFD föreslår
ska vara en stor del i regeringens plan
för funktionshinderspolitiken.

Lite bättre

Sveriges regering har en plan för att
genomföra funktionshinderspolitiken.
Planen gäller för åren 2011-2016.

Myndigheten för delaktighet har studerat
planen och vad som har fungerat
och vad som inte har fungerat.

Funktionshinderspolitiken har blivit
lite bättre senaste åren,
men det är inte jämlikt i samhället.

Många personer med funktionsnedsättning
kan inte delta i samhället på lika villkor
som personer utan funktionsnedsättning. 
Det gör att samhället inte är jämlikt.

Alla lokaler ska till exempel passa för
personer i rullstol och information från
samhället ska finnas på lättläst svenska
och med punktskrift så att alla kan läsa.  

Fyra sätt att arbeta

Det är riksdagen som bestämmer om
målen för funkionshinderspolitiken.
MFD föreslår att ändra en del i målen:
Vi föreslår fyra sätt att arbeta för att
ta bort funktionshinder i samhället och
för att det inte ska bli nya hinder:

  • Att göra rätt från början.
  • Att ändra det som är fel.
  • Att hitta sätt för att öka delaktigheten.
  • Att försöka stoppa all diskriminering.

Ny plan

MFD föreslår att regeringen gör en
ny plan för funktionshinderspolitiken.
Det är viktigt att planen finns med i
alla områden i samhället.
Det är bästa sättet för att det ska fungera
i framtiden.  

Vi föreslår att planen gäller i nio år.
Men samhället och politiken kan ändras,
till exempel med ny teknik och ny regering.
Därför kanske också planen ändras lite.

Målen i funktionshinderspolitiken behöver
vara tydligare.
Mål är att bestämma vad man ska göra
i framtiden.
Sedan behöver någon undersöka om målen
har fungerat i verkligheten.

30 myndigheter

MFD föreslår att ändra i reglerna så
att alla statliga myndigheter tänker på
funktionshinder i sitt arbete.

Vi föreslår att 30 myndigheter har ansvar
för att genomföra funktionshinderspolitiken.
Myndigheterna ska göra en plan för vad de
ska göra och sedan rapportera till regeringen 
varje år vad de har gjort.

MFD tycker att det finns områden i samhället
där det behövs mer kunskap.
Områdena är: Arbetsmarknad och försörjning,
utbildning och transport.

Därför behövs några myndigheter som har
särskilt ansvar för att samla kunskap.

Viktiga samhälls-områden

MFD föreslår elva viktiga områden
i samhället som ska vara med i planen.
Efter varje område står några exempel.

Områden som MFD föreslår är:

  • Arbete och försörjning (jobb och pengar)
  • Utbildning (skolor och kurser)
  • Transport (tåg och bussar)
  • Byggnader och planering (hus och bostadsområden)
  • It och utveckling av teknik (datorer och mobiltelefoner)
  • Hälsa (sjukvård och friskvård)
  • Social välfärd (bostad och trygghet)
  • Kultur och idrott (bibliotek och simhallar)
  • Konsument (köpa och använda varor)
  • Demokrati (alla får vara med och bestämma)
  • Rättsväsende (poliser och domstolar)

De elva områdena passar bra med
FN:s konvention om rättigheter för
personer med funktionsnedsättning.

En konvention är regler som länder
kommer överens om att de ska följa.

FN betyder Förenta Nationerna.
Ungefär 190 länder är medlemmar i FN.
Länderna i FN samarbetar bland annat om
mänskliga rättigheter.

Mål på två sätt

Ett problem med den förra planen
var att målen inte var tydliga.

MFD föreslår två mål för varje samhällsområde.
Effektmål är hur funktionshinderspolitiken
gör fler människor delaktiga och jämlika.
Resultatmål är det som måste finnas för att
fler ska kunna bli delaktiga och jämlika.

Genom att föreslå olika mål gör MFD det
tydligare vad som är viktigt att utveckla
på varje område.

MFD ansvarar

MFD ansvarar för att undersöka
funktionshinderspolitiken och att studera
vad som har blivit gjort,
men uppföljningen är svår att göra.

Sätt att arbeta

Funktionshinderspolitiken kan bara bli bra
om sätten att arbeta utvecklas och blir bättre.
Mer kunskap behövs för att arbetet med
tillgänglighet och funktionshinder ska
kunna genomföras och bli verklighet.

Ökad kunskap, ökat samarbete och att
tänka på funktionshinder inom alla områden
gör att det blir en bra utveckling.
Det blir en funktionshinderspolitik för ett
jämlikt och hållbart samhälle.

Senast granskad: 2016-08-18