Återbostadisering


Yttrande till: Näringsdepartementet

Datum: 2017-02-09

Diarienummer: 2016/0252

Beslutande: Malin Ekman Aldén, generaldirektör

Föredragande: Jonas Andersson, utredare

Myndigheten avstyrker förslaget i promemorian Återbostadisering.

Sammanfattning

Myndigheten avstyrker förslaget i dess nuvarande form med avsteg från nybyggnadsregler
i samband med återföring av befintliga bostäder från annan användning tillbaka
till deras ursprungliga funktion, s.k. återbostadisering, med hänvisning till
följande synpunkter:

  • Samtidigt som förslaget kan bidra till en ökning av det befintliga bostadsbeståndet, kan avstegen från moderna utformningskrav och tekniska egenskaper för tillgängliga och användbara bostäder enligt plan- och bygglagen (PBL) leda till uppenbara risker för utestängning och diskriminering av vissa målgrupper och deras möjlighet till gott boende. En sådan målgrupp är människor som har eller får en funktionsnedsättning.
  • Förslaget åsidosätter därför Sveriges åtagande enligt FN:s konvention (nr 26) om rättigheter för personer med funktionsnedsättning, liksom riksdagens uttalade funktionshinderspolitiska målsättning om ett samhälle byggt på mångfald som grund.

Myndigheten inser väl behovet av fler bostäder för att lösa bostadsunderskottet och har förståelse för att bostäder bör användas för sitt primära syfte. Myndigheten menar dock att s.k. återbostadisering av bostäder med annan användning måste bygga på nationella föreskrifter och riktlinjer för att skapa en likvärdigt strukturerad process i landets samtliga kommuner.

För att harmoniera effekterna av förslaget och säkerställa att den kommunala uttolkningen av återbostadisering blir jämbördig i samtliga kommuner bör Boverket, eventuellt i samarbete med Myndigheten för delaktighet, ges i uppdrag att utveckla nationella föreskrifter och riktlinjer gällande förståelsen av tillgängliga, användbara och ändamålsenliga bostäder i det äldre bostadsbeståndet från före 1975.

Myndighetens synpunkter

Myndigheten för delaktighet har i uppdrag att verka för den nationella funktionshinderspolitikens genomförande i samhället. Målet är full delaktighet för alla oavsett ålder eller funktionsnedsättning.

Funktionshinderspolitiken utgår från FN:s konvention nr 26 om rättigheter för personer med funktionsnedsättning och de åtaganden som Sverige har förbundit sig för genom ratificeringen 2008. Konventionens artikel 9 om tillgänglighet fastslår att personer med funktionsnedsättning ska ha en jämlik tillgång till den fysiska miljön, transporter, information och kommunikation. En tillgänglig, användbar och ändamålsenlig bostadsarkitektur ingår i miljömålen i FN :s Agenda 2030 för att uppfylla alla människors rätt till ett gott boende oavsett ålder och funktionsfönnåga.

Funktionshinderspolitiken och Sveriges åtagande enligt konventionen återspeglas i plan- och bygglagens (PBL) syfte att "främja en samhällsutveckling med jämlika och goda sociala levnadsförhållanden och en god och långsiktigt hållbar livsmiljö för människorna i dagens samhälle och för kommande generationer" (PBL 1 §).

Myndighetens motivering

Bygglagstiftningen är ett etablerat funktionshinderspolitiskt instrument för att ta bort
funktionshinder i bostaden, samhället och byggd miljö i generellt. Egenskaps- och utformningskrav avseende tillgänglighet, användbarhet och ändamålsenlighet har varit ett tydligt mål för byggandet sedan 1967. Betydelsen av tillgänglighet, användbarhet och ändamålsenlighet har därefter återkommande uppdaterats till dagens moderna utformningskrav och tekniska egenskaper enligt PBL:s åttonde kapitel.

Myndigheten för delaktighet menar att byggnadens byggnadsår är en betydelsefull indikator för att kunna bedöma om en bostad med en annan användning idag är möjlig att återföra till det allmänna bostadsbeståndet utan att urholka den generella nivån av tillgänglighet och användbarhet. Det är ett känt faktum att bostadsbyggnader med byggår från före 197 5 har uppenbara brister i tillgänglighet och användbarhet. Brister finns inom bostaden genom smala dörröppningar, höga trösklar och trånga badrum. Brister finns också i direkt anslutning till bostaden i trapphuset, avsaknad av hiss/ kompakta hisskorgar, otillgängliga tvättstugor, förråd och sophantering.

Myndigheten anser att promemorian förbiser byggnadsårets betydelse och öppnar upp för ett tolkningsutrymme av vad god nivå av tillgänglighet, användbarhet och ändamålsenlighet innebär i bostaden hos enskilda bygglovshandläggare och byggnadsnämnder. En viss förenkling av bygglovhantering av bostäder byggda efter 1975 är möjlig, men äldre bostadsbebyggelse behöver riktmärken. Promemorian om återbostadisering förbiser att en varierad teknisk standard i bostadsbeståndet tillsammans med ett stort kommunalt tolkningsutrymme av god tillgänglighet, användbarhet och ändamålsenlighet i äldre bostadsbebyggelse skapar risker för att den nuvarande nivån av tillgänglighet, användbarhet och ändamålsenlighet i bostadsbeståndet kommer att förflackas. Återbostadisering kan skapa nya funktionshinder som motverkar de funktionshinderspolitiska målen så att alla, oavsett ålder och funktionsnedsättning, att vara delaktiga i samhällslivet.

För att harmoniera effekterna av förslaget i dess nuvarande form och säkerställa att den kommunala uttolkningen av förenklade krav för återbostadisering är jämbördig i alla kommuner anser myndigheten att Boverket ges i uppdrag, eventuellt i samarbete med Myndigheten för delaktighet, att utarbeta föreskrifter och riktlinjer för genomförandet. Dessa föreskrifter och riktlinjer bör ge förutsättningar för att på ett jämbördigt sätt göra det möjligt att förbättra tillgänglighet, användbarhet och ändamålsenlighet i äldre bostadslösningar, som idag används för olika kontorsändamål, vårdverksamhet eller servicefunktioner. Sådana föreskrifter och riktlinjer skulle ge kommunerna vägledning om hur brister i tillgänglighet och användbarhet i det äldre bostadsbeståndet bäst kan lösas så att universella och upprepningsbara lösningar utarbetas.

Myndigheten för delaktighet vill avslutningsvis understryka att god tillgänglighet, användbarhet och ändamålsenlighet i boendet för alla oavsett ålder, funktionsnedsättning och socioekonomisk bakgrund är avgörande för skapa goda och hållbara bostäder i ett framtidsorienterat samhällsbyggande.

Senast granskad: 2017-03-06