En gymnasieutbildning för alla – åtgärder för att alla unga ska påbörja och fullfölja en gymnasieutbildning (SOU 2016:77)


Yttrande till: Utbildningsdepartementet

Datum: 2017-02-24

Diarienummer: 2016/0264

Beslutande: Malin Ekman Aldén, generaldirektör

Föredragande: Åsa Nordström, utredare och och Linda Ahlgren, utredare

Myndigheten för delaktighet tillstyrker förslagen i betänkandet om gymnasieutbildning för alla, men har några synpunkter.

Myndigheten för delaktighet (MFD) anser att förslagen i betänkandet främjar utbildning på lika villkor för alla.

MFD ser särskilt positivt på förslagen om bättre individanpassat och strukturerat stöd, införande av mentorer samt möjligheten att vid behov gå längre tid i gymnasieskolan. Detta med utgångspunkt i artikel 24 i FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning samt den fjärde allmänna kommentaren från FN:s kommitté om rättigheter för personer med funktionsned­sättning, som betonar vikten av en inkluderande skola.

MFD anser dock att det saknas ett tydligt funktionshindersperspektiv i betänkandet.

Sammanfattning

Säkerställ stödet till elever med funktionsnedsättning i gymnasieskolan

  • Elever med funktionsnedsättning är en heterogen grupp. MFD anser att det finns anledning att ytterligare utreda hur stödet till elever med funktions­nedsättning som är i behov av stöd kan förbättras i gymnasieskolan. MFD önskar att utredningen närmare hade undersökt vilka incitament som leder till att gymnasieskolan säkerställer att elever med funktionsnedsättning fullföljer sin utbildning.

Behov av översyn av gymnasiesärskolan

  • MFD anser att en övergripande översyn av gymnasiesärskolan är angelägen. Det finns skäl att se över hur skolor säkerställer att elever i gymnasiesärskolan får det stöd de behöver, så att skolorna på ett mer effektivt och ändamålsenligt sätt förbereder eleverna på att komma ut i arbets- och samhällslivet.

Viktigt att lära av folkhögskolor

  • MFD anser att det är angeläget att undersöka vad den ordinarie gymnasieskolan kan lära av folkhögskolornas pedagogik och metodik för att säkerställa en likvärdig utbildning för alla oavsett funktionsförmåga.

Myndighetens synpunkter

Enligt skollagen ska utbildningen inom varje skolform vara likvärdig. Skolan har även ett särskilt ansvar för elever med funktionsnedsättning (Förordning om läroplan för gymnasieskolan (SKOLFS 2011:144)).

Med utgångspunkt i artikel 24 i FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning samt den fjärde allmänna kommentaren från FN:s kommitté om rättigheter för personer med funktionsnedsättning, som betonar vikten av en inkluderande skola, har MFD synpunkter på förslagen inom följande områden.

Säkerställ stödet till elever med funktionsnedsättning i gymnasieskolan

En fullföljd gymnasieutbildning har visat sig förbättra individens etablering på arbetsmarknaden och i samhällslivet i stort. Studier visar att personer som inte har en fullföljd gymnasieutbildning löper större risk än andra att hamna i arbetslöshet och utanförskap. (SOU 2013:74, Unga som varken arbetar eller studerar – statistik, stöd och samverkan)

Unga med funktionsnedsättning har genomgående sämre levnadsvillkor än unga utan funktionsnedsättning. Unga personer med funktionsnedsättning förekommer ofta i gruppen unga som inte arbetar eller studerar. (Regeringskansliet (2015), Vägar framåt – strategi för ungdomar som varken arbetar eller studerar)

Studier visar också att skolan ofta har lägre förväntningar på dessa elever (Barnombudsmannen (2016), Respekt – Barn med funktionsnedsättning om samhällets stöd). Det saknas kunskap om vilket stöd elever med funktionsnedsättning får i gymnasieskolan samt hur de upplever sin gymnasieutbildning. Det gäller inte minst elever med neuro­psykiatrisk funktionsnedsättning, en grupp som har blivit allt större i gymnasie­skolan (Några skäl till att gruppen har blivit större är att ungdomar med autism och autismliknande tillstånd utan andra funktionsnedsättningar inte längre tillhör målgruppen för gymnasiesärskolan samt att allt fler barn har neuropsykiatrisk diagnos). Det gäller även den ökande andelen elever med lindring utvecklingsstörning som väljer att läsa på introduktionsprogrammet. (Skolverket (2014), Introduktionsprogram Rapport 413)

Mot denna bakgrund anser MFD att det finns anledning att ytterligare utreda hur stödet för elever med funktionsnedsättning som är i behov av det kan förbättras i gymnasieskolan samt undersöka vilka incitament som leder till att skolan säkerställer att gruppen fullföljer sin utbildning.

Behov av översyn av gymnasiesärskolan

Skolverket konstaterar att förutsättningarna för gymnasiesärskolan har förändrats under senare år. Exempelvis har skillnaderna i elevernas förutsättningar och förmågor blivit större (Skolverket (2016), Gymnasiesärskolan, uppföljning och analys av 2013 års reform, rapport 435). MFD anser att det bör säkerställas att elever i gymnasiesär­skolan får det stöd de behöver och att utbildningen har anpassats utifrån de förändrade förutsättningarna. En fråga att belysa i sammanhanget är bland annat om eleverna har tillgång till stödjande teknik i den omfattning som de behöver.

Studier visar att endast en minoritet av eleverna går vidare till andra studier eller till arbete efter avslutad gymnasiesärskoleutbildning (Arvidsson, Jessica (2016) Sysselsättning och social rättvisa – En nationell registerstudie om 12 269 unga vuxna med intellektuell funktionsnedsättning). MFD anser därför att det är angeläget att se över om gymnasiesärskolan idag på ett effektivt och ändamålsenligt sätt förbereder eleverna att gå ut i arbetslivet. I detta ingår att också förbereda eleverna på ett vuxenliv.

Det saknas heltäckande kunskap om elever i särskolan. Officiell statistik som omfattar elever i särskolan samlas inte in på individnivå, vilket försvårar uppföljning och utvärdering av gymnasiesärskolans utveckling. Bristen på individstatistik innebär att det inte går att följa upp elevernas skolgång på samma sätt i gymnasiesärskolan som i andra skolformer. MFD vill därför påtala behovet av uppföljning på individnivå i gymnasiesärskolan.

Viktigt att lära av folkhögskolor

Genom individualiserad undervisning och stöd erbjuder folkhögskolan en miljö som kan vara gynnsam för elever att fullfölja en gymnasieutbildning. En stor andel elever i folkhögskolor har idag en funktionsnedsättning. (Folkbildningsrådet (2015), Årsredovisning med verksamhetsberättelse)

MFD anser att det kan finnas mycket att lära av den pedagogik och metodik som folkhögskolorna använder. Det är därför angeläget att närmare analysera vad den ordinarie gymnasieskolan kan lära av folkhögskolorna för att den ordinarie gymnasieskolan ska kunna säkerställa en likvärdig utbildning för alla oavsett funktionsförmåga.

Senast granskad: 2017-03-13