Äldrestatistik 2013/2014


Publikationstyp: Rapporter

Utgivningsår: 2014

Antal sidor: 46

Artikelnummer: 14309-pdf

URN: NBN:se:hi-2014-14309-pdf

Sammanfattning

Sammanställning av statistiska uppgifter om äldres hälsa, funktionsnedsättning, boende och hjälpmedel i Sverige och även EU.

I Sverige finns närmare 1,9 miljoner personer som är 65 år eller äldre. Gruppen utgör 19–20 procent av befolkningen (2013-12-31) att jämföras med 12–13 procent på 1960-talet och knappt 5 procent på 1850-talet (Ref. 38). Under fyrtioårsperioden 1950–1990 fördubblades antalet personer i åldern 65 år eller äldre (Ref. 30).

14 procent av de äldre (cirka 250 500 personer) i åldersgruppen 65 år och äldre bodde permanent i särskilda boendeformer eller var beviljade hemtjänst i ordinärt boende den 1 oktober 2012.

1 oktober 2012 var 163 200 personer 65 år och äldre beviljade trygghets­larm som individuellt biståndsbeslutat larm. De motsvarar ungefär 9 procent av befolkningen i åldersgruppen. Knappt en fjärdedel (23 procent) som beviljades trygghetslarm var personer i åldersgruppen 65 till 79 år respektive 90 år och äldre. Drygt hälften (54 procent) var i åldersgruppen 80 och 89 år. Andelen kvinnor var 72 procent och andelen män 28 procent.

I enkätstudien om anhörigomsorgens omfattning och vad den får för konsekvenser fann man att cirka 400 000 äldre vårdar, hjälper eller stödjer en närstående. Det finns inga könsskillnader vad gäller tidsomfattning och frekvens men vad gäller typen av omsorg. Män ger mer praktisk hjälp och ekonomiskt stöd medan kvinnor oftare svarar för tillsyn, umgänge och personlig omsorg.  Främst ges omsorgen i åldersgruppen 65 år och äldre till sin make, maka eller partner. Bland personer 65–80 år är var femte person (19 procent) omsorgsgivare samt bland personer 81 år och äldre är ungefär var sjunde (15 procent) omsorgsgivare.

I Sverige beräknas att det finns 148 000 personer med demenssjukdom. De flesta är kvinnor vilket dels beror på att kvinnor löper högre risk att drabbas, dels att deras andel i befolkningen är högre än männens i de äldsta åldersgrupperna.

2012 uppgav 35 procent av kvinnorna respektive 33 procent av männen i åldersgruppen 65–84 år att de hade minst en funktionsnedsättning, vilket var en och en halv till två gånger mer än befolkningen i övrigt (20 procent för båda könen).

Vid SCB:s senaste hälsofördjupning i undersökningarna av levnads­förhållanden (ULF) för 2004/2005 kunde man se att vid 75 års ålder sker en dramatisk ökning. Drygt 20 procent av männen respektive knappt 40 procent av kvinnorna använder något förflyttningshjälpmedel.

Bland personer 85 år och äldre är 70 procent av kvinnorna respektive 55 procent av männen använder något förflyttningshjälpmedel. Cirka 100 000 använde rullstol. Ungefär hälften av rullstolsanvändarna var 80 år och äldre. Nästan två tredjedelar av rullstolsanvändarna var kvinnor. I samma under­sökning uppgav cirka 240 000 personer att de använde rollator. 95 procent av rollatoranvändarna var 65 år och äldre. Något mer än två tredjedelar av rollatoranvändarna var äldre än 80 år. Kvinnorna utgjorde tre fjärdedelar av rollatoranvändarna (Ref. 17).

Hjälpmedelsinstitutets insamling av uppgifter från hjälpmedelscentralernas verksamhet gav ett lite högre antal rullstolsanvändare, cirka 150 000. 70 procent av rullstolsanvändarna var 65 år och äldre, knappt hälften (47 procent) 80 år och äldre. Skillnaden i det totala antalet rullstolsanvändare i de olika undersökningarna, kan dels bero på att respondenter möjligen inte ville uppge att de är hjälpmedelsanvändare och dels på att bland de 150 000 användarna även finns korttidsanvändare av rullstol (Ref. 8).

Senast granskad: 2014-04-23