Digitala trygghetslarm – ny teknik i nya infrastrukturer


Publikationstyp: Rapporter

Utgivningsår: 2013

Antal sidor: 57

Artikelnummer: 13326-pdf

URN: NBN:se:hi-2012-13326-pdf

Sammanfattning

Slutredovisning från Hjälpmedelsinstitutet av regeringsuppdraget Digitala trygghetslarm – ny teknik i nya infrastrukturer.

Hjälpmedelsinstitutet drev ett regeringsuppdrag om trygghetslarm mellan maj 2010 och april 2013, kallat ”Digitala trygghetslarm – Ny teknik i nya infrastrukturer”. Uppdraget bestod i att genomföra utvecklings- och informationsinsatser för att stödja kommunerna i att stärka säkerheten i trygghetslarmstjänsterna i samband med det pågående teknikskiftet till internetbaseradteknik (IP) inom telekommunikationsområdet. 

Programmet Digitala trygghetslarm genomförde en storskalig försöksverksamhet i Sjuhäradsbygden. Över 1 000 installationer av digitala trygghetslarm genomfördes hos användare i ordinärt boende. En larmmottagning baserad på internetteknik (IP) upphandlades. Trygghetslarmens funktion övervakades på minutnivå.

Inom programmet genomfördes förutom den storskaliga försöksverksamheten även förstudier och tekniktester. En branschorganisation startades, en branschöverenskommelse togs fram för ett protokoll för trygghetslarmskommunikation, samt ett standardiseringsarbete startades. Inom regeringsuppdraget har det genomfördes ett stort antal informationsinsatser nationellt, men även internationellt.

Erfarenheterna från regeringsuppdraget är att det är den analoga tonsignaleringen som äldre trygghetslarm använder sig av som ställer till problemen för trygghetslarmen. Trygghetslarmen måste även funktionsövervakas på minutnivå, snarare än en gång per dygn. Sveriges kommuner behöver genomföra ett fullständigt teknikskifte och övergå till att använda trygghetslarm som kommunicerar via internetteknik (IP) både för fast anslutning och i mobilnätsanslutningar. Även larmmottagningarna måste genomföra ett teknikskifte och ta emot och hantera trygghetslarmen via IP. Sveriges kommuner behöver snarast sätta sig in i problematiken och planera för teknikskiftet. 

Det finns idag cirka 200 000 användare av trygghetslarm boende i ordinärt boende. Ett flertal kommuner driver egna larmmottagningar. Det finns två större larmmottagningar specialiserade på mottagning av trygghetslarm nationellt. Under 2012 fanns det endast en larmmottagning som tog emot och hanterade trygghetslarm helt baserat på internettekniken (IP) i Sverige och cirka 10 000 enheter som övervakades på minutnivå. 

En av de viktigaste faktorerna för att kunna genomdriva teknikskiftet är att kommunerna måste ta kontrollen över trygghetslarmens kommunikation. I ett teknikskifte är det inte lämpligt att i lägga ansvaret för kommunikationen på användaren som ett egenansvar. Kommuner behöver ta hänsyn till trygghetslarmen när de gör kommunikationsupphandlingar och förstå vilka specifika krav kommunen behöver ställa för trygghetslarmen. 

Kommunerna behöver också ställa krav på stödsystem som automatiskt kontrollerar driften och meddelar personal när driftövervakningen visar att åtgärder kan behöva vidtas. Trygghetslarmens funktion måste övervakas på minutnivå för att ge ett bra statistiskt underlag för driftsövervakning och ge ett tekniskt larm till personalen inom en bedömd rimlig tid om larmet slutar att fungera.  Man behöver utvärdera driftstatistik regelbundet som en del i verksamhetens kvalitetsabetet och ständiga förbättringsarbetet. Man behöver kontrollera, verifiera och utreda eventuella tekniska problem som inträffat ordentligt. Det uppstår lätt många olika förklaringar till vad felen beror på som inte alltid är korrekta.

En viktig lärdom från den storskaliga försöksverksamheten är vikten av engagerade chefer som förstår vikten av teknikskiftet. Ledarskapet är en viktig faktor för att få till stånd en förändring. På alla nivåer behövs en förståelse för hur tekniken fungerar och vilken nytta den nya tekniken ger. Det finns en stor kunskap i kommunerna som deltagit i regeringsuppdraget som man kan dra nytta av. 

Socialtjänstlagen (SoL 2001:453) bör tillämpas och efterföljas för trygghetslarmen. Av 3 kapitlet 3 § i Socialtjänstlagen (SoL 2001:453) framgår att insatser inom socialtjänsten ska vara av god kvalitet och kontinuerligt utvecklas och säkras. I det ligger ett ansvar för att trygghetslarm och larmmottagning fungerar. 

Teknikskiftet innebär en stor utmaning för Sveriges samtliga kommuner som omfattar inte bara teknik utan även arbetsrutiner, upphandling, ansvarsområden och ett förändrat synsätt på trygghetslarm och verksamheten.

Senast granskad: 2013-10-04