Nyttokostnadsanalys vid införande av välfärdsteknologi - Ippi


Publikationstyp: Rapporter

Utgivningsår: 2012

Antal sidor: 36

ISBN 12380-pdf

URN: NBN:se:hi-2012-12380-pdf

Sammanfattning

En nyttokostnadsbedömning av Ippi. Resultatet i rapporten från Teknik för äldre visar att Ippi är lönsamt för såväl en kommun som för samhällsekonomin i stort.

Uppdrag, syfte och uppläggning

Inom ramen för Hjälpmedelsinstitutets projekt Teknik för äldre har medel beviljats för en studie om nyttokostnadsanalys vid införande av välfärdsteknologi med särskild tillämpning på exemplet ippi. Syftet med analysen är att förbättra beslutsunderlaget vid införande av välfärdsteknologi inom kommunal vård och omsorg.

En bedömning har gjorts av nytta och kostnad av ippi, baserad på uppgifter från befintliga studier och från intervjuer med personer som har stor erfarenhet av hur den fungerar. Intervjuer har gjorts med närmare 50 personer, i flertalet fall per telefon. Av dessa var ett dussintal användare och ett tjugotal personer kom från kommuner och hade direkt erfarenhet av hur ippi fungerat i verksamheten. Genomgående har de antaganden som gjorts om ippis positiva effekter präglats av en försiktighetsprincip.

Nyttokostnadsstudier kan sägas vara en form av samhällsekonomisk kostnadsintäktsanalys. Fördelen med att betrakta analyserna på detta sätt är att det finns en teoretisk referensram för samhällsekonomisk kostnadsintäktsanalys. I en samhällsekonomisk kostnadsintäktsanalys ingår inte bara strikta ekonomiska variabler, utan även mera svårmätbara effekter som inverkan på hälsa, välbefinnande och självförtroende.

Den demografiska utvecklingen i Sverige kommer att leda till en betydande ökning av antalet i de äldsta grupperna. Många i denna grupp, även tidigare användare, kommer inte att kunna använda vare sig datorer eller smarta telefoner. Antalet personer över 75 år kommer att öka från ca 800 000 i dag till drygt 1,3 miljoner år 2030, dvs. med över 60 procent (SCB 2009). Behovet av enklare former av IKT1-stöd kommer att öka, även om en större andel av de äldre i framtiden tidigare använt datorer och smarta telefoner. Ett exempel på en sådan produkt är ippi.

Ippi är ett kommunikationsstöd som underlättar för äldre och personer med funktionsnedsättning att hålla kontakt med släkt, vänner, vård- och omsorgsgivare m.fl. via den vanliga TV:n. För vård- och omsorgsgivare innebär ippi att man kan nå ut med information och frågor till äldre och personer med funktionsnedsättning som saknar digital utrustning.

Genom att ippi har ett mobiltelefonnummer och en e-postadress kan den ta emot och skicka sms, mms och e-post (bild, ljud och text) till alla datorer
och mobiltelefoner.

Tidigare studier

Antalet studier av ippi är begränsat av naturliga skäl, eftersom ippi bara funnits i några år. I de utvärderingar som gjorts har framkommit att ippi uppskattas av brukarna inom hemtjänsten bl.a. när det gäller att veta vem som kommer från hemtjänsten och få en bild på den personen. Bilder från anhöriga uppskattades också mycket, liksom dagens datum och spel. När ippi använts i anslutning till olika träffpunkter är slutsatsen att ippi använts och fungerat bäst när det gäller sociala kontakter. Samma slutsats gäller vid användning i vård- och omsorgsboenden.

Personalen har i huvudsak varit positiv till ippi. Det har blivit mindre frågor från brukarna om vem som jobbar, tidpunkter för olika aktiviteter m.m. På den negativa sidan uppges tidsbrist och svårigheter att hinna med att sköta ippin. Vissa delar av personalen har dock visat viss tveksamhet möjligen som ett uttryck för teknikrädsla.

Kommunala insatser enligt socialtjänstlagen för äldre personer

Närmare 250 000 personer 65 år och äldre bodde permanent i särskilda boendeformer eller var beviljade hemtjänst i ordinärt boende den 1 november 2010. Det motsvarar 14 procent av befolkningen i åldersgruppen. För personer 80 år och äldre hade 37 procent antingen hemtjänst eller bodde i särskilt boende.

De drygt 90 000 personer som bodde i särskilda boendeformer motsvarar ca 5 procent av befolkningen i åldersgruppen. Motsvarande andel för personer 80 år och äldre var 14 procent.

Nära 160 000 personer 65 år och äldre bodde i ordinärt boende med hemtjänst, motsvarande 9 procent av befolkningen i åldersgruppen. För personer 80 år och äldre var motsvarande andel 23 procent. Ungefär en tredjedel av alla med hemtjänst var beviljade mellan 1 och 9 timmar per månad och drygt en femtedel mellan 10 och 25 timmar. Andelen med mera än 80 timmar per månad var ca 10 procent. Äldre med hemtjänst möter i genomsnitt 13 olika personer från hemtjänsten under en tvåveckorsperiod. För hemtjänst är genomsnittskostnaden ca 129 000 kr per person och år i kommunerna. För särskilt boende är genomsnittskostnaden 549 000 kr.

Nyttokostnadsbedömning av ippi

Vid intervjuerna har frågor ställts till bl.a. vård- och omsorgsgivarna. Enligt dem är de vanligaste användningsområdena för ippi sociala kontakter och information om olika aktiviteter. Men även rehab och sjukgymnastik, vilken personal som tjänstgör, påminnelser, frågor och gåtor, spel och matsedel har varit relativt vanliga områden. De effekter av ippi som personalen främst identifierat hos brukarna är ökad livskvalitet och trygghet. Flera pekar också på att brukarna blir piggare och orkar mera. För rehab och träning anses ippi medföra att det blir bättre övningar och att man minskar risken för att göra sådana fel som kan förlänga rehabtiden.

Men ippi uppges inte haft så stora effekter på personalbehovet. Många framhåller att motivet för att prova ippi inte var besparing, utan att höja livskvaliteten för användarna. Men några pekar ändå på att ippi kan medföra en viss minskning av personalbehovet. Genom att man informerar om t.ex. vilken personal som jobbar eller vilka aktiviteter som är aktuella, slipper man få en rad frågor om detta. Även när ippi använts inom hemtjänsten har man kunnat peka på en viss minskning av personalbehovet och resekostnaderna.

Ippi anses av huvuddelen av de intervjuade öka möjligheterna att bo kvar hemma för personer med hemtjänst. De flesta (ca 70 procent) brukare som börjat använda ippi fortsätter.

Bland de hinder som nämnts för ökad spridning av ippi kan nämnas personalens tveksamhet. Det är inte minst viktigt att cheferna är med och det behövs ibland eldsjälar som driver på. Huvuddelen av personalen är positiv till ippi. Men bland en del av personalen, främst äldre personer, finns en viss teknikrädsla, men också rädsla för att bli av med jobbet. Flera pekar också på tidsbrist inom omvårdnadssektorn. Vissa tekniska problem tas också upp, men största delen av personalen gör bedömningen att ippi är lätt att använda för brukarna.

Alla intervjuade brukare anser att det är lätt att använda ippi. Det man uppskattar mest med ippi är att den underlättar kontakter med anhöriga och vänner, bl.a. med hjälp av stora fina bilder som man får på TV-skärmen. Flera intervjuade uppger att de känner sig tryggare genom att de har ippi. De anser också att ippi gör det lättare att bo kvar hemma.

De samhällsekonomiska kostnaderna för en ippi består av kapitalkostnad, abonnemangskostnad, utbildningskostnader för personal, utbildning och stöd till brukare samt utsändning av meddelanden m.m. De beräknas uppgå till 9 200 kr per år.

När det gäller nyttan från samhällsekonomisk synpunkt har följande positiva effekter identifierats inom särskilda boenden: höjd livskvalitet för de boende, minskade vårdkostnader till följd av att de äldre blir mera aktiverade, tidsbesparing genom att det blir färre frågor till personalen om bl.a. vilka som arbetar olika tider och vilken mat som serveras, tidsbesparing genom att skicka ut information via ippi om gemensamma aktiviteter, läkartider etc. i stället för att gå runt och knacka på dörrarna till de äldres rum samt positiva effekter för anhöriga och vänner som dessutom kanske kan glesa ut de personliga besöken något.

Av dessa effekter går det att göra rimliga antaganden om tidsbesparingarna, men underlag saknas för att kvantifiera de övriga effekterna. Om man försiktigtvis antar att tidsbesparingarna blir 10 minuter per vecka per ippi-enhet (vissa enheter betjänar flera brukare) blir besparingen ca 3 500 kr per år. Nästan 40 procent av årskostnaden för ippi täcks enbart av denna effekt.

Den största effekten är emellertid enligt både intervjuer i denna studie och i andra studier höjd livskvalitet för de boende. Minskade vårdkostnader på sikt och positiva externa effekter för anhöriga och vänner samt personal har inte heller kunnat kvantifieras.

Slutsatsen av detta resonemang är rimligen att nyttan av ippi med stor marginal överstiger kostnaderna för personer i särskilt boende och att ippi framstår som klart samhällsekonomiskt motiverad i särskilda boenden.

När det gäller ippis användning inom hemtjänsten är effekterna ganska likartade med användningen inom särskilda boenden. Men på en punkt finns en betydande skillnad. Om ippi fördröjer övergången från eget boende med hemtjänst till särskilt boende kan betydande ekonomiska effekter uppstå.
Värdet på de tidsbesparingar som bedöms uppstå genom att ippi kan minska utskick av brev, telefonsamtal och besök från hemtjänsten m.fl. uppskattas till 11 600 kr per år. Ippis effekt på kvarboendet för personer med eget boende antas beröra var tredje person och ha en varaktighet på ett år. Ett annat sätt att uttrycka motsvarande förhållande är att ippi i genomsnitt förlänger kvarboendet med fyra månader. Detta medför en besparing för kommunen på ca 48 000 kr per ippi i genomsnitt.

En viss reduktion (med 30 procent) av intäkterna ska dock göras med avseende på ippi-enheter som delats ut till brukare, men inte använts nämnvärt. Med en 5-årig kalkylperiod blir nuvärdet av kostnaderna 40 900 kr och intäkterna 63 700 kr. Med en 3-årig kalkylperiod blir nuvärdet av kostnaderna 25 500 kr och intäkterna 52 400 kr. Förutom dessa kvantifierade intäkter ska övriga effekter beaktas, bl.a. höjd livskvalitet för brukarna som får betraktas som den viktigaste effekten. Slutsatsen blir att ippi är klart lönsam för samhällsekonomin vid användning inom hemtjänsten.

Samlad bedömning

De ekonomiska bedömningar som gjorts i de tidigare avsnitten avser samhällsekonomiska effekter. För en kommun är det ännu mera relevant att få information om de kommunalekonomiska effekterna. De poster som kvantifierats är emellertid uteslutande kommunalekonomiska.

Slutsatsen är därför att ippi är klart lönsam för såväl en kommun som för samhällsekonomin i stort både vid användning inom särskilda boenden och hemtjänsten.

Ippi har sannolikt förutsättningar att även bli en vanlig konsumentprodukt och säljs också numera på öppna marknaden. Huvuddelen av de allra äldsta har ingen kommunal omsorg. Nära två tredjedelar av alla personer över 80 år har varken hemtjänst eller särskilt boende.

Den typ av ippi som varit underlag för studien är dagens ippi (ippi 1.0). En ny version av ippi har utvecklats (ippi 2.0) och utvärderas nu. Den gör
det bl.a. möjligt att nå olika webbtjänster, t.ex. banktjänster, tjänster från matleverantörer och apotek.

Den demografiska utvecklingen medför att antalet personer över 75 år kommer att öka med 60 procent eller en halv miljon fram till 2030. Det framstår inte minst mot denna bakgrund angeläget för kommuner och landsting att utnyttja de IKT-lösningar som finns för att man ska klara av att uppfylla sina lagstadgade vård- och omsorgsuppgifter. Många av dessa lösningar, bl.a. ippi, är dessutom klart lönsamma såväl på kommunal- som på samhällsekonomisk nivå och medför dessutom höjd livskvalitet för brukarna.

Senast granskad: 2013-10-02