Vägar till arbete - slutrapport


Publikationstyp: Rapporter

Utgivningsår: 2014

Antal sidor: 37

Artikelnummer: 14310-pdf

URN: NBN:se:hi-2014-14310-pdf

Sammanfattning

Slutrapport från projektet Vägar till arbete som undersökte om teknikstöd kan underlätta i skolan för elever med kognitiva svårigheter.

Projektet Vägar till arbete drevs av Hjälpmedelsinstitutet under åren 2011 till 2014 med stöd från Arvsfonden. Från 1 maj 2014 upphörde Hjälpmedelsinstitutet och delar av verksamheten flyttades över till Myndigheten för delaktighet. Den här rapporten är slutrapport för projektet.

Vägar till arbete arbetade med såväl generella insatser för ett stort antal elever och lärare som individuella insatser för ett mindre antal elever (215 elever).

De generalla insatserna bestod bland annat av utbildningsinsatser kring konsekvenserna av olika funktionsnedsättningar i lärsituationer och inköp av teknikstöd till två teknikklassrum, där lärare och elever kunde prova på och lära sig mer.

215 elevers individuella behov av stöd kartlades med hjälp av verktyget BAS (Bedömning av anpassningar i skolmiljön). 39 procent av dessa hade ingen diagnos. 

BAS är ett instrument som har utvecklats i Sverige för att användas inom skolan. Metoden bygger på elevernas egen skattning av sina svårigheter och önskemål om att pröva teknikstöd.

90 procent svarade att de kände sig delaktiga i val av teknikstöd, var nöjda med användningen i skolan och på fritiden och att tekniken hade fungerat. Nästan alla elever, 97 procent, svarade att de skulle fortsätta eller delvis fortsätta att använda sitt teknikstöd efter projektets slut. 62 procent ansåg sig ha förbättrat eller mycket förbättrat hanterandet av besvärliga situationer.

Samverkan och samarbete med aktörer utanför skolan var en viktig hörnsten i projektet. Syftet var att de unga, när de gått ut skolan, skulle ha en egen planering som underlättade övergången från skolan till arbete eller vidare studier.

Den samverkan som skedde ledde till att eleverna kom ut i aktivitet relativt snabbt efter studenten. De som medverkade hade redan under skoltiden fått stöd att ta kontakt med Arbetsförmedlingen. De hade också fått stöd att berätta om sina svårigheter och behov, vilket gjorde att de fick rätt stöd på en gång.

Om skolan inte arbetar med samverkan med andra aktörer, till exempel Arbetsförmedlingen, blir konsekvensen att de inte får kunskap om de andra aktörernas uppdrag och därmed inte kan ge stödet till eleverna i övergången från skola till arbete. Skolpersonal har svårt att få tillstånd till eller tid att arbeta med samverkan, vilket kan bero på att gymnasieskolan inte har något formellt överlämningsansvar för elever med särskilda behov. Om andra aktörer fick ta del av kunskapen om eleverna skulle övergången från skola till arbete kunna gå lättare för många.

Ytterligare en aspekt som diskuterats i projektet är frågor om uppföljningsansvar för elever med funktionsnedsättning. Alla elever som intervjuades hade kommit ut i aktivitet snabbt efter sin student. Det var en effekt av det arbete och den samverkan som varit en del av projektet. Men många av eleverna lämnade efter en tid den aktivitet de påbörjat efter skolan. Det som gjordes i skolan var framgångsrikt, men sedan hade ingen aktör ansvar för att samordna insatserna. Att eleverna hamnade i perioder av utanförskap kan i något fall berott på att de endast fick ha praktik under en viss tid enligt regelverket.

Rapporten visar att den övergripande strukturella nivån är viktig och underlättar det mer konkreta och praktiska arbetet kring eleverna. Eleverna kunde snabbt och effektivt lotsas rätt mellan olika instanser och personer.

Linköpings universitet ska efter att projektet avslutats gå vidare och följa ett stort antal av eleverna (som gett sitt samtycke till fortsatt forskning). Det gäller elever från både Vägar till arbete och regeringsuppdraget Teknikstöd i skolan. Därmed kommer skolprojekten att leva vidare och möjligheterna att sprida arbetssättet nationellt att öka.

Senast granskad: 2014-09-03