Värdet av en eldriven rullstol – hälsoekonomisk analys


Publikationstyp: Rapporter

Utgivningsår: 2013

Antal sidor: 38

Artikelnummer: 13321-pdf

URN: NBN:se:hi-2013-13321-pdf

Sammanfattning

Hälsoekonomisk analys som jämför kostnader för eldriven rullstol med mindre tidsåtgång för närstående och förändring av livskvalitet. Rapport från Teknik för äldre.

Studiens huvudsyfte var att utvärdera om förskrivning av eldrivna rullstolar för äldre personer med bestående funktionsnedsättning och betydande förflyttningssvårigheter är kostnadseffektivt.

Delsyften var att studera olika livskvalitetsinstruments förmåga att fånga användarnas förändring i livskvalitet relaterat till hjälpmedel och att rekommendera hälsoekonomisk analysmetod vid analyser av användning av hjälpmedel.

I Örebro län är kriterierna för förskrivning av en eldriven rullstol att personen har bestående funktionsnedsättning som medför betydande förflyttningssvårigheter där behovet inte kan tillgodoses på annat sätt. Personen ska ha kontinuerligt behov 2-3 gånger per vecka året runt för att självständigt klara sina förflyttningar.

Undersökningsgruppen bestod av personer som remitterats till Centrum för hjälpmedel, Örebro läns landsting, för utprovning av en eldriven rullstol.

Studien genomfördes med en före- och efterdesign med två mättillfällen och med en intervention i form av förskrivning av eldriven rullstol. Mätningar gjordes före förskrivning av eldriven rullstol och efter cirka 4 månaders användning. Studien pågår fortfarande (december 2012) och här presenteras ett delresultat. Det är baserat på 35 deltagare.

Samtliga deltagare fick en eldriven rullstol klassificerad av Hjälpmedelsinstitutet som klass B eller C. Alla förskrivna rullstolar var trehjuliga s.k. scooters. Rullstolar av klass B är tillräckligt kompakta för att kunna hanteras inomhus i begränsad omfattning och klarar utomhushinder i begränsad omfattning. Klass C är större och klarar fler hinder och kan köras långa sträckor.

I den hälsoekonomiska analysen jämfördes kostnader för eldrivna rullstolar med minskade kostnader, mindre tidsåtgång för närstående och förändring av livskvalitet.

Kostnaden för en eldriven rullstol var 7 945 kr första året och därefter 4 145 kr per år. Resekostnaden minskade med 2 300 kr per år (p = 0,04) och närståendes tidsbesparing var 161 timmar per år (p = 0,02). Livs- kvaliteten förbättrades i intervallet 0–0,3 QALY under 3-5 år. Resultatet kan sammanfattas i fyra grupper:

  • Om närståendes tid inte anses ha något värde och antagande  görs att livskvalitet inte har påverkats = ej kostnadseffektivt.
  • Om närståendes tid värderas som restid (enligt SIKAs1 rekommendation) och antagande görs att livskvalitet inte har påverkats = kostnadseffektivt (leder till nettobesparingar och är kostnadseffektivt oberoende av livskvalitet).
  • Om närståendes tid inte anses ha något värde och antagande  görs att livskvalitet har påverkats enligt medelvärde = kostnads- effektivt (acceptabel kostnad per vunnet QALY).
  • Om närståendes tid värderas som restid (enligt SIKAs rekommendation) och antagande görs att livskvalitet har påverkats= kostnadseffektivt (leder till nettobesparing och vunna QALYs).

Vår bedömning är att förskrivning av eldrivna rullstolar till äldre personer med bestående funktionsnedsättning som medför betydande förflyttningssvårigheter är kostnadseffektiv. I denna begränsade studie går det dock inte att belägga det med säkerhet. Bedömningen bygger på följande:

  • Förbättrad livskvalitet (SF-36), upplevd nytta (IPPA) och ökad aktivitet och delaktighet (WHODAS 2.0). Studiens begränsade omfattning, men framför allt de hälsoekonomiska livskvalitetsinstrumentens (EQ-5D, EQ VAS, SF-6D och HUI3) dåliga anpassning till den aktuella gruppen, har gjort att vinster i QALYs är osäkra.
  • Signifikant minskade kostnader för resor.
  • Signifikant minskad tid för service från närstående. Det är oklart hur denna tidsbesparing ska värderas; allt från 0 kr till 187 kr per timme rekommenderas i litteraturen. Intervjuer med närstående bekräftar att effekterna av den eldrivna rullstolen är värdefull för dem.

De använda livskvalitetsinstrumenten bedöms genomgående ha dålig förmåga att mäta de vinster som ett hjälpmedel innebär. Två av dem fångar sociala vinster, men ingen fångar den kompensation i funktionsförmåga som den eldrivna rullstolen medför.

Senast granskad: 2013-10-04