Aktörer och områden

En man och en kvinna håller i varsin läsplatta.

Välfärdsteknik ligger nära andra områden och begrepp som e-hälsa, hjälpmedel, digitalisering och universell utformning. Att veta hur de hänger samman och vilken roll olika aktörer har underlättar arbetet inom välfärdsteknik.

Välfärdsteknik inom vård och omsorg

Inom vård- och omsorgssektorn talas ofta om e-hälsa och välfärdsteknik. E-hälsa kan ses som det övergripande begreppet om hur digitalisering används för att nå hälsa, medan välfärdsteknik är en del av e-hälsa där den digitala tekniken används av personer med funktionsnedsättning i alla åldrar.

Välfärdsteknik är också kopplat till hjälpmedel och ibland överlappar de två begreppen varandra. Exempelvis kan hjälpmedel som är digitala även vara produkter som definieras som välfärdsteknik.

Socialtjänsten och hälso- och sjukvården är två välfärdsområden som lyfts fram i den vision som regeringen och Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) gemensamt beslutade om våren 2016. Flera myndigheter, kommuner och landsting/regioner, produktutvecklare och användarna själva är aktiva inom vård- och omsorgssektorn.

Välfärdsteknik inom skola och utbildning

Digitalisering och teknikstöd är också en möjlighet inom skola och utbildning. Sveriges Kommuner Landsting (SKL) har etablerat ett nationellt forum för skolans digitalisering där bland annat Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM) deltar. Specialpedagogiska skolmyndigheten arbetar för att barn, unga och vuxna oavsett funktionsförmåga ska få förutsättningar att nå målen för sin utbildning.

Forumet har tagit fram en vision 2020 som bland annat slår fast att den svenska skolan ska vara bäst i världen på att använda digitaliseringens möjligheter. Skolan ska vara likvärdig och alla elever ska ha tillgång till digitala resurser och verktyg som möte individernas unika behov.

Elever har rätt till stöd och skolor ska ta hänsyn till elevers olika behov och uppväga skillnaderna i deras förutsättningar för att nå kunskapskraven. Alla elever ska få ledning och stimulans. Vissa elever behöver extra anpassningar, en del behöver dessutom särskilt stöd.

På individnivå kan det handla om en elev behöver digitala kognitiva stöd, exempelvis verktyg för planering och påminnelse, läs- och skrivstöd, tidsuppfattning och kommunikation. Sveriges kommuner och landsting (SKL) har en webbplats om vision 2020 för skolans digitalisering, med strategier och en annan webbplats med information om skola och lärande i en digital värld.

Guldtrappan är en utmärkelse till kommuner och andra skolhuvudmän som arbetar långsiktigt och strategiskt för ett framgångsrikt digitalt lärande i skolan. Det inkluderar gott ledarskap för kompetensutveckling och kollegialt lärande, digitala lärresurser och nätbaserat samarbete. Det är  Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM) som delar ut Guldtrappan.

Universell utformning

Universell utformning handlar om att produkter, miljöer och tjänster i så stor utsträckning som möjligt ska kunna användas av alla, oavsett funktionsförmåga. Universell utformning och tillgänglighet är en förutsättning för att kvinnor, män, flickor och pojkar med funktionsnedsättning ska kunna delta i samhället på lika villkor som andra. Samtidigt måste det också, där det behövs, finnas individuella lösningar som anpassas till den enskildes behov.

Utmaningarna handlar om att skapa universal utformning från början där mångfalden av behov tas tillvara och att hinder för delaktighet som existerar identifieras, åtgärdas och undanröjs och att individuella stöd och lösningar som stärker delaktigheten för den enskilde utvecklas.

Nordens välfärdscentrum (NVC) har tagit fram en publikation som undersöker sammanhang och synergier mellan välfärdsteknologi och universell design. 

Vid offentlig upphandling av välfärdsteknik har myndigheter ett ansvar att säkerställa tillgängligheten av de varor och tjänster som upphandlas.

Senast granskad: 2016-12-21