Frågor & svar

För att lättare kunna hitta relevanta frågor ligger de kategoriserade under ämnesrubriker. Klicka på respektive rubrik för att komma ner till frågor inom det specifika ämnet.

Vad är välfärdsteknologi?

Aktörer

Områden

Exempel på välfärdsteknik

Grundläggande förutsättningar

Bredband

Etik och lagar

Standarder

Implementering

Verktyg

Lärande exempel

Utbildningar

Kognition

Stöd som anhörig

Rapporter

Innovation

Forskning



Vad är välfärdsteknologi

Vad är välfärdsteknologi och välfärdsteknik?

Välfärdsteknologi är kunskapen om välfärdsteknik.

Välfärdsteknik är digital teknik för att behålla eller öka delaktighet, självständighet, trygghet, och aktivitet för personer med funktionsnedsättning. Välfärdsteknik kan ses som ett verktyg för att öka delaktighet och jämlikhet samt för att säkerställa och förverkliga mänskliga rättigheter.

Vad är nyttan med välfärdsteknik?

Välfärdsteknik kan bidra till ökad delaktighet, självständighet, aktivitet och trygghet. Välfärdsteknik skapar nya möjligheter för individer att vara delaktiga i samhället med förbättrade levnadsvillkor. Välfärdsteknik kan exempelvis ge stöd till personer med en kognitiv funktionsnedsättning, både att fatta beslut, att förstå och ta till sig information och att förmedla vad personen vill.  Det skapar också möjligheter för kommuner, landsting och andra aktörer att bedriva verksamhet på ett effektivt sätt.

Hur kan man mäta nyttan av välfärdsteknik för verksamheten?

Välfärdsteknik kan frigöra resurser och bland annat möta de demografiska utmaningar vi står inför. Nyttokostnadsstudier inom området välfärdsteknologi visar att välfärdsteknik är till nytta för användarna och i många fall samhällsekonomiskt lönsamt. Ett sätt att mäta nyttan av att använda välfärdsteknik är att använda Välfärdsteknologisnurran som bygger på erfarenheterna från kommuner som redan har infört digital tillsyn via kamera.

Aktörer

Vad är Myndigheten för delaktighets (MFD) roll?

Myndigheten för delaktighet arbetar för att alla, oavsett, funktionsförmåga, ska ha möjligheter att fullt ut vara delaktiga i samhället och för jämlikhet i levnadsvillkor. Välfärdsteknik är ett område som kan bidra till detta. MFD arbetar med kunskapsutveckling och att vara ett kunskapsnav för frågorna.

Vilka myndigheter arbetar med välfärdsteknologi och vad ansvarar de för?

Regeringen har tagit fram ett antal strategier som berör de olika områdena inom välfärdsteknologi såsom vård- och omsorg, skola och utbildning, kultur och fritid, arbete och sysselsättning, digitalisering och upphandling.

Några av de myndigheterna som arbetar med frågor som rör välfärdsteknologi är:

  • Myndigheten för delaktighet (MFD) arbetar för ett samhälle med full delaktighet för alla, oavsett funktionsförmåga. Uppdraget utgår från konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning.  
  • Socialstyrelsen bidrar till att säkerställa att välfärdsteknik införs och används utifrån de kriterier som ingår inom begreppet God vård och omsorg, det vill säga kunskapsbaserad, säker, individanpassad, effektiv, jämlik och tillgänglig.
  • eHälsomyndigheten arbetar för ett bättre informationsutbyte inom hälsa, vård och omsorg.
  • Post- och telestyrelsen (PTS) arbetar bland annat för att viktiga tjänster inom områdena elektronisk kommunikation och post finns tillgängliga för alla personer med funktionsnedsättning.
  • Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) är den nationella aktören som har det samordnande ansvaret för frågor om informationssäkerhet.
  • Upphandlingsmyndigeten har bland annat i uppgift att förstärka upphandlingskompetensen om upphandling av vård och omsorg.
  • Inspektionen för vård och omsorg (IVO) ansvarar för tillsyn över hälso- och sjukvård, hälso- och sjukvårdspersonal, socialtjänst och verksamhet enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS). Myndigheten ansvarar också för viss tillståndsprövning.
  • Verket för innovationssystem (Vinnova) är Sveriges innovationsmyndighet. Den har till uppgift att främja hållbar tillväxt genom att förbättra förutsättningarna för innovation och finansiera behovsmotiverad forskning, bland annat inom välfärdsteknologi.
  • Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd (Forte) har i uppgift att främja och stödja grundforskning och behovsstyrd forskning på arbetslivsområdet samt inom social- och folkhälsovetenskap.

Vilka andra aktörer finns inom välfärdsteknologiområdet?

Bland de viktigaste aktörerna inom välfärdsteknologi är kommuner och landsting som har till uppgift att implementera välfärdsteknik. Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) arbetar med e-hälsofrågor och med att införa välfärdsteknik i samhället. I arbetet ingår att stödja kommuner med att digitalisera socialtjänstens verksamheter.

Exempel på andra aktörer är:

  • Inera är ett aktiebolag som ägs gemensamt av alla landsting och regioner. Ägarna har gett bolaget i uppdrag att koordinera landstingens och regionernas gemensamma e-hälsoarbete.
  • Swedish Standards Institute (SIS) är en standardiseringsorganisation som publicerar och arbetar med ett flertal standarder som är tillämpbara inom välfärdsteknologiområdet.
  • Bredbandsforum inrättades 2010. Det är ett forum som främjar samverkan kring bredbandsutbyggnad och det är en del av bredbandsstrategin för Sverige.
  • eHälsoinstitutet arbetar med forskning, utvärdering, samverkan och utbildning inom eHälsa.
  • Arena Välfärdsteknologi etablerades av IT&Telekomföretagen 2013 i syfte att utgöra en arena för dialog och diskussion mellan IT-branschen och andra aktörer inom välfärden.
  • Nordens välfärdscenter (NVC) har ett nordiskt samarbete inom den sociala sektorn. NVC bidrar bland annat till att utveckla den nordiska välfärdsmodellen där områden som funktionshinder och välfärdsteknologi ingår.
  • Digital Health Lab (DHL), som drivs av RISE SICS (tidigare Swedish Institute of Computer Science), leder, samordnar och deltar i flera e-hälsoprojekt i Sverige och Europa.
  • Stiftelsen svensk industridesign, SVID, arbetar för att design ska användas i allt innovations- och förändringsarbete, bland annat med tjänstedesign på hälsoområdet.

Områden

Vad är universell utformning?

Universell utformning handlar om att produkter, miljöer och tjänster i så stor utsträckning som möjligt ska kunna användas av alla, oavsett funktionsförmåga. Universell utformning och tillgänglighet är en förutsättning för att kvinnor, män, flickor och pojkar med funktionsnedsättning ska kunna delta i samhället på lika villkor som andra. Samtidigt måste det också, där det behövs, finnas individuella lösningar som anpassas till den enskildes behov.

Vad finns det för välfärdsteknik inom vård och omsorg?

Inom vård- och omsorgssektorn talas ofta om e-hälsa och välfärdsteknik. E-hälsa kan ses som det övergripande begreppet om hur digitalisering används för att nå hälsa, medan välfärdsteknik är en del av e-hälsa där den digitala tekniken används av personer med funktionsnedsättning i alla åldrar.

Välfärdsteknik är också kopplat till hjälpmedel och ibland överlappar de två begreppen varandra. Exempelvis kan hjälpmedel som är digitala även vara produkter som definieras som välfärdsteknik.

Vad finns det för välfärdsteknik inom skolan?

Digitalisering och teknikstöd är också en möjlighet inom skola och utbildning. Sveriges Kommuner Landsting (SKL) har etablerat ett nationellt forum för skolans digitalisering där bland annat Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM) deltar. Specialpedagogiska skolmyndigheten arbetar för att barn, unga och vuxna oavsett funktionsförmåga ska få förutsättningar att nå målen för sin utbildning. Forumet har tagit fram en vision 2020 som bland annat slår fast att den svenska skolan ska vara bäst i världen på att använda digitaliseringens möjligheter. Skolan ska vara likvärdig och alla elever ska ha tillgång till digitala resurser och verktyg som möter individernas unika behov. 

Exempel på välfärdsteknik

Vad finns det för exempel på välfärdsteknik?

Några exempel på välfärdsteknik är digitala trygghetslarm, digital tillsyn via kamera, mobila trygghetslarm eller positioneringslarm, alternativ telefoni, mobiler och surfplattor med appar, robotar av olika slag och olika typer av sensorer. 

Vad är ett trygghetslarm?

Trygghetslarm är en tjänst som är till för personer som behöver kontakta personal för att få omsorg eller omedelbar hjälp i sitt hem. När en person trycker på larmknappen går en signal till personal eller en larmcentral. Trygghetslarmen har en talfunktion så att den larmande kan prata med den som besvarar larmet. Larmoperatören kan sedan kalla ut personal från exempelvis hemtjänsten.

Trygghetslarmtjänsten kan fungera på olika sätt. Det är kommunen som väljer vilken tjänst de erbjuder. Det finns funktioner för att uppmärksamma om användaren har ramlat, vilken kroppstemperatur personen har eller var han eller hon befinner sig. Med digitala system blir trygghetslarmen och de olika extratjänsterna lättare att administrera. 

Varför ska vi byta till digitalt trygghetslarm när vi har ett analogt system installerat?

Trygghetslarm som använder analog teknik för att kommunicera fungerar inte bra i digitala kommunikationsnät. De analoga trygghetslarmen använder tonsignalering, som inte på ett säkert sätt kan överföras till digitala ettor och nollor. Det är viktigt att alla länkar i trygghetslarmkedjan är digitala och att undvika lösningar som blandar analog och digital teknik. Förutom att ett digitalt system ger ökad trygghet och fler funktioner så ökar också säkerheten att larmet går fram till larmcentralen eftersom övervakning av trygghetslarmets funktion kan göras på minutnivå.

Vad innebär digital tillsyn via kamera?

Tillsyn via webbkamera gör det möjligt att titta till en person via en dator, utan att fysiskt vara på plats. Vissa personer får besök av personal flera gånger per dag, vilket kan upplevas som påfrestande och digital tillsyn kan exempelvis förbättra sömnen för den som känner sig störd över besöken. Många känner också en ökad självständighet med digital tillsyn via kamera.

Digitala tillsynstjänster kan också leda till effektiviseringar för verksamheterna. Det kan ske genom minskade transporter i och med att antalet fysiska besök minskar, dels genom kortare insatstider då det går snabbare att utföra tillsyn digitalt.

Traditionella hemtjänstinsatser kan innebära att en förhållandevis stor andel av tiden består av transport till och från brukaren. Genom digital tillsyn kan personalen tillbringa en större del av sin arbetsdag i kontakt med brukarna, antingen fysiskt eller digitalt. Effektiviseringar för verksamheten genom användning av digital tillsyn kan beräknas bland annat genom Välfärdsteknologisnurran. 

Vad finns det för alternativ till vanlig telefoni?

Alternativ telefoni kan till exempel vara videosamtal, chatt eller texttelefoni. Det ger möjlighet till samtal med det kommunikationssätt som passar individen. De flesta nya mobiltelefoner, surfplattor och datorer innehåller teknik som ger möjlighet till alternativ telefoni, med kostnadsfria programvaror. Det finns också särskilda lösningar, texttelefoner, bildtelefoner och totalkonversationsenheter för personer med funktionsnedsättning. 

Vad kan robotar hjälpa till med?

Svar: Sällskapsrobotar är utformade för att samverka med människor. Det finns ett antal assisterande robotar, exempelvis ätrobotar som assisterar vid måltider, gångrobotar som assisterar vid gång, robotarmar som assisterar vid svaga händer eller efter en amputation. Det finns också robotar som kan hjälpa till med hygien och hämta saker. 

Vad är en sensor och vad kan en sådan användas till?

Svar: En sensor känner av eller mäter fysiska egenskaper, till exempel rörelse, värme eller om ett system är på eller av. Det finns ett flertal olika sensorer, till exempel sensorer som visar var en person befinner sig. Andra sensorer känner av hälsotillstånd, reagerar på fall, rörelser eller annan aktivitet. En sensor kan också kopplas till en digital enhet, exempelvis en surfplatta eller smart mobiltelefon, för att påminna om vad som ska göras. 

Grundläggande förutsättningar

Vilka regler och grundförutsättningar måste man ta hänsyn till vid implementering av välfärdsteknik?

Det beror lite på vilken teknik som avses men aspekter som bör tas hänsyn till vid implementering är:

  • Hur ser infrastrukturen för kommunikationen och internetuppkoppling ut och  vilken typ av uppkoppling eller bredband finns tillgänglig?
  • Hur ser organisationen ut för implementering och förvaltning?
  • Finns det ett ledningssystem och kvalitetssäkring?
  • Har hänsyn tagits till relevanta juridiska perspektiv?
  • Har de etiska aspekterna täckts in, finns strukturer och rutiner för att möjliggöra att personer får rätt insats?
  • Är informationssäkerheten god så att enskilda personers uppgifter skyddas?
  • Har man tagit hänsyn till om en miljöanpassning måste göras vid implementeringen?
  • Har man följt de standarder som finns?
  • Finns det ett system eller metod för att följa upp nyttan för användaren?
  • Har användarna fått och förstått all information så att personerna kan ta egna beslut om de vill eller inte vill ha välfärdsteknik?
  • Har alla som är berörda i organisationen delaktiga fått den information och utbildning som krävs?

Vad är fördelarna med att ha ett ledningssystem vid implementering av välfärdsteknik?

Vid implementering av välfärdsteknik underlättar det för verksamheterna att arbeta utifrån en given struktur där kvaliteten i verksamheten ska utvecklas och säkras på ett systematiskt och fortlöpande sätt. Ledningssystemet underlättar kvalitetssäkring och bidrar till att verksamheten lever upp till gällande lagstiftning. Strukturen ska utformas så att rätt sak görs vid rätt tillfälle och på rätt plats. På så sätt ökar verksamhetens nytta för den enskilde. Verksamhetens ledning måste skapa förutsättningar för alla medarbetare att delta i det systematiska förbättringsarbetet. Medarbetarnas erfarenheter bidrar också till att säkerställa kvaliteten i verksamheten. 

Vad är exempel på miljöanpassning i sammanhang med välfärdsteknik?

De flesta av oss är beroende av att den miljö vi vistas i passar våra särskilda behov. Detta ställer konkreta krav på miljön, inte minst om det är äldre personer som bor och vistas där. Det handlar om hur rummen är planerade, om ljus- och färgsättning och stimulans. Myndigheten för delaktighet har tagit fram ett kunskapsmaterial, en checklista och goda exempel om hur miljöanpassningar för personer med nedsatt beslutsförmåga kan minimera begränsnings- och tvångsåtgärder, till exempel låsta dörrar.

Bredband

Vad är bredband?

Bredband är ett samlingsnamn för teknik som gör det möjligt att överföra data med höga hastigheter. Ju högre hastighet på bredbandet, desto snabbare överföring av information.

Vad är målsättningen med bredbandsutbyggnaden?

Regeringens vision är uttryckt i den nationella bredbandstrategin "Ett helt uppkopplat Sverige 2025". På kort sikt är målsättningen att 95 procent av alla hushåll och företag bör ha tillgång till bredband om minst 100 Mbit/s år 2020. På längre sikt finns det mål uppsatta på två områden; tillgång till snabbt bredband i hela Sverige och till stabila mobila tjänster av god kvalitet.

Var kan man se bredbandstäckningen i Sverige?

Bredbandsutbyggnaden i Sverige kartläggs varje år av Post- och Telestyrelsen (PTS). Den så kallade Bredbandskartan visar tillgången till bredband, både fast och mobilt, där människor bor och arbetar.

Etik och lagar

Vad är nedsatt beslutsförmåga?

En person som har nedsatt beslutsförmåga kan ha svårt attta emot och bearbeta information, fatta välgrundade beslut och förmedla sina åsikter. Beslutsförmågan kan vara nedsatt på grund av kognitiv funktionsnedsättning.

Vad är samtycke?

Samtycke innebär en frivillig, särskild och otvetydig viljeyttring genom vilken en person som tillfrågats om något, efter att ha fått information, godtar det frågan gäller. Det bygger på att personen har fått tillräcklig information om en insats för att kunna förstå konsekvenserna av sitt beslut.

Finns det några juridiska aspekter som man särskilt måste ta hänsyn till?

Utgångspunkten är att det alltid måste finnas ett samtycke, oavsett vilken insats som beviljas. Om en person har nedsatt beslutsförmåga, kan det vara svårt att vara säker på att beslutet är välgrundat. För att inte kränka en persons integritet är ett samtycke viktigt om teknik till exempel ska användas som digital tillsyn via kamera eller positioneringslarm. 

Vad finns det för hjälp när det gäller etisk bedömning vid användning av välfärdsteknik för personer med nedsatt beslutsförmåga?

Den etiska bedömningen ska vara en strukturerad del av beslutet om att använda teknik. Som stöd för sina beslut kan personal och verksamhetschefer ta hjälp av ett frågeformulär. Det finns en rapport framtagen av MFD som behandlar denna frågeställning. I det materialet presenteras innehållet och strukturen för ett sådant frågeformulär – ett så kallat beslutsträd. Det är också viktigt att dokumentera de beslut som tas och följa upp dessa.

Hur hindrar man att enskildas personuppgifter, uppgifter om hälsotillstånd och patientuppgifter inte sprids?

Det finns flera myndigheter som hanterar frågan och som ger information och råd. Datainspektionen ger vägledning med allmänna rekommendationer, checklistor och goda exempel om integritet, personuppgifter och patientuppgifter på sin webbplats. På Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps (MSB) webbplats och Informationssäkerhet.se finns information och metodstöd om informationssäkerhet. Swedish Standards Institute (SIS) arbetar bland annat med standardisering av ledningssystem för informationssäkerhet, hälso- och sjukvårdsinformatik och trygghetskedjan för trygghetslarm. 

Standarder

Vad är en standard?

Det finns en rad olika standarder, till exempel standarder som ställer funktionella krav på en produkt eller en tjänst. En standard kan användas för att öka kvaliteten på det som upphandlas. Det finns också standarder som ställer krav på en viss process vid utveckling av en produkt eller tjänst.

Vid upphandling av välfärdsteknik till exempel är det viktigt att de olika tekniska delarna kan samverka med varandra. För att nå dit behöver etablerade standarder användas för de olika delarna.

Vilka olika standarder finns som är relevant för välfärdsteknik?

Kommittén SIS/TK 574 Trygghetskedjan för trygghetslarm arbetar med tjänstestandardisering. Fokus i standardiseringen ligger på användarna och deras möjlighet till en förbättrad livskvalitet genom att skapa förutsättningar för förlängt boende i hemmiljö och ett mer självständigt och aktivt deltagande i samhället

Det finns en standard för ett öppet IP-baserat kommunikationsprotokoll för trygghetslarm, SCAIP (Social Care Alarm Internet Protocol). Standarden beskriver och definierar kommunikationen mellan en larmenhet och en larmmottagning.

Det finns internationella standarder för ledningssystem för informationssäkerhet, kallade ISO/IEC 27000-serien.

Swedish Standard Institute (SIS) driver ett pågående ISO-arbete gällande två förslag om en standard med generell vägledning för kognitiv tillgänglighet och en standard om tidshjälpmedel för personer med kognitiv funktionsnedsättning.

Implementering

Vad är viktigt att tänka på vid implementering av välfärdsteknik?

Att implementera välfärdsteknik i en verksamhet innebär ofta ett förändringsarbete som ibland görs i form av ett projekt. En utmaning för många projekt är att föra in projektresultaten i en verksamhets långsiktiga och strategiska arbete.

En framgångsfaktor för att lyckas med att gå från projekt till verksamhet är att involvera användare. En annan framgångsfaktor är att projekten är verksamhetsnära, till exempel att projekten drivs i användarnas bostäder och att den personal som medverkar i projektet är en del av verksamheten när projektet är avslutat.

Ett ytterligare framgångsrecept vid implementering av välfärdsteknik är att fokusera på ett förändrat arbetssätt för personalen. Snarare än att fokusera på den tekniska lösningen kan man involvera användarna, både de som själva ska använda tekniken och personal som kommer i kontakt med detta.

Vilka lagar och regelverk påverkar implementering av välfärdsteknik?

Grunden för Myndigheten för delaktighets arbete är FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. I konventionen anges bland annat att tillgång till och främjande av ny teknik är viktigt för att säkerställa och förverkliga rättigheterna.

Välfärdsteknik ges främst genom beslut enligt socialtjänstlagen (2001:453), SoL, eller lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS. Hjälpmedel, som är nära förknippat med välfärdsteknik förskrivs till den enskilde enligt hälso- och sjukvårdslagen (1982:763), HSL.

Datainspektionen utfärdar föreskrifter och allmänna råd och ger vägledning om lagar så som personuppgiftslagen, nya dataskyddsförordningen (ersätter personuppgiftslagen under 2018), kameraövervakningslagen och patientdatalagen.

Finns det några metoder eller processer framtagna för implementering av välfärdsteknik?

Det finns ett antal olika modeller som kan användas som stöd vid implementering av välfärdsteknik. Några metoder kan användas på individnivå för att ta reda på användarens behov, andra är avsedda att användas på organisationsnivå. Nedan är några exempel med det finns fler.

Projektet Connect, som drivs av Nordens välfärdscenter (NVC), syftar till att stärka den allmänna kompetensnivån och förmågan att implementera välfärdsteknologi i de fem nordiska ländernas kommuner. Projektet har definierat nio steg som alla har en allmän presentation, rekommendationer, riktlinjer, metoder och verktyg samt exempel på hur olika kommuner har gjort.

Ett annat exempel är Trollhättans stad som tagit fram en modell för pedagogiskt utvecklingsarbete. Den innehåller en modell i fem steg, ett kompendium med pedagogiska verktyg och ett förslag på arbetsmaterial för dokumentation och genomförande.

Sveriges kommuner och landsting (SKL) har i samarbete med Vinnova initierat ett förändringsledningsprogram, LEDA, vars syfte är att öka hastighet, nytta och kvalitet i införandet av digitala lösningar.

Vad ska jag tänka på vid upphandling av välfärdsteknik?

Upphandlingsmyndigheten har information om de allmänna reglerna och upphandlingsprocesser Den har också tagit fram en vägledning om upphandling av hjälpmedel och välfärdsteknik. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) har tagit fram en vägledning för informationssäkerhet i upphandling av system, outsourcing och molntjänster. Konkurrensverket är förvaltningsmyndighet för konkurrensfrågor och tillsynsmyndighet för den offentliga upphandlingen. 

Verktyg

Finns det något sätt att få reda på om investeringar i välfärdsteknik har positiva effekter?

Välfärdsteknologisnurran är ett verktyg som ger en indikation på vilka investeringskostnader och effektiviseringar som kan förväntas vid implementering av två digitala tjänster inom hemtjänsten, ett och fem år efter implementeringen. Dessa tjänster är nattillsyn med hjälp av webbkamera och tillsyn under dagtid baserat på videokommunikation. Välfärdsteknologisnurran bygger på en enkel modell som drar generella slutsatser från beräkningar av investeringar och effektiviseringar från erfarenheter i tre kommuner. 

I Socialstyrelsens webbverktyg E-hälsa i kommunerna finns det möjlighet att jämföra utvecklingen av e-hälsa och digital välfärdsteknik i Sveriges kommuner. I jämförelseverktyget går det att göra webbaserade jämförelser av kommuners och stadsdelars resultat av uppföljningen av e-hälsa inom socialtjänsten och den kommunala hälso- och sjukvården.

eBlomlådan är ett verktyg för att utvärdera digital service och verksamhetsutveckling i kommuner. Med hjälp av eBlomlådan kan kommunen identifiera sina förbättringsområden och skapa ett underlag för lokala prioriteringar. Verktyget är framtaget av SKL i samarbete med kommunrepresentanter med erfarenhet av verksamhetsutveckling med stöd av digitalisering.

Lärande exempel

Finns det några lärande exempel på hur välfärdsteknik används?

Förutom praktiska fallstudier som finns samlade hos Hälsans ny verktyg finns det exempel från  kommuner som ligger långt framme i implementering av olika typer av digitala tjänster inom välfärdsteknik. Ett exempel är Västerås stad som implementerat ny teknik som bildtelefoni (videokommunikation), samt nattillsyn via kamera för hemtjänsten, e-hemtjänst.

VIKTiG (Västerås IKT i Gemenskap) är Västerås stads blogg om sitt arbete med välfärdsteknologi och framtidens vård och omsorg. Webbplatsen inkluderar information om flera olika projekt med implementering av välfärdsteknik.

För att visa på nyttan med välfärdsteknik driver Senior Göteborg olika verksamheter tillsammans med  äldre och anhöriga samt flera stadsdelsförvaltningar. VästKom (Västsvenska kommunalförbundens samorganisation) har utarbetat ett förslag till en handlingsplan för implementering av digital teknik i hemmet för ökad trygghet, service och delaktighet.

Rättviks kommun arbetar med digital delaktighet och med teknikcoacher som stöd i verksamheterna och som stöd för användarna.

Det finns också inspirationsfilmer från Trollhättan och Skellefteå om välfärdsteknik. Det finns många fler inspirerande exempel som vi har samlat under rubriken lärande exempel under Kunskapsstöd och verktyg. Läs mer

Filmen "Nya sätt att ringa" visar personer som kommunicerar på distans genom att använda olika lösningar för alternativ telefoni. Läs mer

I en serie filmer berättar användare hur välfärdsteknik hjälper dem i vardagen. De handlar om aktivitet, delaktighet, mobilt arbetssätt, självständighet och trygghet.

Finns det exempel på hur välfärdsteknik fungerar i verksamheter?

Fler och fler kommuner tar fram visningsmiljöer där välfärdsteknik har implementerats och som är öppna för besök av både användare och personal inom området. Några av orterna det förekommer visningsmiljöer av välfärdsteknik är Borås, Göteborg, Helsingborg, Mjölby, Motala, Stockholm, Tibro och Uddevalla.

Utbildningar

Finns det några utbildningar inom välfärdsteknik?

Det finns flera utbildningar inom välfärdsteknik, några som är utvecklade av Socialstyrelsen och finns tillgängliga genom Kunskapsguiden. Några exempel på ämnen för dess utbildningar är trygghetslarm och systematiskt arbete, förskrivning av hjälpmedel, e-hälsa och välfärdsteknik i socialtjänsten och etik och integritet vid införande av välfärdsteknik. Förutom Kunskapsguiden så finns också utbildningar inom kognition och hjälpmedel, demens, informationssäkerhet och en modell för pedagogiskt utvecklingsarbete. Man kan också se en inspelning av en regional konferens om välfärdsteknologi som genomfördes 2015 och 2016.

Kognition

Vad är kognition?

Kognition handlar om förmågan att uppfatta, ta in  och bearbeta information. Det kan till exempel vara vår förmåga till tidsuppfattning, att komma ihåg, hålla uppmärksamhet, byta fokus, ta beslut och problemlösning. 

Vad finns det för kognitiva hjälpmedel?

Kognitiva hjälpmedel kan vara allt från enkla bildsymboler och planeringskalendrar till mer komplicerade elektroniska hjälpmedel som surfplattor och mobiltelefoner. Det kan också vara tekniska lösningar, en digital tjänst där ett helt system installeras i bostaden med olika funktioner att påminna, varna och vägleda.

Läs mer på MFD:s websida: Kognitivt stöd

Stöd som anhörig

Vilket stöd kan jag få som anhörig?

Hur mycket stöd som finns för anhöriga och vilka regler som styr är olika i kommunerna. I de flesta kommuner finns minst en person som arbetar med anhörigstöd. De kallas vanligen anhörigkonsulent, anhörigombud och anhörigsamordnare. De arbetar med att utveckla, informera om och erbjuda olika former av direkt stöd till anhöriga.

Rapporter

Finns det några rapporter om välfärdsteknologi?

Myndigheten för delaktighet har publicerat  flera rapporter inom ämnesområdet välfärdsteknologi och välfärdsteknik. Några exempel är rapporter om att införa e-hemtjänst, kartläggning av samhällsekonomiska nordiska studier inom området välfärdsteknologi, teknisk utveckling inom vård och omsorg om personer med nedsatt beslutsförmåga och välfärdsteknologi och miljöanpassning.

Innovation

Vad görs för att inspirera till innovation och utveckling inom välfärdsteknologi?

Innovation inom välfärdsteknologiområdet innebär ett arbete med användare och ett  antal aktörer inom en rad discipliner så som: teknik, organisation, ekonomi, juridik och etik. Vinnova, som är Sveriges innovationsmyndighet, utvecklar program och har utlysningar som stärker innovationsförmågan hos särskilda målgrupper, bland annat inom välfärdsteknik.  Post- och telestyrelsen (PTS) har i uppdrag att arbeta för ökad tillgänglighet och användarbarhet inom elektronisk kommunikation och post. De arrangerar en årlig innovationstävling.

Forte är ett statligt forskningsråd som finansierar vetenskaplig forskning för människors hälsa, arbetsliv och välfärd. Fortes har årliga öppna utlysningar för ansökningar inom ansvarsområden som: hälsa, arbetsliv och välfärd. Vinnvård är ett annat exempel och har som mål att inspirera och skapa utrymme för människor, arbetslag och organisationer att genomföra varaktiga förbättringar inom vård och omsorg. Vinnvård startade som ett samarbetsprogram mellan Vinnova och Vårdalstiftelsen 2006.

Vilka initiativ finns inom ramen för Sveriges innovationsmyndighet (Vinnova) för att utveckla välfärdsteknik?

Vinnova har gjort satsningar inom hälso- och sjukvård samt äldreomsorg genom att finansiera testbäddar. Syftet är att ge stöd för att utveckla och etablera testbäddar som skulle möjliggöra för innovatörer att utveckla, testa och införa olika typer av innovationer inom hälso- och sjukvården och äldreomsorgen. Testbäddar är en arena för möten mellan innovatörer och blivande användare av deras innovationer.

Forskning

Vilken forskning bedrivs inom välfärdsteknologi?

Det har varit stort fokus på välfärdsteknologi de senaste åren och forskningen på området har ökat. Välfärdsteknologi är ett brett, tvärsektoriellt område. Det pågår forskning inom flera forskningsfält. De flesta avhandlingarna är på engelska.

Senast granskad: 2016-12-21