Metoder som stöd för implementering

Det finns många metoder som kan användas vid implementeringen av välfärdsteknik som alla syftar till att effektivisera arbetet och optimera resultatet.

Det finns ett antal olika modeller som kan användas som stöd vid implementering av välfärdsteknik. Några metoder kan användas på individnivå för att ta reda på användarens behov, andra är avsedda att användas på organisationsnivå.

Nedan presenteras ett urval metoder som kan användas som stöd vid implementering.

Connect

Projektet Connect som drivs av Nordens välfärdscenter (NVC) syftar till att stärka den allmänna kompetensnivån och förmågan att implementera välfärdsteknologi i de fem nordiska ländernas kommuner. Bland annat har två kommuner från vardera nordiskt land deltagit i arbetet. Projektet har bland annat resulterat i en verktygslåda för hur kommunerna kan arbeta med välfärdsteknologi.

Projektet har definierat nio steg som alla har en allmän presentation, rekommendationer, riktlinjer, metoder och verktyg samt exempel på hur olika kommuner har gjort. Resultatet finns på NVC:s webbplats och i publikationen Välfärdsteknologi - verktygslåda.

De nio stegen är:

  1. Vision
  2. Strategi
  3. Kommunikationsplan
  4. Behovsanalys
  5. Marknadsundersökning
  6. Utvärdering
  7. Upphandling
  8. Implementering
  9. Nyttouppföljning

Modell för pedagogiskt utvecklingsarbete

På uppdrag från Myndigheten för delaktighet och i samverkan med Trollhättan stad har en webbutbildning för pedagogiskt utvecklingsarbete tagits fram. Utbildningen utgår från socialpedagogiken och det rehabiliterande förhållningssättet. Den innehåller en modell i fem steg, ett kompendium med pedagogiska verktyg och ett förslag på arbetsmaterial för dokumentation och genomförande.

De fem stegen i modellen är:

  1. Identifiera förändringsområdet
  2. Situationsanalys
  3. Val av åtgärd
  4. Implementering
  5. Utvärdering

LEDA Förändringsprogram

Sveriges kommuner och landsting (SKL) har i samarbete med Vinnova initierat ett förändringsledningsprogram, LEDA, vars syfte är att öka hastighet, nytta och kvalitet i införandet av digitala lösningar. 20 kommuner deltar i programmet som innehåller två inriktningar: Skola och lärande i en digital värld och Hälsa och omsorg i en digital värld.

Den hjärnvänliga arbetsplatsen

I Arbetsmiljöverkets rapport Den hjärnvänliga arbetsplatsen finns exempel på en modell som kan användas för arbetsmiljörelaterade hinder inom det kognitiva området.

Aktivitetsdiamanten

Aktivitetsdiamanten är en modell för tillgänglighet. Den beskriver ett aktivitetssystem där människor, artefakter och natur tillsammans påverkar tillgängligheten. Denna modell kan också användas i arbetet att implementera välfärdsteknik.

Förskrivning av hjälpmedel

För att ge förutsättningar för en person att kunna vara delaktig vid förskrivning av hjälpmedel har Socialstyrlesen tagit fram en utbildning, en skrift med stöd vid förskrivning och stödmaterial.

Senast granskad: 2016-12-28