Senast uppdaterad:
För en vårdnadshavare som funderar på stöd med assistanshund till sitt barn är det viktigt att i förberedelserna även tänka in barnets tid i skolan.
Det är varje rektor som ytters har ansvar för om, hur och var en assistanshund får vistas i en skola. För att undvika att problem uppstår är det viktigt att vårdnadshavare eller den unga vuxna pratar med skolan tidigt i processen i beslutet om att skaffa en assistanshund.
Förutom att detta kan klargöra att det inte kommer att vara några problem att ta med assistanshunden till skolan, är det också en möjlighet för alla inblandade att planera för var i lokalen assistanshunden kan vistas och vem som kan stödja barnet och assistanshunden under skoldagarna.
Med Valkyria vid min sida kan jag göra allt
Livet med diabetes kan vara turbulent, inte minst som tonåring. Men livet med Valkyria är tryggt, menar Julia Samuelsson.
Porträtt - Med Valkyria vid min sidan kan jag göra allt
Skolhuvudmannen fattar beslut
Elevers rätt till stöd och alla elevers rätt till en god arbetsmiljö är reglerat i skollagen och arbetsmiljölagen. Ytterst är det skolhuvudmannen, kommunen eller friskoleaktörens ansvar att säkerställa detta. Bedömningen kan därför variera mellan olika skolhuvudmän.
I praktiken är det skolhuvudmannen tillsammans med rektor som bestämmer om och hur en assistanshund är välkommen i en enskild skola, en avvägning mellan den enskilde elevens behov och trygghet och den samlade arbetsmiljön för alla elever.
Går skolans beslut att överklaga?
I grunden går inte ett beslut att överklaga eftersom det inte finns nationella riktlinjer eller föreskrifter kring assistanshundar i skolan.
Däremot har en elev med särskilda behov rätt till särskilt stöd. Det särskilda stödet baseras på ett åtgärdsprogram där vårdnadshavare och elev har rätt att vara delaktiga och medverka. För vissa elever kan stöd från en assistanshund vara en effektiv och rätt åtgärd.
Det är rektor som fattar beslut om ett åtgärdsprogram och det går inte att överklaga en enskild åtgärd i programmet. Däremot kan arbetet kring och beslutet om åtgärdsprogram i sin helhet överklagas till Skolväsendets överklagandenämnd om det inte skett enligt de bestämmelser och följande föreskrifter som finns i Skollagen.
Hur du överklagar hos Skolväsendets överklagandenämnd
Skolverket
Skolverket är en förvaltningsmyndighet som styr den svenska förskolan, skolan och vuxenutbildningen. Myndighetens uppdrag är att alla barn ska få en bra utbildning utifrån sina behov.
Elever som på grund av sin funktionsnedsättning har svårt att klara betygskriterierna ska få stöd som ska motverka det som är svårast med funktionsnedsättningen.
Skolverket följer skollagen och myndigheten har inga egna regler om assistanshundar.
När behov krockar är dialog viktig
Varken skollagen eller arbetsmiljölagen ger ett tydligt svar på frågan om en elev får eller inte får använda assistanshund i skolan. Däremot har skolorna en skyldighet att se till att arbetsmiljön är god för alla som vistas i skolan. En elevs stödinsatser kan därför inte innebära att en annan elevs rätt till utbildning åsidosätts eller att arbetsmiljön försämras.
Arbetsmiljölagen reglerar skolans arbetsmiljö. Arbetsförhållandena i skolan ska fungera för både elever och personal, både fysiskt och psykiskt. En fysisk förutsättning kan vara pälsdjursallergi och en psykisk förutsättning att en person är mycket rädd för hundar.
När det gäller både rädslor och allergier så ställs de ibland mot assistanshundsförarens behov. Ingen har mer rätt till en fullgjord skolgång än någon annan och allas behov behöver tillgodoses. Då är det bra om det finns en bra dialog med skolan som till slut är de som fattar beslutet.
Arbetsmiljöansvar i skolan hos Arbetsmiljöverket
Många situationer går att lösa
Flera assistanshundsaktörer har slutit en överenskommelse med Astma- och allergiförbundet om hur behovskonflikter vad gäller allergi ska hanteras.
Överenskommelsen innebär att så långt det är möjligt ska allas behov tillgodoses. Många situationer går att lösa med respekt för varandras behov.
Ett liknande förhållningssätt är rimligt vid andra intressekonflikter som exempelvis hundrädsla.
Vanliga assistanshundar
Många assistanshundar till barn och unga är servicehundar NPF eller psykisk hälsa-hundar. Dessa assistanshundars funktion och stöd kan se olika ut och är ofta mycket individualiserat utifrån förarens behov och förutsättningar.
Servicehundar NPF (neuropsykiatriska funktionsnedsättningar) är särskilt utbildade assistanshundar för personer med NPF-diagnoser. NPF omfattar en rad olika diagnoser och förutsättningar inom det neuropsykiatriska spektrat. Internationellt går dessa diagnoser och tillstånd ofta under begreppet neurodivergens.
En psykisk hälsa hund kan hjälpa till med olika saker som stärker föraren eller barnets psykiska hälsa. Det kan vara att lugna och dämpa ångest, stödja rutiner, ett minnesstöd, minska sensorisk stress, söka förlagda föremål och mycket annat.
För barn med till exempel autism, ibland i kombination med en annan neuropsykiatrisk diagnos, kan assistanshunden också ge fysisk närhet som kan vara lugnande för barnet och på olika sätt öka förutsättningarna för social interaktion och därmed minska social isolering och känslan av utsatthet. I vissa andra länder går denna färdighet hos hundar under rubriken ”kompishund”.
Han är liksom meningen med livet
Trots att Sara Stenman bara är 19 år är Loke hennes andra assistanshund. Ett partnerskap i sin linda, men som redan gör stora framsteg.
Porträtt - Han är liksom meningen med livet