Assistanshundar är hjälpmedel och stöd för personer med funktionsnedsättning. Syftet med läkarintyget är att en läkare ska intyga för assistanshundsaktören att en person har en funktionsnedsättning eller kronisk sjukdom och vilka hinder detta medför. Vissa aktörer godkänner också intyg från till exempel en psykolog. 

Vad behöver framgå av läkarintyget?

Intyget ska vanligen bekräfta att den som söker att få köpa eller utbildas tillsammans med sin hund har en permanent fysisk eller psykisk funktionsnedsättning. Vissa assistanshundsaktörer vill också att det ska framgå att personens vardag kan underlättas av en assistanshund. 

Förutom att intyga att personen har en stadigvarande funktionsnedsättning och vilka hinder detta medför brukar också läkaren uppmanas att bedöma om den aktuella funktionsnedsättningen kan förväntas öka över tid.

Det är däremot inte läkarens uppgift att bedöma om en person behöver en assistanshund eller inte. Dessa behov och bedömningar gör den sökande, ofta i samtal med assistanshundsaktören.

Vem bedömer läkarintyget?

Varje assistanshundsaktör bedömer läkarintyget och skulle man som sökande vilja ifrågasätta deras bedömning så går den inte att överklaga. Läkarintyget och bedömningen är viktiga för att aktörerna ska veta att rätt personer blir assistanshundsförare.