Porträtt - Han är liksom min mening med livet

– Jag har ju nyligen fått hem honom och vi måste lära känna varandra ordentligt men han påverkar mig redan jättemycket, inleder Sara Stenman och klappar den ystra labradoren på huvudet. Loke är 1,5 år gammal och är Saras psykisk hälsa-hund som ska hjälpa henne att få lite mer lugn i vardagen och inte bli stressad i offentliga miljöer.

Loke är Saras andra assistanshund

Sara har ADHD och autism och Loke är hennes andra hund. När hon var 12 år fick hon jaktcockerspanieln Keeper som då kallades för kompishund eftersom kategorin psykisk hälsa-hund inte fanns ännu. Keeper är nu pensionär men bor kvar hos familjen även om han mer har fått bli hennes föräldrars hund.

– Ja det är ju lite speciellt, säger Sara. Men nu när Loke kommit måste han präglas på mig och vara mest med mig och då får Keeper backa lite. Tack och lov är han och mina föräldrar jättetajta så det går bra. Även om han nog helst skulle se att Loke lämnades tillbaka dit han kom ifrån, skrattar hon.

Loke är en färdigtränad psykisk hälsa-hund som Sara kommer fortsätta träna med – som alla som har assistanshund måste göra men som är extra viktigt i början av en relation när man inte haft hunden sedan den var valp. Men det nya i relationen ser inte Sara som ett problem.

– Det har gått jättebra, säger Sara. Jag är en riktig övertänkare och jag känner redan att jag inte övertänker och stressar upp mig lika mycket, berättar hon och tittar på den arbetsvilliga labradoren som väntar på nästa uppgift.

Loke känner när Sara behöver honom

Sara och Loke har ett antal specialmoment de använder som hjälper Sara. Ett är “haka” och då ska Loke lägga sin haka tungt i Saras knä för att lugna henne med sin närvaro och tyngd.

– Det roligaste är att han redan känner av när jag behöver det, berättar Sara. Han har gjort så flera gånger fast jag inte har sagt något, säger hon medan Loke har somnat med huvudet tungt i hennes knä. Ett annat moment är “nära” och då ska Loke luta sig mot Sara.

– Ja, jag blir till exempel jättestressad av att stå i kö i affären, berättar hon och då hjälper Loke mig med den känslan genom att lägga sin tyngd mot mig så jag blir lugn.

– Jag snurrar inte heller in mig i mina tankar lika mycket. Om jag träffar någon ute så flyttas fokus från vårt samtal till hunden och det gör det lättare för mig och minskar min ångest, förklarar Sara.

Utan hund blev det ingen skola

Sara berättar att året hon hade utan hund var riktigt tufft.

– Ja, Keeper hade blivit sjuk och fick hastigt pensioneras och att få en ny hund tar tid. Jag blev sittande mycket hemma med telefonen i handen för att slippa gå ut. Jag fortsatte gå i skolan men det blev ett jobbigt skolår. Jag hade ju haft Keeper sedan jag var 12 år så jag kunde inte riktigt föreställa mig hur det skulle bli, berättar Sara.

– Jag försökte göra samma saker som innan men att vara i till exempel ett shoppingcenter klarade jag i max 30 minuter och var sen tvungen att gå hem. Nu är Loke fortfarande ganska ny för mig och en ung hund men jag är redan mycket tryggare när han är med, säger hon.

Ett djur är ett stort ansvar

Men att vara mellan att vara barn och vuxen ställer också nya frågor, inte minst i relationen till ett nytt djur i familjen.

– Man ska inte glömma vilket ansvar det är att ha ett djur, säger Sara. Med Keeper tog mina föräldrar mycket ansvar för jag var ett barn, men nu med Loke är allt mitt ansvar. Behöver han åka till veterinären så är det mitt jobb. Mina föräldrar har varit tydliga med det och det är ok tycker jag. När jag flyttar hemifrån kommer han självklart med mig, säger hon och lägger till att flera har ifrågasatt att hon skaffar en hund är hon är så ung och att hon då inte kan resa hur som helst.

– Men de fattar ju inte att mitt mål varje morgon är att överleva dagen, säger Sara. Jag kan inte tänka mig något värre än att resa omkring med en massa människor runt mig hela tiden. Jag vill ha trygghet – ansvaret skrämmer mig inte.

Loke får också vara vanlig hund

I det ansvaret ingår nu för Sara att se till att Loke inte bara jobbar hela tiden utan att han också får vara ledig och ha roligt som vilken hund som helst.

– Ja, jag vill jättegärna tävla i nosework, rallylydnad och kanske agility. Loke är en hund med full fart i så det ska bli kul att se vad som funkar, säger hon.

– Det blir lättare att få en fin och stark relation med sin assistanshund om man också kan leka och träna roliga saker tillsammans som är något annat än den lydnaden som krävs för hundens jobb.