Omvända roller i Vänersborg

”Vänersborgs kommun – attraktiv och hållbar i alla delar, hela livet”. Så lyder kommunens vision. Men hur gick det när den testades utifrån frågor om tillgänglighet och självbestämmande?

Vänersborgs kommun insåg att många medborgare delvis exkluderas från inflytande. Det var inledningen till ett arbete med siktet inställt på en ny strategi för funktionshinderpolitiken. 

– Det blev uppenbart för oss att visionen inte inkluderar alla. Vi når inte ut och har inte lyssnat tillräckligt mycket. Så just nu är vi mitt uppe i ett förändringsarbete, säger Erika Johansson, utvecklingsledare på avdelningen för hållbar utveckling inom Kommunstyrelseförvaltningen.  

Utgångspunkten är två parallella uppdrag: dels att ta fram ett strategidokument, dels att införa medborgardialoger som ett systematiskt arbetssätt i kommunorganisationen. I syfte att skapa förutsättningar för det tas även en handbok för medborgardialog fram.

– Tanken är att handboken ska fungera som ett konkret stöd för både politiker och tjänstepersoner, säger Erika Johansson.

Ingen universallösning 

Att det inte finns någon universallösning på hur en kommun bör göra för att arbeta aktivt och strategiskt med funktionshinderpolitiken står klart. Men ofta är själva processerna, till exempel för att ta fram ett strategidokument som visar vägen framåt, viktiga.  

– Det jag tycker varit spännande är hur vi kommit fram till vad vi ska göra, säger Erika Johansson, som tidigt i processen bad det kommunala rådet för funktionshinderfrågor om hjälp för att komma vidare.  

Rådet består av tio representanter från funktionsrättsrörelsen och politiker från de fem största nämnderna. En förvaltningsövergripande arbetsgrupp med tjänstepersoner stöttar också processen.  

– Vi kom fram till att vi skulle testa vad som upplevs som attraktivt med Vänersborgs kommun. Det var vår utgångspunkt. Vi ville lägga ett funkisperspektiv på kommunens ledstjärna som redan är etablerad: ”Vänersborgs kommun – attraktiv och hållbar i alla delar, hela livet”.

Testar visionen från olika perspektiv 

Funktionsrätt Vänersborg hjälpte till med att bjuda in personer med olika funktionsnedsättningar till medborgardialoggrupperna.  

– Vi gjorde en målgruppsanalys och frågade oss vilka som är svårast att nå. Sedan jobbade vi på olika sätt för att få tag i dem. Vi gjorde en inbjudan i text och med bildstöd. Den skickades ut brett via kommunens hemsida och Facebook, kommunens verksamheter och boenden, säger Erika Johansson och tillägger:

– Funktionsrätt Vänersborg skickade ut inbjudan till alla sina kontakter, till kommunens föreningsregister, vårdaktörer, den sattes upp den på anslagstavlor med mera.

I medborgardialogerna ställdes frågor som: Känner du dig utanför eller inte? Finns det något du inte kan göra I dagsläget, som du skulle vilja göra? Och vilka hinder ser du?  

– Vi ville se vad som redan finns på plats och fungerar, var vi brister och vad vi behöver göra – vad som är mest angeläget.

Dialogkaféer  

Hittills har ett digitalt dialogmöte och två dialogkaféer i Vänersborgs kommunhus arrangerats, med bra uppslutning. 

– Vi var nöjda med hur många vi nått. Efter de tre första mötena har vi haft mer riktade dialoger för att försäkra oss om att vi når de mest berörda. Vi har gått ut till föreningar och platser inom kommunen för att fånga upp grupper som vi hade på känn att vi inte nådde. Det är en utmaning att få med röster från personer som inte är vana vid att bli tillfrågade och som inte är så resursstarka, säger Erika Johansson.

En utmaning har varit att nå ut till invånare med intellektuell funktionsnedsättning och invånare med psykisk ohälsa. Ibland kan till exempel personal eller anhöriga i välvilja försöka föra deras talan.  

– Medborgare med intellektuella funktionsnedsättningar deltog vid alla dialogtillfällen. Det visar att det finns en stark vilja att vara med och få möjlighet att tala fritt. Just detta, att komma och berätta om vilka hinder man stöter på och vad man saknar i kommunen, är jätteviktigt. Vi får också inblick i medborgarnas liv, det hade vi inte fått utan dialogerna.

Kommunpolitiker fick i uppgift att lyssna 

Att kommunpolitiker ledde dialogträffarna var en medveten strategi. De fick tillfälle att fokusera på att lyssna, i stället för att prata och debattera. Det blev med andra ord ombytta roller för medborgare och politiker.  

– Politikerna är ytterst ansvariga eftersom de fattar besluten. Det är positivt att engagemanget är högt, att de vill vara med på det här nya sättet att arbeta. Ibland är det en utmaning att få dem att koncentrera sig på att enbart lyssna och inte prata själva, säger Erika Johansson.   

Gjorde justeringar

Det faktum att många invånares liv på ett eller annat sätt påverkas av kommunens myndighetsutövning och ibland är missnöjda med beslut kan också vara en utmaning. Till exempel kan enskilda ärenden komma upp till diskussion under dialogmöten.  

– Utifrån den erfarenheten justerade vi genomförandet efter de första mötena. Vi var till exempel mer noggranna med hur vi inledde, så att syftet och det större samhällsperspektivet blev tydligt för alla deltagare.

De större dialogmötena har utvärderats och resultatet är uppmuntrande.

– Alla vill vara med i dialoger igen. Vi arbetar vidare med det underlag vi nu har på flera olika sätt. Bland annat har vi tagit fram case som vi kan jobba med internt. Syftet är att förbättra våra verksamheter och aktiviteter, och utveckla kommunen i rätt riktning. Aha-upplevelserna som uppstått bland tjänstepersoner bidrar också som ett underlag till strategin, summerar Erika Johansson.