Socialstyrelsens förslag till föreskrifter och allmänna råd om skyddat boende
MFD tillstyrker Socialstyrelsens förslag till föreskrifter och allmänna råd om skyddat boende, samt lämnar några synpunkter på förslaget.
Sammanfattning
Myndigheten för delaktighet (MFD) tillstyrker Socialstyrelsens förslag till föreskrifter och allmänna råd om skyddat boende.
De föreslagna föreskrifterna och allmänna råden ger goda förutsättningar för att personer med särskilda och individuellt anpassade stöd-, skydds- och omsorgsbehov, exempelvis personer med funktionsnedsättning, ska kunna ta del av insatsen skyddat boende på ett sätt som möter den placerades förutsättningar och behov.
MFD är positiv till att förslagen till föreskrifter och allmänna råd om skyddat boende öppnar upp för att skyddade boenden kan specialisera sig gentemot vissa grupper, snarare än att det skulle ställas krav på alla boenden att kunna ta emot olika grupper med skilda behov av stöd och anpassningar.
Detta innebär dock att det vilar ett stort ansvar på socialtjänsten och de lämplighetsbedömningar som görs för att matcha en skyddsbehövande persons individuella stödbehov med ett skyddat boende som kan möta dessa.
MFD anser att konsekvensutredningen i vissa avseenden saknar en tydlig analys av hur inskrivna personer med vissa funktionsnedsättningar, exempelvis intellektuella och neuropsykiatriska, kan behöva särskilda anpassningar i skyddat boende.
Dessa målgrupper kan ha ett mer komplext stödbehov, vilket kan innebära att ett skyddat boende kan behöva särskild kompetens för att säkerställa det stödbehov som den inskrivne har för att exempelvis kunna vidmakthålla sitt eget skydd.
Myndighetens synpunkter
Inledningsvis kan MFD konstatera att personer med funktionsnedsättning löper nästan dubbelt så stor risk att utsättas för alla typer av våld, jämfört med personer utan funktionsnedsättning.
Kvinnor med funktionsnedsättning utsätts i störst utsträckning för fysiskt, psykiskt och sexuellt våld samt hot och våld i hemmet, jämfört med män med funktionsnedsättning och i jämförelse med kvinnor och män utan funktionsnedsättning.
Personer kan också, på grund av sin funktionsnedsättning, vara särskilt sårbara för andra typer av våld såsom hedersrelaterat våld och förtryck samt prostitution och människohandel.
MFD:s tidigare uppdrag inom ramen för den nationella strategin om att förebygga och bekämpa mäns våld mot kvinnor visar att personer med funktionsnedsättning som är i behov av skydd inte alltid får sina grundläggande behov tillgodosedda, bland annat vad gäller tillgången till insatsen skyddat boende.
Mot bakgrund av detta ser MFD att det är av yttersta vikt att de föreslagna föreskrifterna och allmänna råden om skyddat boende tar hänsyn till att personer med funktionsnedsättning, främst kvinnor men också medföljande barn, kan behöva särskilt stöd och individuella anpassningar i skyddat boende.
Personer med funktionsnedsättning har ofta mer komplexa behov, vilket kan ställa högre krav på personalens kompetens, bemanning och andra anpassningar i boendet, exempelvis den fysiska tillgängligheten.
Alla skyddade boenden kan dock inte vara rustade för att ta emot alla målgrupper, eftersom förutsättningarna i skyddade boenden kan skilja sig åt i många avseenden. Därför är det viktigt att förslagen om föreskrifter och allmänna råd om skyddat boende tydliggör att det är den placerades individuella behov av stöd och skydd som ska vara vägledande när beslut fattas om inskrivning i skyddat boende.
Däremot behöver det finnas ett krav på fysisk tillgänglighet på samtliga skyddade boenden för att exempelvis personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga ska kunna vistas där på ett tryggt och säkert sätt.
3 kap. Säkerhetsarbete
MFD välkomnar förslaget om att ett skyddat boende ska se till att det bedrivs ett systematiskt säkerhetsarbete i verksamheten, samt att en säkerhetsplanering genomförs tillsammans med varje inskriven vuxen respektive barn på boendet.
MFD noterar dock att det i konsekvensutredningen saknas en problematisering kring att säkerhetsarbetet kan behöva särskilda anpassningar vid inskrivning av en vuxen eller barn med en viss funktionsnedsättning.
Säkerhetsplaneringen för en person som har en fysisk funktionsnedsättning (t.ex. nedsatt rörelseförmåga, synskada, dövhet/hörselskada) kan ställa särskilda krav på adekvata trygghetslarm och andra fysiska skyddsanordningar, medan en person med en intellektuell eller neuropsykiatrisk funktionsnedsättning kan behöva särskilt stöd vad gäller att kunna vidmakthålla sitt eget skydd.
Det senare handlar om att upprätthålla en psykologisk trygghet som är mist lika viktig som den yttre säkerheten i boendet i form av skalskydd.
I förslaget om allmänna råd rekommenderas att det i en säkerhetsplanering bland annat ska ingå identifiering av situationer som kan innebära risk för hot, våld eller andra övergrepp. Denna bedömning behöver vara individanpassad och hänsyn ska tas till eventuell funktionsnedsättning och dess inverkan på individens förutsättningar att kunna omhänderta sitt eget skydd.
En person med intellektuell funktionsnedsättning kan ha en bristande förmåga att bedöma konsekvenserna av sina egna handlingar och därmed riskera att försätta sig i situationer som innebär risk för den egna och/eller andra inskrivnas säkerhet.
MFD saknar en problematisering i konsekvensutredningen av hur en säkerhetsplanering som rör personer med exempelvis intellektuell funktionsnedsättning kan behöva beakta särskilda omständigheter som exempelvis utgör en röjningsrisk.
Detta gäller inte minst i samband med att det skyddade boendet, enligt förslaget om allmänna råd, ska informera den inskrivna personen, vuxna såväl som barn, om digital säkerhet.
MFD välkomnar den föreslagna föreskriften i 3 kap. 6 § om att säkerhetsplaneringen ska anpassas till varje barns ålder, mognad och individuella förutsättningar.
MFD bedömer att en liknande skrivning behövs vad gäller säkerhetsplaneringen för vuxna. Ett sådant krav ger bättre förutsättningar för att även vuxna ska erbjudas en säkerhetsplanering på lika villkor, oavsett vilka behov och förutsättningar som föreligger.
4 kap. Inskrivning i skyddat boende
MFD välkomnar att det i föreskriften föreslås att den som beslutar om inskrivning behöver göra en bedömning av om den enskildes behov kan tillgodoses på det aktuella boendet.
De särskilda kriterierna som ska beaktas – verksamhetens inriktning, tillgång till personal, personalens kompetens och boendets utformning – ger sammantaget goda förutsättningar för att exempelvis en vuxen eller ett barn med en viss funktionsnedsättning ska få sina behov av stöd och skydd tillgodosedda i skyddat boende.
MFD vill understryka vikten av att lämplighetsbedömningen blir ett krav enligt föreslagen föreskrift. Ett sådant krav är nödvändigt för att inskrivna personer, oavsett funktionsförmåga och behov av särskilda anpassningar, ska få tillgång till adekvat stöd och skydd.
MFD vill särskilt uppmärksamma de grupper som förekommer mer sällan än andra i dessa sammanhang. Exempelvis personer som kan identifieras som multiutsatta och därmed ha behov av en kombination av stödinsatser och skyddsanpassningar.
Det kan exempelvis handla om en döv kvinna som utsatts för hedersrelaterat våld och förtryck, är nyanländ i Sverige och har ett medföljande barn som bevittnat våld mot mamman. En sådan situation kräver noggrann planering och lämplighetsbedömning som säkerställer att såväl kvinnans som barnets behov tillgodoses på det skyddade boendet där de skrivs in.
5 kap. Genomförande av insatsen skyddat boende
MFD tillstyrker förslaget om ett krav på att ett skyddat boende ska erbjuda stöd och skydd som är anpassat till de grupper som boendet är avsett för.
MFD noterar att Socialstyrelsen inte har lyft in en särskild skrivning om att det kan finnas behov av anpassat stöd i skyddade boenden som tar emot personer med olika typer av funktionsnedsättningar.
Detta med hänvisning till att det redan följer av socialtjänstförordningen att skyddat boende ska tillhandahålla individanpassat stöd åt enskilda. MFD har inga invändningar mot detta, men vill betona vikten av att det genomförs informationsinsatser kring detta riktat till dem som berörs för att säkerställa att det nya regelverket tillämpas såsom det är tänkt.
Det är också viktigt att över tid följa upp och utvärdera huruvida skyddade boenden faktiskt anpassar sitt stöd och skydd till de grupper som de tar emot.
6 kap. Personalens kompetens i skyddat boende
MFD tillstyrker förslaget om krav på föreståndarens respektive övrig personals kompetens i skyddat boende. Dock ser MFD att det vore rimligt att det allmänna rådet om att föreståndaren har kunskap om de grupper som verksamheten är avsedd för och om det regelverk som gäller för verksamheten istället blir ett krav.
Det är viktigt att ett skyddat boende som exempelvis tar emot personer med intellektuella eller neuropsykiatriska funktionsnedsättningar leds av en föreståndare med goda kunskaper om hur det dagliga arbetet och den långsiktiga planeringen ska genomföras för att möta individuella behov hos de inskrivna.
Kompetens om hur särskilda behov ska omhändertas kan vara avgörande för den inskrivnes förmåga att vidmakthålla sitt skydd, motivation att vara kvar i skydd och upplevelse av trygghet och säkerhet på boendet.
En förutsättning för att stödja och upprätthålla en inskriven persons skydd är att kunna förmedla och få återkoppling på viktig information om hur vistelsen på boendet förväntas fungera. För att detta ska vara möjligt behöver personal på skyddat boende kommunicera med de inskrivna utifrån deras funktionsförmågor.
Därför anser MFD att det vore rimligt att det i de allmänna råden till 6 kap. 2 § bör tilläggas att personalen bör ha kunskap om den form av kommunikation som lämpar sig utifrån de inskrivnas förmågor och individuella förutsättningar, exempelvis alternativ och kompletterande kommunikation (AKK).
En fungerande kommunikation mellan en placerad person och personal på boendet kan vara avgörande för den placerade personens känsla av trygghet och delaktighet i sin vardag på boendet.
För personer som är döva, hörselskadade eller dövblinda är tillgången till rätt språkmiljö genom exempelvis teckenspråkig personal på plats viktig för att en placering ska uppnå gott resultat.
Det går till viss del att kompensera för sådan utebliven kompetens, med till exempel teckenspråkstolkar vid behov, men det riskerar att ge ett sämre utfall i stödinsatsen.
Att inte kunna uttrycka sig på sitt eget språk kan i sig vara nedbrytande för personer som är i behov av stöd i vardagen för att hantera sina tidigare upplevelser av våld. Detta kan utgöra en risk för att individen inte mäktar med att stanna kvar i boendet och därmed återvänder till förövaren.
7 kap. Bemanning i skyddat boende
MFD tillstyrker förslaget om krav på anpassning av bemanningen i boendet. MFD anser dock att det behövs ett tillägg i de allmänna råden till 7 kap. 1 §, nämligen att inkludera individuella förutsättningar i den andra strecksatsen.
Ett sådant tillägg skapar tydlighet i att det kan finnas andra omständigheter än en inskriven persons ålder som kan kräva anpassningar av bemanningen på boendet.
8 kap. Det skyddade boendets lokaler samt skyddsanordningar
MFD tillstyrker förslagen som rör lokalers utformning och skyddsanordningar. MFD ser positivt på att kraven är skrivna så att verksamheter som bedriver skyddat boende ansvarar för att lokalers utformning ska möta de behov som en inskriven person har.
Det innebär att de särskilda behov och förutsättningar som exempelvis personer med kognitiva och/eller fysiska funktionsnedsättningar har behöver bli tydliga för socialtjänsten som gör lämplighetsbedömningar.
Det blir viktigt att säkerställa kunskap om vad som utgör ”tillräckliga skyddsanordningar” och ”ändamålsenliga” lokaler, såsom det är formulerat i föreskrifterna. MFD bedömer att dessa begrepp behöver definieras i föreskrifterna.
I konsekvensutredningen nämns begreppet ”inre säkerhet” som många bedömt vara den främsta skyddsaspekten, vilket MFD kan instämma i. Utöver adekvat fysiskt skydd är det viktigt att regelbundet föra dialog med den inskrivne och följa upp säkerhetsplaneringen.
För att upprätthålla denna ”inre säkerhet” för personer med intellektuell eller neuropsykiatrisk funktionsnedsättning kan särskilda åtgärder eller metoder behöva tillämpas. Detta i kombination med att personal på boendet ska ha kompetens om att arbeta med dessa målgrupper.
MFD bedömer att det kan behövas särskilda informationsinsatser på temat riktat till både socialtjänst och skyddade boenden.
Som nämnts ovan i inledningen vill MFD betona vikten av att skyddade boenden är tillgängligt utformade så att personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga kan få tillgång till insatsen på lika villkor.
Den fysiska tillgängligheten ska vara ett grundläggande krav för samtliga skyddade boenden. Risken är annars att vissa målgrupper inte får tillgång till insatsen skyddat boende i tid.
Yttrande till
Socialstyrelsen
Datum
2024-11-05
Diarienummer
2024/0437
Beslutande
Malin Ekman Aldén
Föredragande
Serine Gunnarsson