Aktiv involvering central för krisberedskapen i Malmö

I Malmö stad är regelbunden dialog med funktionsrättsorganisationer en viktig del i samverkan. Det gäller även i arbetet för en krisberedskap som omfattar alla.

Sedan funktionsstöds- och tillgänglighetssamordnarna påbörjade sitt uppdrag har det blivit allt tydligare att arbetet måste bygga på ett lyhört samarbete.

Malmös funktionsstöds- och tillgänglighetssamordnare inledde sina uppdrag strax innan coronakrisen. Snabbt visade det sig hur viktig deras roll kom att bli i hanteringen av pandemin.

Inkluderande krisberedskap

Sedan dess har arbetet för en mer inkluderande krisberedskap växlat upp.

— Efter pandemin har vår roll inom krisberedskapen blivit allt större, säger Sara Torres.

Hon arbetar tillsammans med Nils Karlsson som funktionsstöds- och tillgänglighetssamordnare i Malmö stad. Ett av uppdragen är att identifiera och åtgärda befintliga tillgänglighetsbrister.

Arbetet bygger på insikten om att beredskapen även måste omfatta personer med funktionsnedsättning – och att planeringen därför måste anpassas efter det.

I staden finns beredskapssamordnare på alla förvaltningar och kommunen strävar efter att funktionshinderperspektivet ska in på varje nivå.

Dialog med organisationer

En viktig del i arbetet för att stärka krisberedskapen är aktiv involvering. Funktionsstödsförvaltningen har en återkommande dialog med organisationer och brukare för att inhämta erfarenheter, och nätverk har etablerats för att nå ut med information. Målet är att frågan om krisberedskap ska ta en större plats inom dessa nätverk.

— Vi måste jobba med detta uppdrag tillsammans. Parametrarna är så många och ingen kan allt. Vi behöver personer med egna erfarenheter och där är funktionsrättsorganisationerna jätteviktiga, konstaterar Sara Torres.

Nils Karlsson säger att en insikt är att funktionshinderorganisationerna behöver involveras innan kriser uppstår:

— För att ingen ska bli bortglömd behöver de vara med direkt, från första planeringsmötet, säger han.

Lång väg kvar

Funktionsstödsförvaltningens representanter betonar samtidigt att de hittills bara har tagit ”de första stegen på en tusenmilafärd”.

De känner igen många av de utmaningar som lyfts fram i MFD:s nya rapport ”Krisberedskap för alla”.

Ett exempel är de bristande kunskaperna om alla människor med funktionsnedsättning som inte har någon kontakt med kommunens förvaltningar. Där behövs fler insatser, bland annat kring hur dessa människor ska kunna nås med information.

Kommunikation behöver anpassas

Efter pandemin har förvaltningen satsat mer på målgruppsanpassad kriskommunikation. Men även det har sina utmaningar – som frågan om hur många man egentligen når ut till.

— På boenden och dagliga verksamheter behöver informationen anpassas till varje person efter deras individuella behov. Personalen blir viktiga för att i sin tur anpassa informationen för den enskilde brukaren, säger Jeanette Larsson, som är beredskapssamordnare på funktionsstödsförvaltningen.

Vissa framsteg

Nathalie Pålsson arbetar som kommunikatör på samma förvaltning. Hon säger att man har gjort vissa framsteg:

— Målgruppsanpassad kommunikation är något som vi har satsat på i det här projektet. Vi har exempelvis tagit fram en digital utbildning som handlar om behovet av tillgängliga dokument, säger hon.

Under pandemin kunde Malmö stad ganska snabbt gå ut med lättläst information med bildstöd, både om covid-19 och om vikten av vaccination. Funktionsstödsförvaltningen lanserade även en film där brukare deltog och hjälpte till att sprida budskapen om vikten av god handhygien och att hålla avstånd.

Inkluderande övningar

Pandemin tvingade fram reaktiva insatser. Nu vill man även stärka det förebyggande arbetet.

Ett exempel är en övning som gick ut på att testa transporten av nödvatten till dagliga verksamheter och boenden, där brukare deltog i praktiska övningar. I övningen ingick även målgruppsanpassad kommunikation.

Frågan om krisberedskap har också tagits upp vid en workshop som funktionsstödsförvaltningen genomförde med forskare från Lunds universitet. Där deltog även chefer, medarbetare, brukare och organisationer.

Förvaltningen har också informerat om det pågående arbetet vid årskonferensen för Malmö stads råd för funktionshinderfrågor. Detta samtidigt som det alltså pågår en löpande dialog med brukarorganisationerna.

Nu har ett arbete med att ta fram övningsmaterial inför olika möjliga kriser inletts. En av tankarna där är att funktionsrättsorganisationer kanske ska kunna fungera som referensgrupp för att utvärdera framtida övningar.

Nationellt stöd skulle förenkla

Fler gånger betonar stadens företrädare att utvecklingsbehovet fortfarande är stort, både lokalt och nationellt.

En erfarenhet som lyfts fram är hur de under pandemin blev tvungna att utveckla egna lösningar. Exempelvis utformningen av information med hjälp av bildstöd.

Inför framtida oönskade händelser skulle det därför vara bra med ett metodstöd på nationell nivå. Det kan handla om vilket bildstöd som behöver tas fram, men också om hur man ska tänka kring olika beredskapsövningar.

— Där skulle vi ha nytta av lite input uppifrån, i stället för att alla kommuner ska sitta och göra samma sak på egen hand, säger Jeanette Larsson.

Frågorna måste formuleras

Sara Torres säger att ett viktigt första steg mot en krisberedskap för alla är att frågorna lyfts.

— Om man inte pratar om det alls så blir ju statusen obefintlig. Inom förvaltningarna är det viktigt att betona att frågorna om tillgänglighet inte ska vara några speciallösningar. Personer med funktionsnedsättning är också Malmöbor. Det måste in i alla tankesätt. Tillsammans med budskapet att vi ska jobba med detta tillsammans, säger hon.

Kartläggning om kommunal krisberedskap

Ta reda på i vilken utsträckning kommuner säkerställer att personer med funktionsnedsättning får det stöd de behöver vid kris eller krig.

MFD:s kartläggning om kommunal krisberedskap: Krisberedskap för alla (mfd.se)