Hållbarhetsstrategi vägleder beslutsfattare

Genom att samla hållbarhetsarbetet i hjärtat av organisationen har Jönköpings kommun kommit en bit på vägen mot visionen att vara en kommun som präglas av öppenhet, delaktighet och tillgänglighet. Det avspeglas bland annat i ett sammanhållet program, en strategi som visar vägen framåt.

Jönköpings kommuns nya, förvaltningsövergripande hållbarhetsstrategi ”Program för hållbarhet i Jönköpings kommun (2022-2030)”, antogs hösten 2022. Här ingår de sociala hållbarhetsfrågorna tillsammans med de miljömässiga och ekonomiska.

Hållbarhetsprogrammet har vi tagit tillsammans, i dialog med civilsamhällesorganisationer och medborgare, och med Agenda 2030 som grund, säger Kristine Andreassen.

Hon är hållbarhetsstrateg i kommunen och en av de som drivit arbetet med att ta fram hållbarhetsprogrammet.

- Alla hållbarhetsfrågor hör ju ihop, även till exempel miljöprioriteringar görs utifrån normer. Vi behöver få ihop perspektiven, säger Kristine Andreassen.

Arbetar mer strategiskt

Att Jönköping i konkurrens med 50 europeiska städer tilldelades priset Access City Award 2021, är ett av flera goda exempel på kommunens mångåriga arbete med tillgänglighet och inkludering.

I motiveringen står bland annat att Jönköping visat både vilja och förmåga att genomföra insatser som garanterar jämlik tillgång till staden. Det är ett resultat som kommunen uppnått med hjälp av medborgardialoger och dialoger med funktionsrättsorganisationer genom åren.

- Utvecklar vi kommunen utan att fråga medborgarna kommer vi inte få nöjda medborgare som kan leva i vår kommun på lika villkor, säger Kristine Andreassen.

Agenda 2030 starkt närvarande

Agenda 2030 är starkt närvarande i den nya strategin, både innehållsmässigt och visuellt. Utöver Agendan och dialoger, grundar den sig på de nationella folkhälso- och funktionshinderpolitiska målen. Den är också ett resultat av att hållbarhetsfrågorna numera är samlade centralt, i hjärtat av kommunen.

- En framgångsfaktor är att det finns en politisk vilja att arbeta med funktionshinderfrågorna och enighet kring hur man ska driva dem politiskt. Det handlar också om att vi blir bättre på att arbeta förvaltningsövergripande och kan vara mer strategiska i arbetet genom att se helheten, menar Kristine Andreassen.  

Bygger på samråd och dialoger

”Program för hållbarhet i Jönköpings kommun” är den första strategi som tas fram efter att kommunen börjat införa tillitsbaserad styrning.

- Det innebär bland annat att förvaltningarna har större ansvar för att själva komma fram till vad de ska göra för att uppnå hållbarhetsmålen, säger Kristine Andreassen.

Hållbarhetsmålen i strategin är vägledande för alla beslutsfattare i kommunen och tydliggör vad Agenda 2030:s globala mål betyder på lokal nivå.

- Varje hållbarhetsområde är kopplat till ett kommunalråd med särskilt ansvar. Strategin har även förankrats i samråd med förtroendevalda, kommunala förvaltningar och bolag och externt i de dialoger som hållits, förklarar Kristine Andreassen.

Dialogsamverkan och delaktighet förutsätter tillit i relationen mellan medborgarna och kommunen, något som behöver få ta tid att växa fram, menar Kristine Andreassen.

- Medborgarna som har kontakt med kommunen befinner sig ofta, på olika sätt och i någon mån, i beroendeställning gentemot kommunen. Därför är det viktigt att vi som kommun möter dem på ett sätt som skapar förtroende så att de vill vara med och påverka, säger hon.  

Dialogerna bidrar bland annat till att insatser och aktiviteter i olika verksamheter än mer riktas till de som behöver dem allra mest.

- Dialogerna gör att vi får högre kvalitet i våra verksamheter och kan göra rätt prioriteringar.

Med Normkurvan som verktyg

Ett verktyg som använts i arbetet med strategin är den så kallade normkurvan. Den illustrerar hur normer och diskriminering hänger ihop, och brukar användas av forskaren PeO Hedvall vid Lunds universitet.

Personer som bryter mot flera normer hamnar långt ute i kurvans marginaler. Och ju längre ifrån normkurvans mitt, desto större är risken för att utsättas för diskriminering.  

- När man lägger på flera lager av perspektiv ser man hur diskriminering slår. När vi förde dialoger i arbetet med strategin ville vi även nå de vi vanligtvis inte når, de som befinner sig längst ut på normkurvan. Därför träffade vi till exempel förskolor, tjej- och kvinnojourer, en hbtq-grupp och en träffpunkt för äldre, berättar Kristine Andreassen.

De medborgare som inte är engagerade i föreningslivet och som inte heller på andra sätt kommer till tals är viktiga att nå, men kan ibland vara svåra att nå, berättar Kristine Andreassen.

- Framöver kan vi behöva utveckla nya former för att möta medborgarna, så att vi når även de som vi hittills inte nått.