Helhetsgrepp för lugnare skolmiljö

Skolan ska vara tillgänglig för alla elever. Men i praktiken missgynnas ofta barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Hösten 2021 inledde Östersunds kommun ett förändringsarbete. Målet var en lugnare skolmiljö och anpassade studiemiljöer.

Anita Englund, skolläkare och Anna Hellgren, psykolog, ingår i den tvärprofessionella arbetsgrupp som fått i uppdrag att ta fram en handlingsplan för att förbättra skolmiljön. I gruppen ingår även Annica Östman, pedagog. Arbetsgruppen är en del av Barn- och elevhälsan i Östersunds kommun och uppdraget kom från Barn- och utbildningsförvaltningen.

– Vi behövde dels skapa en gemensam kunskapsbas, dels öka likvärdigheten mellan skolorna i kommunen. Så vi började utveckla ett utbildningsmaterial för en tillgänglig skola för alla. Inte minst för barn med samspels- och/eller koncentrationssvårigheter, säger Anita Englund.

Att ta fram en handlingsplan för anpassade lärmiljöer för elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, NPF, var ett politiskt uppdrag.  

– Men vi breddade det eftersom vi ville att det skulle vara bra för alla elever, med eller utan NPF. Vi ville heller inte bara fokusera på undervisningen i skolan, utan på hela skoldagen. Vi hoppades på att höja grundkompetensen hos all personal som möter barnen under dagen, säger Anna Hellgren.  

Förankringsprocessen är viktig 

Arbetsgruppens huvuduppgift blev att ta fram ett studiematerial byggt på kollegialt lärande och erfarenhetsutbyte mellan de olika professioner som arbetar i skolan. Den politiska förankringen fanns redan, men arbetet behövde förankras även hos rektorer och verksamhetschefer.  

– Vi har insett hur viktigt det är med förankringen hos rektorerna. De måste få valfrihet i när och hur de ska arbeta med det här. Det ser ganska olika ut mellan skolorna och hur de lägger upp sin verksamhet, säger Anita Englund.

Utbildningsmaterialet bidrar till förändring

Materialet som projektgruppen tagit fram riktar sig till all skolpersonal som möter eleverna. Det består av flera delar med olika teman och upplägg. På en inledande träff får deltagarna en gemensam bas med grundläggande information om neuropsykiatriska funktionsnedsättningar.

Den andra delen i materialet består av fyra träffar med fokus på tillgänglighet, utifrån temana pedagogisk, fysisk och social tillgänglighet, samt tillgänglig fysisk aktivitet. Filmer från UR och lokalföreningen Attention med efterföljande diskussion ingår.

Det var viktigt för oss att göra materialet så enkelt som möjligt att följa. Det skulle också vara tydligt att utbildningen ingår i det ordinarie arbetet. Det arbete som redan görs i skolorna kommer också fram i diskussionerna, säger Anna Hellgren.

Checklistor tydliggör vad som behövs

I skrivande stund har utbildningen hittills genomförts på sju skolor och ytterligare sju är redo att sätta igång. Målet är att få med alla skolor i kommunen. Utbildningsperioden pågår ungefär ett halvår. Men hur lång tid det tar varierar mellan skolor eftersom de själva lägger upp utbildningen utifrån vad som passar dem bäst. 

– Skolorna får även checklistor så att de kan titta på sin egen verksamhet och skatta hur de arbetar och hur de vill arbeta. Efter varje tillfälle ska de ska också bestämma hur de ska gå vidare till nästa gång, säger Anna Hellgren.

Efter avslutad utbildning kan skolorna fortsätta med steg tre och få mer stöd från elevhälsan.

– I steg tre ska skolan fördjupa sig i frågorna. De flesta jobbar då med den fysiska lärmiljön. Från oss kan de få en inspirationsföreläsning eller andra tips på hur de kan arbeta vidare, säger Anna Hellgren.   

Träffas över professionsgränserna

Responsen är genomgående positiv och många som gått utbildningen uttrycker att de sätter stort värde att få tid att träffas, diskutera i breda grupper och dela erfarenheter.

– De säger att det är himla bra att få tid att träffas mellan lärarlagen och få möjlighet att prata med kollegor de annars sällan möter, säger Anita Englund.

Några skolor har redan genomfört stora förändringar efter att ha gått utbildning.

– De omsätter kunskapen och förändrar arbetssätten. Checklistorna gör att det blir tydligt vad man behöver ändra och hur man ska göra det. Till exempel möbleringen, tydlig visuell vägledning eller återkommande rutiner som underlättar för eleverna. Man upplever också att det blivit mindre tillsägelser och lugnare i klasserna, säger Anna Hellgren.