Inventering blev början till förändring

Ljusdals kommun saknade ett systematiskt arbete för funktionshinderpolitiken. Idag finns alla förutsättningar för att integrera nödvändiga perspektiv och följa upp arbetet.

I Ljusdals kommun fanns sedan tidigare ett politiskt beslut om att Agenda 2030 skulle användas som utgångspunkt för det kommunala uppföljningsarbetet. Kommunstyrelsens ordförande var engagerad och ville öka kunskaperna om Agenda 2030 inom politiken och förvaltningarna. Men specifika, gemensamma verksamhetsmål saknades när Linnea Van Wagenen började arbeta som enhetschef på enheten för Strategi och hållbarhet i kommunen.

– I februari 2020 körde vi i gång och gjorde presentationer om Agenda 2030 hos ledningsgrupperna i förvaltningarna och de började planera utifrån målen, säger hon.

Agenda 2030 som paraply

Linnea Van Wagenen och hennes medarbetare identifierade vilka uppdrag som fanns, kopplat till Agenda 2030, i varje förvaltning.

– Vi började utbilda på ledningsnivå och gick sedan vidare till verksamhetsnivå. Nu finns en mycket större förståelse för vad Agenda 2030 innebär. Sedan introducerade vi Stratsys, hösten 2021, säger hon.

Stratsys är ett verktyg för intern styrning, kontroll och kvalitetsledning. I uppföljningen i Stratsys-verktyget såg Linnea Van Wagenen och hennes medarbetare att det saknades tydliga kommunövergripande uppdrag för att genomföra funktionshinderpolitiken. Ingen hade heller det yttersta, samordnande ansvaret för frågorna.

Kommunstyrelsen fick information om vad Linnea Van Wagenen och hennes medarbetare hade sett och började fundera på åtgärder. Resultatet blev att kommunen identifierade tre prioriterade målområden i Agenda 2030 - mål 4, 8 och 11.  

– Om vi jobbar tydligt med dessa mål och lyckas komma framåt så kommer vi framåt med alla målen, förklarar Malin Fundin, hållbarhetsstrateg på Ljusdals kommun.   

Funktionsrättsfrågorna och mål 11

Funktionsrättsfrågorna kopplas främst till mål 11, som rör hållbara städer och samhällen.

Vi har ett mål att vi ska bli 20 000 invånare till 2030. Fler ska vilja och kunna bo i Ljusdals kommun. Funktionsnedsättning ska inte vara ett hinder. För oss handlade det mycket om att integrera funktionshindersfrågorna där vi har prioriterade mål, säger Malin Fundin.

Linnea Van Wagenen och hennes medarbetare bjöd in Glokala Sverige som höll i en utbildning och förtydligade hur funktionsrättsfrågorna är integrerade i Agenda 2030. Representanterna i funktionshindersrådet deltog i utbildningen.

– Det var jätteviktigt för att få med funktionshindersrådet på tåget så att de kände att frågorna blir mer, och inte mindre, centrala framåt. Det var bra att det var en extern aktör som höll i utbildningen, säger hon.

Indikatorer för uppföljning

Härnäst får alla förvaltningar i uppdrag att tydliggöra hur de arbetar utifrån Agenda 2030, bland annat med funktionshinderfrågorna. Syftet är att se både vad som redan görs och vad som ännu inte gjorts. Därefter ska hållbarhetsteamet ta fram indikatorer för att kunna utvärdera och följa upp arbetet systematiskt, i Stratsys-verktyget.

– Från och med januari 2023 ska vi jobba mer med uppföljning och analys, allt utifrån vår styrsnurra. Det finns inget sätt att följa upp funktionsrättsfrågorna idag – vad mäter vi och hur? Den stora skillnaden mot tidigare år är att vi samlar ihop informationen tillsammans, ser orsakssamband och ger förslag på åtgärder. När vi tar fram en verksamhetsberättelse är det per automatik även en Agenda 2030-rapport, säger Linnea van Wagenen.

Förbättring syns i färgsystemet

Arbetet kräver resurser i form av kompetens och tid. Utdelningen blir att svart på vitt kunna se vilka områden som successivt inkluderas och får effekt. Ett färgsystem, från rött till grönt, visualiserar arbetet utifrån hur aktivt kommunen arbetar med en fråga.

Förhoppningen är att funktionshinderpolitiken, både nationellt och i Ljusdals kommun, kopplas till indikatorer och nyckeltal. Då blir det möjligt att följa upp hållbarhetsarbetet i relation till Agenda 2030.

– Som en effekt av att vi följer upp och arbetar mer systematiskt hoppas jag att vi kommer att ligga på grönt på områden och frågor som är kopplade till funktionsnedsättning, till exempel skolan som är oerhört viktig, säger Malin Fundin.

Andra åldersgrupper

Mycket fokus i arbetet har legat på fysiska funktionsnedsättningar och ett äldreperspektiv. Detta som en följd av att många som driver frågorna i funktionshindersorganisationerna är äldre och har fysiska funktionsnedsättningar.

– Men det finns andra funktionsnedsättningar och andra åldersgrupper, till exempel barn med neuropsykiatriska diagnoser, som kanske inte fått lika mycket uppmärksamhet. Det hoppas jag verkligen att vi blir bättre på och får upp ögonen för genom den här systematiken och i uppföljningsarbetet, säger Malin Fundin.