Modell för gemensamma lösningar

Situationen för barn och unga med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar och deras vårdnadshavare i Uppsala kommun var otillfredsställande och behövde förbättras. Läs om hur kommunen tog sig an utmaningen.

Många barn och unga som har en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning får inte lämpligt stöd i skolan och i kontakt med myndigheter. Det framgår bland annat av flera rapporter som publicerats på senare år. Och Uppsala kommun är inget undantag.

- Vårdnadshavare med flera hade länge påtalat brister. Dels i skolorna och dels i samverkan mellan kommunen, socialtjänsten och andra myndigheter. Så kommunen behövde förslag på åtgärder, förklarar Jeanette Nordin, brukarombud i Uppsala kommun.

Det var bakgrunden till att en arbetsgrupp bildades där Jeanette Nordin, Michael Jestin, ombudsman på Funktionsrätt Uppsala och barnombudet Lisa Skiöld ingår. Att processen drog igång mitt i pågående pandemi hindrade dem inte från att bjuda in till dialogsamtal. Men inledningsvis fick samtalen genomföras digitalt, berättar trion, som lät sig inspireras av ett metodstöd från Sveriges Kommuner och Regioner, SKR. 

Förändringsprocess med stöd i tjänstedesign

SKR:s metodstöd Innovationsguiden bygger på så kallad tjänstedesign. I centrum står förståelsen för användarens behov och upplevelser, i det här fallet barn, unga och deras vårdnadshavare. I processen kommer användare och utförare tillsammans fram till konkreta lösningar. På så sätt förankras förslagen på förbättring i verksamheten.   

Vid första dialogmötet deltog politiker och representanter från funktionshinderorganisationer. Därefter deltog även chefer och tjänstepersoner i kommunen.

- Först fokuserade vi på problemen. Vi gick varvet runt och deltagarna fick prata och ge sin syn på skolans och socialtjänstens utmaningar. Det ingår i ett tjänstedesigntänkande, och vi tog med de delar i metoden som fungerade för oss. Det var också viktigt att tidigt få med politikerna och komma överens om problembilden, säger Jeanette Nordin.  

Bildade tvärgrupper

I syfte att minimera risken för att fastna i diskussioner kring vad som var vems fel bildade trion tvärgrupper, så att de olika parterna fanns representerade i alla dialoggrupper.

- Vår erfarenhet är att det inte är så produktivt att enbart koncentrera sig på vem som har fel, säger Michael Jestin.

När alla berörda parter träffas och pratar kan de få insikt om att de delar samma problembild, men att de sett den från olika håll. Med en gemensam bild blir det lättare att fokusera på lösningar.  

- Ett problem ser olika ut beroende på vilken stol man sitter på. Vi delade upp alla så att de kunde mötas och lära känna varandra för att sedan kunna komma vidare, förklarar Michael Jestin.  

Enkätsvar kompletterade bilden 

I nästa steg analyserades de övergripande utmaningar som deltagarna hade sett. Underlaget sammanställdes och konkreta problem kunde urskiljas. Till exempel att socialtjänsten endast utredde hemmiljön och inte skolmiljön. Frågan blev då hur socialtjänsten och skolan skulle kunna förstå helheten.  

Problem, analys och idéer är vad diskussionerna handlar om. I det här fallet ledde de till att vi gjorde två enkätundersökningar, för att få ett bättre underlag. Den första skickade vi ut via flera olika kanaler. Det blev en bra bredd. Vi fick in 197 svar från föräldrar, lärare, politiker, representanter från brukarorganisationer och medarbetare i skolan, socialtjänsten och inom omsorgen, säger Jeanette Nordin. 

Anpassad enkät till barnen

För att eleverna också skulle få komma till tals tog arbetsgruppen fram en enklare enkät som kompletterades med intervjuer.  

- Vi ville såklart höra vad barn och unga själva tyckte. Därför tog vi fram en anpassad enkät riktad till dem och kompletterade med intervjuer, säger Lisa Skiöld.  

Enkät- och intervjusvaren ökade förståelsen ytterligare. Det blev tydligt vad som var viktigt att prioritera när det gällde att skapa en hållbar situation för berörda barn och unga i Uppsala kommun.  

Modell för att jobba horisontellt 

En utmaning i sammanhanget är att kommunala verksamheter ofta fungerar enligt en traditionell stuprörsmodell, menar Jeanette Nordin.  

- Det är ofta effektivt, men när det gäller vissa frågor så måste man jobba horisontellt. Och den här modellen funkar bra för det, säger hon.  

Arbetssättet som inspirerats av Innovationsguiden har nu testats på andra frågor. Det har visat sig fungera bra för att kunna ringa in utmaningar och komma fram till konkreta lösningar.  

Nu återstår att införa de insatser och åtgärder som arbetsgruppen med hjälp av processen har ringat in som de mest angelägna.  

- Det är spännande. Vi upplever att det blivit ett annat samtalsklimat och ser att det finns bättre möjlighet till implementering, eftersom vi har gjort arbetet tillsammans. Vi hör också från tjänstepersoner, att de känner att de fått ett mer tydligt uppdrag att samverka och fokusera på situationen för elever med NPF. Det här utvecklingsarbetet har stärkt engagemanget och motivationen hos alla parter, konstaterar Jeanette Nordin och Michael Jestin.