Hoppa till huvudmenyn Till startsidan Nyheter Till sök Kontakta oss Om webbplatsen

Nytt grepp för ett tillgängligt friluftsliv

Länsstyrelsen Värmland eftersträvar ett rikt friluftsliv i länet och en natur som är tillgänglig för alla. Men vad innebär det i praktiken?

När länsstyrelsen Värmland tidigare jobbat med ett naturområde eller en specifik plats har fokus varit fysisk tillgänglighet och framkomlighet.

– Jag ville ha ett mer heltäckande perspektiv och praktiskt testa olika aspekter av tillgänglighet, även ute i fält, säger Fredrik Berg, samordnare för friluftsliv på länsstyrelsen Värmland.  

Han började med att ta initiativ till en tätare intern samverkan mellan friluftsliv och social hållbarhet och kontaktade kollegan Beatrice Högå. De valde ut två områden där tillgänglighetsarbete har genomförts och ville ”stresstesta” med personer särskilda förutsättningar och behov. Syftet var att se hur tillgängligheten fungerar på plats i miljöerna. Responsen var positiv och tillsammans tog de sedan kontakt med andra interna verksamheter för att undersöka om det fanns intresse att bidra till projektet. Det visade sig vara stort.

– Flera kollegor ville delta och vissa enheter kunde även bidra med finansiering, säger Fredrik Berg.

Få med olika behov och förutsättningar

Efter det kontaktades Funktionsrätt Värmland, som var snabba att haka på projektet våren 2022. 

Vi gillade att idén att prova hur det fungerar i praktiken, att ”stresstesta” tillgängligheten ute i fält. Vi var med i planeringen från start och pratade om vilka personer som skulle vara med, säger Barbro Boomsma, som företräder Funktionsrätt Värmland.

– Vi landade i att det skulle vara två, ganska små grupper. En med fokus på rörelse och en på kognition. Detta eftersom personer med fysiska och kognitiva funktionsnedsättningar har olika behov och förutsättningar ute i fält.

Första träffen med personer i målgrupperna skedde i juni och den andra i augusti.

– Funktionsrätt Värmland förmedlade kontakt med personer som kunde delta. Vi försökte få ihop en varierad grupp utifrån aspekter som ålder och kön. Till sist hade vi tillräckligt många personer som ville och hade möjlighet att vara med. Deltagarna fick reseersättning och en present som tack, säger Fredrik Berg.

Testade tillgängligheten i praktiken

Sedan var det dags att sätta tillgängligheten på prov. Ett naturreservat (Segerstads skärgård i Karlstads kommun) och en kulturmiljöplats (Ulvuddens hällristning i Säffle kommun), där länsstyrelsen redan hade jobbat med tillgängligheten, valdes ut för att testa hur det fungerar i skarpt läge. Ansvariga förvaltare deltog också.

Fredrik Berg och hans kollegor var nyfikna på hur parkering, toaletter, rastplatser, promenadstråk, skyltning och annan information fungerade i praktiken, utifrån följande: 

  • Information om tillgänglighet.
  • Trafiken till platserna och hur lätt det är att ta sig dit.
  • På plats testa områdena.

Flera åtgärder relativt enkla att genomföra

Tack vare projektet upptäcktes flera konkreta tillgänglighetsbrister på och i anslutning till de två utflyktsmålen.

– En deltagare beskrev att hon inte kunde läsa text så bra. Däremot skulle hon kunna lokalisera sig om spåren har olika färger och former. En annan deltagare med remautism påpekade behovet av information om hur långt det är mellan bänkar, eftersom hen kan gå långt om det finns möjlighet att ta pauser. Deltagarna med synnedsättning förklarade att de gärna skulle lyssna på informationen på plats i sin telefon, säger Barbro Boomsma.

Tillgänglig information viktig

Summa summarum visade testerna att den fysiska tillgängligheten generellt fungerade relativt väl. Men mycket mer behöver göras när det gäller information, kommunikation och kollektivtrafik.

– Förvaltarna fick många bra tips. Det vi framför allt insåg var att en stor del av möjligheten att öka tillgängligheten handlar om information. Den ska finnas digitalt och vara lätt att förstå och upptäcka. Vi insåg också att det inte gick att ta sig till och från de här två platserna med kollektivtrafik, säger Fredrik Berg.

– Det blev väldigt intressanta samtal. Och mycket som kom fram är ganska enkelt att åtgärda, tillägger Barbro Boomsma.

Egenvärde i att mötas 

Alla parter är överens om att det finns ett egenvärde i att mötas, lära känna varandras verksamheter och förutsättningar.

– Största vinsten är mötet med målgruppen. Det har varit väldigt roliga, lärorika och på alla sätt givande diskussioner. Det blev ett ömsesidigt utbyte. Vi behöver jobba mer med tillgänglighet, inte minst med det kognitiva, konstaterar Fredrik Berg. 

Länsstyrelsen ska utvärdera projektet. Dialogerna med Funktionsrätt Värmland lever vidare. Tanken är att på liknande sätt gå igenom fler besöksmål i länet och involvera fler parter.

– Jag tar med mig lärdomarna till regionen och kommunerna i Värmland. Att arbeta mer systematiskt med tillgänglighet i friluftslivet är relevant även för dem. Det är så otroligt givande att göra det här i fält, tillsammans med representanter ur målgruppen med en mångfald av erfarenheter.  Det krävs inte mycket för att dra igång och är inte dyrt. Man får helt enkelt ut enormt mycket, säger Fredrik Berg.

Framgångsfaktorer

  • Ta kontakt med de lokala funktionshinderorganisationerna, lär känna varandra och varandras förutsättningar och verksamheter.
  • Våga sätta tillgängligheten på prov, i praktiken.
  • Tänk på att det krävs en del tid och arbete för att få ihop grupper med personer som kan ge sig ut i fält och testa tillgängligheten.

Fler inspirerande exempel

Det finns flera kommuner som med hjälp av dialog drivit framgångsrika projekt. På länken nedan hittar du fler inspirerande exempel.
Inspirerande exempel dialog