Hoppa till huvudmenyn Till startsidan Nyheter Till sök Kontakta oss Om webbplatsen

Pigga 70-åringar behandlades som svårt sjuka

Ingmar Skoog blev överöst med beröm för sitt sommarprogram 2021. Hans sätt att prata om äldrefrågor väckte uppmärksamhet och rent av överraskning.

– Ålderismen har sitt ursprung i Sverige som ett ungdomssamhälle, där äldre betraktas som motsträviga och inte värderas alls. Även pensionsåldern från 65 år är en signal om att de inte klarar av att delta i samhället säger han.

Få äldre i media och politik

Psykiatriprofessorn Ingmar Skoog, av media kallad ”äldreforskaren”, åker ofta mellan Göteborg och Stockholm. Det handlar om olika möten men också inspelning av podden ”25 % med Palmgren & Skoog”, som han gör tillsammans med journalisten Anders Palmgren. Här pratar de om synen på 65-plussare och bjuder in gäster som Claes Elfsberg, Lena Mellin och Amelia Adamo. De pratar om att så få äldre människor är framträdande i media och inom politiken, om sex och åldrande och att tvingas gå i pension mot sin vilja.

Vi ses på ett hotell mitt i Stockholm city. Ingmar Skoog stortrivs med att ha mycket att göra, nästan mer än någonsin trots att han närmar sig 70-årsstrecket. Han tycker att det är enormt stimulerande att göra nya saker när man kommer upp i åren.

– Man inser ju att människor dör runt omkring en och blir medveten om att livet tar slut. När du är ung tror du ju att livet varar för evigt.

Välmenande ålderism

Under pandemiåren har han kritiserat myndigheterna och regeringen, framförallt för de riktade restriktionerna i pandemins inledning, där pigga 70-åringar plötsligt behandlades lika som svårt sjuka på äldreboenden. Något han kallat ”välmenande ålderism”.

– För det första betraktades de friska äldre som svaga och orkeslösa människor, som skulle hålla sig hemma. Då befäste man ålderism och väldigt mycket fördomar om hur personer över 70 är. Vi har gjort undersökningar vid Göteborgs universitet från 1971 om 70-åringar och äldre och det är enorma skillnader. En 70-åring idag är som en 50-åring var för några generationer sen. Man är mycket piggare, vital och gör mera saker. Ändå finns många förutfattade meningar om att äldre är svaga, glömska och sköra.

Fördomar under pandemin

Ingmar Skoog är förvånad över att det fanns så mycket fördomar bland ledande myndighetspersoner och politiker under pandemin.

– En sån sak som att Folkhälsomyndigheten inte hade någon som helst koll. Det fanns ju en ökad risk att dö för friska 70-åringar men inte på långa vägar som man framställde det. Man buntade ihop den stora gruppen friska äldre med den lilla gruppen äldre som är på äldreboenden eller har hemtjänst. Alla drogs över en kam, säger Ingmar Skoog.

Han anser att besöksförbudet under pandemin gjorde mer skada än nytta. Många äldre blev deprimerade och rent av trötta på livet för att de inte fick träffa sin partner, barn och barnbarn. I Sveriges Radios ”Sommar" sa han att ”det var otäckt likt ett fängelse med speciella restriktioner”. Besöksförbudet drabbade värre än själva covidviruset, menar han.

Tjugo- och sjuttioåringar drabbades värst

Ingmar Skoog pratar väldigt engagerat och funderar över att friska 70-åringar och unga i 20-årsåldern var de som drabbades värst av pandemin.

– Tänk dig en 20-åring som vill hinna med allting innan det är dags att stadga sig, skaffa barn och jobb. På samma sätt vill 70-åringar idag hinna med innan de blir för gamla. Men plötsligt fick man inte gå ut. Båda grupperna har drabbats hårt psykiskt av detta. Sverige ligger dessutom i botten när det gäller synen på äldre i undersökningar gjorda av World values, som studerar värderingar och deras inverkan på det sociala och politiska livet i världens länder.

Det är egentligen märkligt men Sverige har länge varit ett slags ungdomssamhälle där moderniteten varit väldigt viktig. Vi har väldigt lätt att kasta oss in i nya saker, vill ha det senaste och värderar inte erfarenheten från ett helt liv lika mycket. Man kanske tycker att äldre är mer motsträviga.

— Ingmar Skoog

Pension vid 65 har ökat fördomarna

– En annan sak kan vara att vi införde pensionsåldern 1913 för de som fyllt 67 år. Då var medellivslängden 55 år så det var bara en liten del av befolkningen som uppnådde pensionsåldern. Nu ska man gå i pension när man är 65 år och det skickar en signal att man på något sätt inte orkar vara med i offentligheten eller i samhället längre. Det kan också ha bidragit till fördomarna. Medellivslängden är nu över 82 år och en 65-åring idag är ju enormt mycket piggare än en 65-åring för ett sekel sen.

Går det att minska diskrimineringen?

– Ja, det behövs lagar och riktlinjer till myndigheter. Politiker idag, och det gäller över partigränserna, är överens om att folk ska få jobba längre. Men universiteten är ofta stenhårda med att folk måste gå efter en viss ålder oavsett hur duktiga forskare de är. Statliga myndigheter är hårdast när det gäller den lagliga pensionsåldern vilket egentligen är en trots mot politikerna som tar besluten.

– Upplysning är också viktig, att man har blandade arbetsplatser med yngre som driver nya saker och äldre som har erfarenhet. Vi måste ta vara på talanger oavsett om de är 70 eller 25 år, säger Ingmar Skoog och tillägger att 28 procent av alla väljare idag är över 65 år.

Ingmar Skoog själv märker att han blivit äldre för att det är svårare att komma ihåg saker och att han inte kan tillgodogöra sig underlag lika snabbt som tidigare.

– Framförallt är jag mycket stelare. Å andra sidan är jag mycket bättre på mitt jobb än jag någonsin har varit, med min erfarenhet. Sen har jag yngre medarbetare som kompletterar mig.

Hitta meningsfulla sysselsättningar

Förutom sommarprogrammet kanske många minns TV4-programmet ”Fyraåringarna på äldreboendet”, som visade ett sex veckors långt socialt experiment där äldre lekte med barnen. Av de tio äldre som deltog blev flera av med sina demenssymptom.

– Vi trodde aldrig att vi skulle se någon förändring men sex veckor med barn och TV-inspelning, gjorde att allihop blev väldigt mycket bättre. Både humörmässigt men även intellektuellt, flera gick ur sin demens. Det jag lärde mig var att många på äldreboenden är mycket sämre än de skulle behöva vara och det gäller att hitta meningsfulla sysselsättningar. De tyckte att det blev roligt att bli kompis med barnen. Vi behöver absolut mer rock’n’roll på äldreboenden.

Sverige behöver en äldreminister

Ingmar Skoog anser att en svensk regering ska ha en äldreminister, precis som i Storbritannien.

– Ja, vi har ju haft det tidigare. Det handlar om ett ansvar för äldrefrågor i regeringen över hela linjen, till viss del en samordning med andra departement. Ministern skulle kunna ha äldreomsorg på sitt bord men även äldrediskriminering.

Text: Harry Amster
Foto: Emma-Sofia Olsson

Intervjun genomfördes våren 2021.

Ingmar Skoog

Född: 1954

Familj: Son och dotter

Bor: Göteborg

Utsedd Till: Årets senior 2020

Planer: Göra en ny studie på 70-åringar som är födda 1952-53, om de positiva förändringarna fortsätter.

Är: Överläkare, professor i psykiatri, föreståndare för Centrum för åldrande och hälsa vid Göteborgs universitet.

Beskrivs som: En av våra främsta forskare och auktoriteter på äldres mentala hälsa och särskilt kring ensamhet, forskat mycket kring alzheimers sjukdom.

Karriär i korthet: Legitimerad läkare 1985 och disputerade 1993 vid Göteborgs universitet på en avhandling om 85-åringars mentala hälsa, 2001 professor i psykiatri vid Göteborgs universitet och sedan 2013 föreståndare för Centrum för åldrande och hälsa, sedan 2021 expert i utredningen av ny äldreomsorgslag.

Fler kända röster om äldres delaktighet

Läs andras perspektiv om samhällets syn på åldrande.
Kända röster om äldres delaktighet