Publicerad:
Små förändringar kan göra stor skillnad
Hur arbetar man med universell utformning i den egna kommunen? Och vad är de viktigaste vinsterna – och största utmaningarna? Göteborgs stad har kommit en god bit på väg med att införliva universell utformning i bygget av den hållbara staden.
Göteborgs stad har sedan länge som politiskt mål att staden ska fungera för alla. Visionen är att Göteborg ska vara en inkluderande stad där alla invånare ska ha samma möjligheter att delta i samhällslivet.
– För ökad delaktighet och en universellt utformad stad behöver det finnas ett nära samarbete mellan stadens alla förvaltningar och bolag. Det är viktigt att det fungerar hela vägen. Det räcker inte att göra badplatsen tillgänglig om det inte går att ta sig dit berättar Maria Bernström Printz, utvecklingsledare på Fastighetskontoret i Göteborg.
Maria Bernström-Printz jobbar strategiskt med att höja kunskapen i stadens förvaltningar och bolag när det gäller tillgänglighetsfrågor med fokus på stadsutveckling.
– Tidigare talade vi huvudsakligen om tillgänglighet och användbarhet, men nu använder vi mer och mer begreppet universell utformning. Tanken är att principerna om universell utformning ska finnas med i allt vi gör och ingå i våra ordinarie arbetssätt.
Lekplats trädgårdsföreningen
Vid ombyggnaden av lekplatsen involverades barn med olika behov och förutsättningar på planeringsstadiet. Resultatet blev en lekpark som passar de flesta.
Involverar användarna
En viktig aspekt är att arbetet bedrivs i samverkan mellan olika förvaltningar och bolag samt i dialog med användare.
– I flera olika projekt har tjänstepersoner från staden involverat funktionshindersrörelsen i sitt arbete vilket har lett till ökad förståelse kring olika hinder som kan uppstå samt hur bättre och mer inkluderande lösningar kan utformas.
– Vi har också gått igenom alla Göteborgs stads fastigheter utifrån TIBB, ett verktyg för att inventera tillgängligheten i befintlig bebyggelse utifrån olika nivåer. Vi hoppas få fastighetsägarna att använda TIBB-materialet i sitt kvalitetsarbete för att öka tillgänglighetsnivån.
Stenpiren
Redan vid upphandlingen av färjorna och kajanordningarna vid Göta älv ställdes krav på lösningar för att underlätta på- och avstigning med exempelvis rullstol och rullator.
Staden ska funka
Sedan 2020 bedriver Göteborgs stad tillsammans med Certec vid Lunds tekniska högskola ett Vinnova-projekt, Staden ska funka för alla – Hur kan aktörer ha nytta av universell utformning i stadsutvecklingsprocessen.
– I projektet går vi baklänges i byggprocessen för att se vad respektive part kunnat och inte kunnat påverka i olika skeden för att väga ihop olika behov av stöd av universell utformning under processens gång. Det kan handla om behov av kompetens, att ställa rätt krav i upphandlingar, att göra konsekvensanalyser och att få tillgång till mallar och verktyg där universell utformning finns med. Att universell utformning finns med från tidigt skede är direkt avgörande för slutresultatet.
UU som stöd i stadsutveckling
Just nu tittar projektansvariga på hur och var universell utformning kan vara ett stöd i stadsutvecklingsprocessen.
Principerna om universell utformning ska finnas med i allt vi gör.
– Vi ser också att det är viktigt att det redan på planskedet finns kompetens som arbetar med genomförandet involverad. Därmed minskar risken att man fattar beslut som inte går att genomföra och vi får till en bra dialog mellan olika led i byggprocessen. Dessutom måste det finns någon i varje projekt som bevakar frågor som rör universell utformning hela vägen genom hela processen så att man verkligen får med sig frågeställningarna i alla led av processen så att de inte försvinner i övergångarna mellan de olika faserna.
Det mest givande i arbetet med universell utformning är, menar Maria, att det ofta räcker med små justeringar för att åstadkomma stor förändring för användarna i slutresultatet.
Börshuset
Det nyrenoverade börshuset vid Gustav Adolfs Torg är en av Göteborgs ståtligaste byggnader – och lever numera också upp till högt ställda krav på tillgänglighet.
Undersöker verktyg
Inom ramen för Vinnova-projektet undersöks också vilka verktyg som har störst påverkan på stadsutvecklingsprocessen.
– Ambitionen är att ta fram en komplett verktygslåda med allt från checklistor för olika faser i plan- och byggprocessen till konkreta förslag om krav som kan ställas i upphandlingar.
Vinnova-projektet avslutas den 31 december i år men arbetet med att införa universell utformning i alla led av stadsutvecklingsprocessen går vidare i Göteborg.
– Den fråga vi hela tiden måste ställa oss är inte bara vad en viss lösning kostar idag – utan också vad det i slutändan kostar att inte göra rätt från början.
5 råd för att komma igång med UU
- Gör det enkelt! Börja med att prata om universell utformning, vad som menas med begreppet och hur man kan arbeta med det.
- Titta på befintliga verktyg, metoder och arbetssätt för tillgänglighet. Se hur ni kan skriva in universell utformning i allt från översiktsplan till markanvisningspolicy och gör en plan för hur man varje år kan följa upp hur inkluderande det som byggs verkligen är.
- Utbilda alla som arbetar med frågor inom plan- och byggprocessen och hur de kan använda universell utformning i sitt dagliga arbete.
- Testa i ett litet projekt och se hur långt ni kan komma i arbetet med att arbeta efter principerna om universell utformning.
- Följ upp och utvärdera i en kontinuerlig process – och se hur ni kan nå ännu lite längre. Även små saker kan göra stor skillnad.
Text: Sven-E Lindberg
Foto: Marit Lissdaniels & Lo Birgersson