Strategi som bygger på dialogsamverkan

Tryggt och inkluderande. Det är ett av Kalmar kommuns övergripande mål. För att nå det har Kalmar i dialogsamverkan med kommunens förvaltningar och civilsamhällesorganisationer tagit fram en strategi.

Resultatet är att kommunen arbetar mer systematiskt än någonsin tidigare med funktionsrättsfrågorna.

– Kalmars strategi ”Tillträde till samhället” togs fram i dialogsamverkan med kommunens förvaltningar och funktionsrättsorganisationer, säger Stina Nordström, handläggare, social hållbarhet, på Kalmars kommun.

Under arbetet hölls även ett par medborgardialoger. Efter det var strategin ute på remiss till kommunernas nämnder och bolag, kalmarsundsgymnasieförbund och funktionsrättsorganisationerna.

Funktionshinderpolitik är en rättighetsfråga

I och med att funktionshinderspolitiken ses som en rättighets- och jämlikhetsfråga definieras kommunens utvecklingsarbete utifrån ett rättighetsperspektiv. En huvudansvarig, liksom en nämnd och styrelse, är kopplad till varje utvecklingsområde. Det gör att fördelningen av ansvar blir tydlig.

De rättsområden som definieras i strategin är:

• rätten till demokrati, inflytande och bemötande
• rätten till information och kommunikation
• rätten till fysisk tillgänglighet
• rätten till utbildning
• rätten till arbete och sysselsättning
• samt rätten till kultur, fritid, idrott och hälsa.

Strategin ger ramar för kommunens arbete

Charlotte Brynielsson, verksamhetschef för verksamhetsområdet hållbarhet och strategi, berättar att strategiarbetet har tagit Kalmar en bra bit på vägen. De prioriterade områdena som definieras i strategin har bland annat inneburit att systematiken i arbetet med funktionsrättsfrågorna har ökat inom kommunen.

– Vilka verktyg som behövs på olika nivåer har också blivit tydligare, säger hon.

Till exempel finns nu konkreta nyckeltal kopplade till budget och verksamhetsplan med det övergripande målet: ett tryggt, inkluderande Kalmar.

Förankring och engagemang

Stina Nordström menar att det är en fördel att kommunalrådet också är ordförande i kommunens tillgänglighetsråd. Det gör att ett engagemang kan strömma genom hela organisationen.  Tillgänglighetsrådet består av både engagerade politiker och representanter från funktionsrättsorganisationerna.

– Att det fungerar bygger mycket på det frivilliga engagemang och den kunskap som representanterna från funktionsrättsrörelsen bidrar med, säger hon.

När strategin förankrades i kommunens alla nämnder närvarade två representanter från Tillgänglighetsrådet. På så sätt fick de höra hur diskussionerna gick i nämnderna och det var uppskattat.

Strategin en del i arbetet med Agenda 2030

En viktig utgångspunkt i arbetet var även att se över hur väl strategin kopplade till kommunens arbete med Agenda 2030. Under våren 2021 genomfördes därför en nulägesanalys, som i sin tur gav upphov till fördjupande dialoger med ett flertal civilsamhällesorganisationer.

Frågan som ställdes var hur väl kommunen matchade agendans vision och fokusområden i fullmäktigemål, verksamhetsplan och budget. Ett första steg blev att gå igenom Kolada-databasens 58 nyckeltal. Dels för att se hur kommunen låg till i relation till riket och jämförelsekommunerna, dels för att analysera kommunens förmåga att vända trender.

Stora utmaningar

Så vilka utmaningar stack ut i just Kalmar kommun? Nulägesanalysen ringade in stora utmaningar eller områden som går tvärsigenom förvaltningarna. En sådan handlar om att kommunen växer mycket snabbt.

Charlotte Brynielsson och hennes medarbetare konstaterade att mer kunskap behövdes för att bland annat se till att kommunen växer hållbart, ur klimat-, miljö-, ekonomiskt och socialt hänseende. En annan utmaning som utkristalliserades var de skillnader i livsvillkor som finns i befolkningen.

Ny dialogplattform för jämlika villkor

Kommunen behövde utforska vad de ojämlika livsvillkoren berodde på. För att ta reda på det kompletterades Agenda 2030-anaylsen med Sociala kompassen, ett verktyg som kommunen använt tidigare. Kompassen ger en fördjupad kunskap om socioekonomiska utmaningar och styrkor som olika delar av kommunen har.

– Den sociala kompassen ger en vägledning i hur det ser ut i olika bostadsområden och vi gjorde en fördjupad analys till översiktsplanen om hur vi ska växa till 2050, säger Charlotte Brynielsson.

Ett resultat av arbetet är att ett nytt nätverk för jämlika livsvillkor nyligen skapats. Där ingår flera olika organisationer från civilsamhället. Tanken är att sammanföra representanter från de olika råden inom kommunen, för att tillsammans diskutera sociala utmaningar.

– Samtal där olika organisationer från civilsamhället deltar är ett nytt, mer drivet arbetssätt, med en gemensam mission. Där kan vi identifiera utmaningar och brister och få möjlighet att prioritera tillsammans, säger Charlotte Brynielsson.

Integrera rättighetsperspektiv  

Arbetet framåt handlar om att samla rättighetsperspektiven och integrera dem i den tillitsbaserade styrning och ledning som nu införs i kommunen. Det förändrar förutsättningarna för såväl det politiska styret som för förvaltningar och tjänstepersoner.

– Exempelvis ställer det än högre krav på kunskap, analys, samverkan, utvärdering och uppföljning, menar Charlotte Brynielsson. 

Kalmar kommun arbetar med tillitsbaserat ledarskap som är en bra utgångspunkt för hållbar utveckling eftersom det bygger på "allas ansvar". Alla får tänka själva och vara med och aktivt bidra.  Agenda 2030 kräver dock även ett innovationsdrivet och transformativt ledarskap. På så vis är tillitsbaserad styrning också en utmaning för en snabb omställning för klimatet och ett samlat hållbarhetsarbete.

– Det innebär att vi behöver vara superduktiga på uppföljning och analys för att kunna vara med och bidra till tydlighet och riktning, säger Charlotte Brynielsson.