Tydliga strategier driver inkluderande beredskapsarbete i Göteborg

Pandemin drabbade personer med funktionsnedsättning extra hårt och överallt synliggjordes bristerna i samhällets krisberedskap. Men i Göteborg blev coronakrisen startskottet för nya sätt att arbeta.

MFD:s nya studie ”Krisberedskap för alla” lyfter fram slutsatserna i Coronakommissionens rapport. Där framgår det att pandemin påverkade personer med funktionsnedsättning mer än andra inom en rad områden.

Vid denna tid axlade Ola Hendar en nyinstiftad roll som funktionshindersombudsman i Göteborgs Stad, i september 2020.

— Fram till 2019 visste vi inte vad pandemi betydde och det fanns inte på kartan att det skulle pågå ett krig i Ukraina, säger han.

Samarbete med funktionshindersrörelsen

Ola Hendars uppdrag är att lyfta fram funktionshindersfrågor på en strukturell nivå. Det med stöd av det program för full delaktighet för personer med funktionsnedsättning 2021–2026, som politikerna i staden har slagit fast. Ett program som togs fram i samarbete med funktionshinderrörelsen.

Det är ett styrande dokument för alla kommunens verksamheter. En av programmets många strategier är att stadens verksamheter ska ha god krisberedskap som omfattar personer med funktionsnedsättning.

Dessutom slår programmet fast att staden ska bedriva ett informationsarbete om krisberedskap som når ut till och kan förstås av alla, oavsett funktionsförmåga.

Viljan finns – lång väg kvar

Ola Hendar säger att en av fördelarna med programmet är att det finns angivet ansvariga nämnder och styrelser och det har gjort det möjligt för honom att ”knacka dörr”. Hittills har dörrarna öppnats lätt eftersom viljan att arbeta enligt strategierna generellt är stor. Men han betonar också att även Göteborg har en lång väg kvar att vandra.

— Alla förvaltningar och bolag ska med på den här resan och in i planeringen. Att driva på handlar om kunskapsutveckling, och detta tar tid, säger Ola Hendar.

Delar med sig av tips och erfarenheter

Jessica Eliasson är kommunövergripande planeringsledare vid avdelningen för säkerhet och beredskap. Hon säger att man arbetar med att få ut funktionshindersperspektivet på flera olika sätt. Bland annat via möten med alla som ansvarar för krisberedskapen.

— Vi har genomfört en konferens och workshop på temat, där stadens beredskapssamordnare fick information och lite praktiska exempel på hur man kan arbeta. Det var en startpunkt som vi nu ska följa upp genom att se över vad som har gjorts i praktiken. Tanken är att vi ska kunna dela med oss av tips och erfarenheter mellan olika förvaltningar och bolag, säger Jessica Eliasson.

Hon säger att det som nu finns på plats i Göteborg är strukturen för de politiskt beslutade mål och uppdrag som de ansvariga nu också förväntas att genomföra.

— Och det är ju grundläggande för att vi ska kunna göra ett bra arbete. Vi har nu något att hålla i, peka på och säga: Detta är vad vi ska göra.

Gränsöverskridande dialog nyckeln

Ola Hendar understryker vikten av dialog och samtal över alla sektorer – och att funktionshinderrörelsenär en del av det.

— Brukarna ska uppleva att det här är ett arbete som vi gör tillsammans med dem. Det är jätteviktigt. När man möts på tvären och samtalar så ökar kunskapen hos alla inblandade hela tiden. Sen gäller det att hålla igång dialogen och att orka jobba med frågorna i mer än bara en vecka. Det handlar om flera år. Det är då man kan se effekter eftersom kunskaperna ökar successivt. Och vi har nu börjat se en kunskapsutveckling genom detta arbete.

Förbättrad kriskommunikation

Jessica Eliasson berättar att man snart ska presentera arbetet och inhämta kommentarer från stadens funktionsrättsråd.

— Jag tänker att det kan vara bra att ha sådana möten återkommande, säger hon.

Ola Hendar påpekar att pandemin tydligt visade på behovet av en förbättrad kriskommunikation:

— De som hade störst behov av information fick inte någon information alls. Nu har våra kommunikatörer fått utbildning om att information måste komma i lättläst form omedelbart. Så på det området har det hänt saker, säger han.

Politiskt stöd och tydlighet

I Göteborg finns alltså en vilja från politiskt håll att stärka funktionshinderperspektivet inom krisberedskapen. Att arbetet vilar på politiska beslut möjliggör integreringen på strategisk nivå. Ola Hendar säger att han känner full politisk uppbackning för detta arbete.

— Det är viktigt med politisk tydlighet och det har vi i Göteborg genom programmet för full delaktighet.

Han säger att det inte finns någon i landet som ifrågasätter innehållet i satsningen mot full delaktighet inom krisberedskapen. Men sen gäller det att få igång arbetet också.

— Den politiska uppbackningen finns där, men för att det ska bli användbart måste det också tydliggöras i form av uppdrag. Sen är det upp till oss tjänstemän att förvalta det och se till att det rör på sig.

Vikten av att komma igång

Jessica Eliasson påpekar att Göteborg är en stor stad med en hel avdelning som arbetar stadsövergripande med beredskapsfrågor och att situationen kan se helt annorlunda ut i mindre kommuner.

Både hon och Ola Hendar är överens om att det handlar om ett arbete som alla måste komma igång med. Men frågan är om de klarar av att göra det på egen hand?

— Här behöver nog den nationella nivån vara mycket mer stöttande, säger Ola Hendar.

Kartläggning om kommunal krisberedskap

Ta reda på i vilken utsträckning kommuner säkerställer att personer med funktionsnedsättning får det stöd de behöver vid kris eller krig.

MFD:s kartläggning om kommunal krisberedskap: Krisberedskap för alla (mfd.se)