Tillgänglig kommunikation når ut till fler

Innehåll som är utformat för så många som möjligt var temat när MFD samlade kommunikatörer för en träff om tillgänglig kommunikation. Tillgänglighetsexperten Anna Malmberg från Funka var inbjuden för att ge tips på hur man kan tänka när man ska publicera tillgängligt.

För att visualisera hur man med känsla kan dela med sig av information till den som inte kan se eller förstå började Anna Malmberg sin föreläsning med en kort filmvisning. Klippet visade en ung pojke på museum tillsammans med sin mamma som har en synnedsättning. Med stor passion och fantasi verbaliserar pojken vad som händer i en målning så att mamman, men också många av museets besökare runt omkring, får ta del av innehållet som tavlan skildrar.

– De lösningar som är absolut nödvändiga för den med störst svårigheter kommer att göra det bättre för alla, berättade Anna Malmberg.

Hon poängterar att tillgänglighet är en demokratisk fråga: alla människor ska ha samma rättigheter och kunna ta del av information på lika villkor. Hon nämnde att det finns flera lagar som berör tillgänglighet – där lagen om tillgänglighet till digital offentlig service och språklagens sägning om att språket ska vara vårdat, enkelt och begripligt kan vara särskilt viktiga att ha koll på när man ska arbeta med tillgänglig kommunikation.

Permanent, tillfälligt eller situationsberoende funktionshinder

Anna Malmberg lyfte att tillgänglighet faktiskt berör alla genom att visa på hur ett funktionshinder kan vara permanent, tillfälligt eller situationsberoende. Ett permanent funktionshinder kan till exempel uppstå om du är född med en hand och en app förutsätter att du har två händer för att använda den. Har du brutit armen är det något som gör det tillfälligt svårt att använda din telefon med två händer. Medan ett funktionshinder som är situationsberoende kan handla om att du står med din ettåring på höften och i stunden endast har en hand ledig för telefonen.

Förenkla visuell information

Tillgänglighet inom kommunikation kan ibland verka komplext och omfattande, men det finns också enkla knep som gör att informationen fungerar för fler. När det kommer till synnedsättningar finns det förstås olika behov, där vissa som inte kan se alls behöver uppläsande hjälpmedel för att ta del av information, medan somliga är synsvaga och behöver andra lösningar. Den som är synsvag behöver starka kontraster och möjligheten att kunna zooma in och förstora texter.

Ett handfast tips som ofta förenklar för synsvaga personer är att inte placera text ovanpå en rörig bild. Istället är det bättre att placera texten mot en bakgrundsplatta med hög kontrast eller välja en bild med enfärgade ytor. En annan bra sak att tänka på är att inte spara textmaterial som en bildfil. För den som behöver zooma in för att läsa blir det ofta pixligt och för den som använder skärmläsare går det inte att ta del av informationen alls.

Texta materialet och använd teckenspråk

För den som har nedsatt hörsel eller är överkänslig mot ljud är det centralt att filminnehåll har textning. Också omständigheterna kan göra att ett rörligt material behöver textas – ska användaren ta del av informationen där omgivningen är högljudd? Eller befinner sig personen i en allmän miljö och vill ha ljudet avstängt på telefonen? Då är det många som har behov av textning.

När man tänker på hörsel är det dock viktigt att komma ihåg att textning inte nödvändigtvis är en fullgod lösning för den som är döv. En person som är född döv eller har blivit döv tidigt i livet har ofta teckenspråk som sitt förstaspråk. Svenska är då att betrakta som andraspråk och därför är det angeläget att också ta fram material på teckenspråk.

– Det finns en mängd olika behov att ta hänsyn till, men att tänka utifrån så många som möjligt redan från början gör att man inte behöver gå in och plåstra om sitt material i efterhand, avslutade Anna Malmberg.

Läs lagen om tillgänglighet till digital offentlig förvaltning på riksdagens webbplats

Läs språklagen i sin helhet på riksdagens webbplats