Trygg skolgång på lika villkor

15 procent av niondeklassarna saknar gymnasiebehörighet. Var tredje elev lämnar gymnasiet utan fullständiga betyg. "Oacceptabelt", tycker UNICEFs generalsekreterare och Elevernas riksförbunds tidigare ordförande.

Jennie Gustafsson, tidigare ordförande i Elevernas riksförbund, ser både stora utmaningar och möjligheter på vägen mot en bra, trygg och jämlik skola.

– Vi har bra utgångspunkter i skollagen och Agenda 2030 för att skapa en trygg och jämlik skola, men det stora problemet är att det inte finns tillräckligt med resurser i skolan för att uppfylla de mål som har satts upp. Goda intentioner räcker inte, det behövs också ett systematiskt arbete och riktade resurser för att vi ska komma till rätta med de problem och utmaningar som finns i skolan i dag, säger Jennie Gustafsson. 

Vi sviker våra unga

Jennie Gustafsson pekar på det faktum att 15 procent av de elever som går ut nian idag saknar gymnasiebehörighet – och att var tredje elev lämnar gymnasiet utan fullständiga betyg.

– Därmed sviker vi en stor del av våra unga, eftersom det idag behövs en gymnasieutbildning för att få jobb. Många lämnas helt enkelt utanför och det är inte acceptabelt. Ska vi kunna skapa en likvärdig skola så måste vi se till att det finns skolor som svarar mot vad olika elever behöver och som de kan känna sig välkomna till.

Skolan måste, menar Jennie Gustafsson, utgå från elevernas behov och förutsättningar och verksamheten behöver anpassas efter de elever som har störst behov. Det gäller både undervisningen och själva skolmiljön.

– Ingen missgynnas av att skolan anpassas efter de svagare eleverna. Tvärtom, genom att göra undervisningen mer tillgänglig så gynnas alla. Vi får en bredare mångfald som gör att ingen lämnas utanför. Ytterst handlar det om värdegrund. Skolan har en viktig uppgift att ge elever de redskap som behövs för att vi ska kunna skapa ett jämlikt och demokratiskt samhälle. Därför måste vi arbeta mycket mer med frågor som rör mänskliga rättigheter i skolan. 

Individuell rätt att klaga

Pernilla Baralt är generalsekreterare i UNICEF Sverige. Hon ser många kvaliteter i den svenska skolan, men också utmaningar att ta itu med.

– Sverige är på många sätt ett bra land för barn att växa upp i jämfört med andra länder. Men det finns utmaningar även här. Ett område där barns rättigheter i Sverige måste förbättras handlar om att barn måste få rätt till individuell klagorätt när deras rättigheter kränkts. Det finns ett tilläggsprotokoll till barnkonventionen som handlar om just detta och det protokollet har Sverige inte skrivit under. Det innebär konkret att det saknas en instans i Sverige dit barn kan vända sig för att få stöd när deras rättigheter kränkts.

Vi behöver också bli bättre på att involvera barn och unga och göra dem mer delaktiga i beslut som rör dem, menar Pernilla Baralt.

– Sverige står också inför utmaningar mot bakgrund av de problem vi ser i form av ökat utanförskap som bland annat är en följd av en allt mindre jämlik skola. Att barn får rätt till en likvärdig utbildning är avgörande för att de ska få så goda livschanser som möjligt. 

– En trygg skolgång lägger grunden för barns möjligheter att gå en ljusare framtid till mötes, säger Pernilla Baralt. Alla barn, oavsett vilket postnummer de bor på eller vilka förutsättningar de har, ska enligt barnkonventionen ha tillgång till samma rättigheter, utan åtskillnad av något slag. Ansvaret för att förverkliga detta ligger hos  beslutsfattare, politiker och vuxenvärlden. Skolan är den viktigaste skyddsfaktorn för ett barn. Vi kan inte acceptera att en hög andel barn i våra utsatta områden inte klarar gymnasiebehörighet. Stödinsatser från tidig ålder är helt nödvändigt för att bryta utvecklingen. 

Skolan främsta skyddsfaktorn

Att vi inte lämnar elever utanför spelar en avgörande roll för att barn ska lyckas i skolan, enligt Pernilla Baralt.

– Det gäller särskilt de barn som av olika anledningar riskerar att hamna efter i skolarbetet. Det spelar också en roll för samhället i stort. Detta då vi vet att skolan är den främsta skyddsfaktorn för att barn ska må bra och ges de bästa förutsättningarna för att utvecklas och få möjligheten att uppnå sin fulla potential. Och därmed ha större möjligheter att skapa sig själva bättre livschanser.

Text: Sven-E Lindberg
Foto: Johnér bildbyrå