Ekonomisk jämställdhet för kvinnor med funktionsnedsättning

Uppföljning av funktionshinderspolitiken Arbete och försörjning

Kvinnor med funktionsnedsättning har sämre förutsättningar än män med funktionsnedsättning vad gäller delaktighet på arbetsmarknaden och arbetsvillkor. De har därför lägre inkomster och sämre möjligheter till ekonomisk självständighet.

Rapporten Ekonomisk jämställdhet för kvinnor med funktionsnedsättning - Kartläggning av utmaningar för att nå det andra jämställdhetspolitiska delmålet är skriven av Jämställdhetsmyndigheten och Myndigheten för delaktighet (MFD). Den visar att både jämställdhetspolitiken och funktionshinderspolitiken inte fokuserat på möjligheterna till ekonomisk självständighet i gruppen kvinnor med funktionsnedsättning i tillräcklig utsträckning.

Regeringens övergripande mål för jämställdhetspolitiken är att kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. Det andra delmålet gäller ekonomisk jämställdhet och innebär att kvinnor och män ska ha samma möjligheter och villkor i fråga om betalt arbete som ger ekonomisk självständighet livet ut.

Denna rapport är en kartläggning av utmaningar och hinder för ekonomiskt jämställda inkomster genom hela livet, för kvinnor med funktionsnedsättning. Det finns skillnader i inkomsternas storlek och förutsättningarna på arbetsmarknaden när kvinnor med funktionsnedsättning jämförs dels med män med funktionsnedsättning, dels med kvinnor och män i den övriga befolkningen.

Kartläggningen visar bland annat att:

• Kvinnor med funktionsnedsättning är överrepresenterade i den grupp vars disponibla inkomst understiger 60 procent av medianinkomsten, vilket är den relativa fattigdomsgränsen.
• Det finns brister inom utbildningssystemet som försenar, och begränsar, etableringen på arbetsmarknaden för unga kvinnor med funktionsnedsättning.
• Det finns avgörande skillnader mellan kvinnor med funktionsnedsättning och jämförelsegrupper avseende arbetskraftsdeltagandet, särskilt när det gäller kvinnor som begränsas i sin arbetsförmåga. För dessa kvinnor är det vanligare med långtidsarbetslöshet och en lägre andel övergår till arbete.
• Det är stor skillnad mellan kvinnor och män med funktionsnedsättning vad gäller omfattningen av arbete. Bland sysselsatta personer med funktionsnedsättning arbetar betydligt färre kvinnor än män heltid. Kvinnor med funktionsnedsättning är deltidsarbetslösa eller har timanställning i större grad än män med funktionsnedsättning och övriga kvinnor och män.
• Möjligheterna att ta del av stödinsatser på arbetsmarknaden skiljer sig åt mellan kvinnor och män med funktionsnedsättning som är inskrivna på Arbetsförmedlingen. Exempelvis är andelen kvinnor som får arbete med stöd betydligt lägre än andelen män.
• I många fall är attityderna till att anställa personer med funktionsnedsättning negativa. 40 procent av gruppen kvinnor med funktionsnedsättning och nedsatt arbetsförmåga upplever sig utsatta för olika typer av diskriminering eller kränkande särbehandling i arbetslivet på grund av sin funktionsnedsättning.

Förändringar krävs på arbets­marknaden

Att åstadkomma mer tid i arbete samt förändringar i attityderna på arbetsmarknaden är två av de viktigaste aspekterna att åtgärda om jämställdheten i arbetslivet ska kunna främjas för kvinnor med funktionsnedsättning.

Kartläggningen resulterar i tre utvecklingsområden som belyser potentialen för utveckling mot mer jämställda ekonomiska förutsättningar för kvinnor med funktionsnedsättning, över hela livet.

Det handlar om modernare arbetsmarknadspolitiska insatser som kan möta individers olika förutsättningar och behov. Vidare behövs insatser för att öka kunskapen om vad som upplevs som hinder för likabehandling och för att motverka diskriminering i arbetslivet. Det tredje utvecklingsområdet berör ett fortsatt systematiskt arbete med såväl jämställdhets- som funktionshindersperspektivet hos berörda aktörer.

• Myndigheterna lämnar två bedömningar och tre förslag:
• Funktionshindersperspektiv och jämställdhetsperspektiv som utgångspunkter är en förutsättning för att uppnå de mål som riksdagen beslutat på respektive politikområde.
• Statistiken på området behöver förbättras för att kunna leda till mer effektiva insatser.
• En kartläggning av riktade stöd på arbetsmarknaden utifrån ett jämställdhetsperspektiv och med utgångspunkt i ekonomisk självständighet.
• En översyn av regelverket kring lönestöd för att underlätta för kvinnor med funktionsnedsättning som arbetar deltid att ta del av stöden och möjliggöra en långsiktig arbetsmarknadsanknytning.
• Ett uppdrag att utarbeta stödmaterial gällande aktiva åtgärder enligt diskrimineringslagen.