Det kunde exempelvis handla om personer som dömts till fängelse, de som hade obetalda skatteskulder, personer som blivit omyndigförklarade och män som inte hade gjort värnplikten.
Dessa begränsningar kallades för rösträttsstreck. Allt eftersom upphörde dessa röststreck och det sista strecket som togs bort var omyndighetsstrecket år 1989.
Först då kunde vi säga att alla medborgare som uppnått myndighetsåldern hade rösträtt.
Demokrati då och nu
En film med historiska tillbakablickar och om möjligheten nu att rösta och vara demokratiskt delaktig. Från 2022.
Kunskapssammanställning
En sammanställning som beskriver möjligheter och hinder att vara demokratiskt delaktig i Sverige det senaste århundrandet.
Governos rapport till MFD som PDF: Demokratins århundrande - i sin helhet (pdf, 794 kB)
Demokratins århundrande - sammanfattning
Demokratins århundrande - sammanfattning på lättläst
Hinder för demokratiskt deltagande
Idag finns det fortfarande brister som försvårar för många att vara demokratiskt delaktiga. Personer med funktionsnedsättning är generellt mindre delaktiga i demokratin än övriga befolkningen.
De har inte samma möjlighet att påverka politiska beslutsprocesser som andra, röstar i lägre utsträckning och är underrepresenterade i de folkvalda församlingarna.
De lokaler som används för politiska möten behöver vara tillgängliga för personer med olika funktionsnedsättningar. Detsamma gäller möjligheten att kommunicera och få information. Det handlar om att förstå hur valprocesser fungerar, få tillgång till nyheter och annan information och kunna delta i politiska samtal.
Ta del av statistik och analys om tillgängligheten och delaktigheten vid tidigare val.