E-tjänster är webbaserade tjänster som kan användas för att föra dialog med kommunen. Det finns mycket att vinna på att utforma e-tjänster så att de kan användas av så många som möjligt.
Tillgängliga e-tjänster kan användas självständigt, oavsett om personen har en funktionsnedsättning, är van eller ovan vid digital teknik. Det underlättar och bidrar till större självständighet för fler, samtidigt som det effektiviserar kommunens arbete.
Det finns många olika e-tjänster som används, till exempel för att ansöka om hemtjänst, förskola och försörjningsstöd. Börja med att göra kommunens mest använda e-tjänster tillgängliga för så många som möjligt. Dessa kan sedan ligga till grund för arbetet med att utveckla ytterligare e-tjänster.
Exempel på en sådan tjänst kan vara ansökan om ekonomiskt bistånd, där många kommuner har gjort ett arbete de senaste åren.
Vill ni veta mer om hur utvecklingen av e-hälsa och välfärdsteknik ser ut i kommunerna kan ni läsa Socialstyrelsens rapport E-hälsa och välfärdsteknik i kommunerna.
E-hälsa och välfärdsteknik i kommunerna 2024 hos Socialstyrelsen (rapport i pdf-format)
Inspireras av Skellefteå kommun
Få inspiration från Stockholms stad och Helsingborgs stad som arbetat länge med digitalisering och tillgängliga e-tjänster. Och hör hur Skellefteå kommun bygger e-tjänster som de delar med sig av till sina grannkommuner.
Hur e-tjänster kan öka delaktigheten
På detta webbseminarium får du tips på hur e-tjänster kan bidra till att förbättra er verksamhet och samtidigt öka medborgarnas självständighet och digitala kunskaper.
Tillgänglig e-legitimation
E-legitimation är en elektronisk id-handling. Den används för att legitimera sig på ett säkert sätt på en webbplats, i en app eller i en e-tjänst. Syftet är att skydda användarnas personuppgifter.
En av tre personer med funktionsnedsättning saknar av olika skäl möjlighet att legitimera sig digitalt. Det påverkar möjligheterna att till exempel utföra bankärenden, handla på nätet eller använda kommunens e-tjänster.
Det finns sätt att göra det möjligt för fler att självständigt legitimera sig digitalt. Börja med att svara på följande frågor:
- Vilken grad av säkerhet är motiverad för den aktuella e-tjänsten? Ofta har en e-tjänst en onödigt hög legitimeringsnivå och riskerar att stänga ute vissa användare. Utgå från e-tjänstens säkerhetsnivå och sätt motsvarande nivå på legitimeringen för den.
- Kan besökarna använda flera sätt att legitimera sig, till exempel med lösenord istället för bank-id? Det kan göra det möjligt för fler att använda tjänsten.
- Hur gör ni för de som ändå inte kan legitimera sig?
Det är bra att ge invånarna information om vilka e-legitimationer som finns, hur de skaffar e-legitimation och hur de använder dem på ett säkert sätt.
Här får ni mer inspiration
Myndigheten för digital förvaltning, DIGG, stödjer och samordnar offentlig sektor i frågor som rör säker e-legitimering och e-underskrift. På deras webbplats om e-legitimationer kan ni få stöd, till exempel om vad som gäller för god man.
E-legitimation.se: Din guide till e-legitimationer från Myndigheten för digital förvaltning
I vårt webbseminarium berättar DIGG och Begripsam om sitt arbete för att fler ska kunna använda e-legitimation. Du får också inspiration från Hammarö kommun och deras arbete kring olika lösningar för e-legitimation, till exempel en tjänst för delad kontroll som främjar självständighet.
Hur gör vi e-legitimation användbart för fler?
På detta webbseminarium berättar Myndigheten för digital förvaltning, Föreningen Begripsam och Hammarö kommun om sina erfarenheter kring olika lösningar för e-legitimation.