Krisberedskap
Krisberedskap innebär att planera och organisera arbetet innan en kris inträffar. Det gör det möjligt att hantera och minimera effekterna av ett nödläge.
För staten, regioner eller kommuner är krisberedskap ett stort ansvar, eftersom det omfattar alla invånare utan undantag. Krisberedskap och kriskommunikation behöver därför vara tillgänglig och inkludera alla i samhället.
Många personer med funktionsnedsättning klarar sig bra i vardagen utan särskilda insatser från samhället. Vid kris är det dock en grupp som drabbas särskilt hårt, eftersom samhällets skyddsnät utsätts för påfrestningar. Det blev exempelvis tydligt under Covid-19-pandemin.
Undersökningar visar att många personer med funktionsnedsättning känner oro över att de inte ska få nödvändig information, stöd och hjälp under en kris eller krigssituation.
Utmaningar i kris
När en kris faktiskt inträffar följs den ofta av många och svåra prioriteringar. Det ska inte blandas ihop med att prioritera i planeringen av krisberedskap.
När infrastruktur och andra grundläggande förutsättningar sätts ur spel kan det däremot bli viktigt att leta utanför den vanliga verktygslådan. Det kan innebära andra typer av samarbeten, som till exempel frivillig- och intresseorganisationer eller privata aktörer.
Omfattar alla
Att hantera en kris kräver att så många människor som möjligt tar eget ansvar och kan sätta sig i säkerhet eller vidta andra åtgärder.
Grunden för krisberedskap är att ha bra informations- och kommunikationssystem på plats, tillgång till utpekade säkra platser, planer för evakuering och annat som underlättar det egna ansvarstagandet. Bland invånarna finns dock en stor grupp människor vars liv, hälsa och mest grundläggande behov hänger på stöd från samhället och från närstående.
De med komplexa behov kan i normala fall leva ett förhållandevis oberoende och självständigt liv i vardagen med stöd av olika tekniska hjälpmedel och kommunikationsmetoder. När den typen av stöd slås ut vid en kris kan det få konsekvenser som att utsattheten och behovet av hjälp ökar dramatiskt.
Det kan vara personer med olika fysiska förutsättningar, som att ha begränsad rörlighet eller inte kunna se eller höra. Det kan också handla om personer som av olika anledningar har svårt att ta till sig information och använda instruktioner, som att leva med en minnes- eller ångestsjukdom.
Ett prioriterat område
Krisberedskap är ett av tolv prioriterade samhällsområden som MFD arbetar med inom den nationella funktionshinderspolitiska strategin.
MFD har kartlagt hur kommuner säkerställer att personer med funktionsnedsättning får den hjälp och det stöd de behöver vid en kris- eller krigssituation. MFD följer också upp krisberedskapen i sin årliga uppföljning.
Krisberedskap och kriskommunikation var också i fokus under statspartsmötet i FN 2024.
Om krisberedskap och kriskommunikation vid ett FN-möte på FN:s webbplats (engelska)
Länkar till andra aktörer
Myndigheten för samhällsskydd- och beredskap (msb.se)
Folk och försvar (folkochforsvar.se)