För att skydda varandra från att bli smittade uppmanade myndigheterna att inte träffas under pandemin.  Istället skedde detta i ett digitalt format. Det gällde exempelvis samhällsservice, kultur, media, utbildning och vård.

Fler människor provade därför  nya tjänster och skapade nya digitala vanor till följd av pandemin. På många områden tog utvecklingen kliv som normalt tar flera år.

Fler använde digitala tjänster

Personer som löper särskild risk att bli svårt sjuka i covid-19 var i större utsträckning än andra  hänvisade till digitala tjänster för att undvika risk för smitta. Det gällde exempelvis många äldre och personer med funktionsnedsättning.

Det är också främst äldre och personer med funktionsnedsättning som provade internet för första gången under pandemin, vilket kan betyda att fler levde i digitalt utanförskap före pandemin.

Digitala tjänster förenklade vardagen

Distanstolkningen har blivit superbra, alla har lärt sig, både tolkar och användare.

Många var nöjda med att kunna utföra saker digitalt.

I en rapport från Post- och telestyrelsen (PTS) uppgav pensionärer att digital skärmtid fick dem att känna sig mer sociala.

I en enkät som Myndigheten för delaktighet (MFD) skickade ut ansåg många vårdnadshavare till barn med funktionsnedsättning att det fungerade bra med de digitala insatser som barnen  erbjöds.

Dessutom svarade många av deltagarna i MFD:s undersökningspanel att de var ganska eller mycket nöjda med att använda fler digitala tjänster under pandemin. Många trodde också att de kommer att fortsätta använda digitala tjänster även när det nu är möjligt att träffa människor fysiskt igen. 

Digital omställning till följd av Covid-19 hos Post- och telestyrelsen

Internetstiftelsens studie Svenskarna och internet 2020

Ökad självständighet genom digitalisering

Eftersom den digitala tekniken är ett mirakel för oss som är rörelsehindrade, är det väl bara fantasin som sätter stopp. Den digitala tekniken vidgar vår värld som inget annat gjort tidigare. Får vi bara hjälp med det rent praktiska användandet på ett seriöst sätt så hjälper det ju till mycket.

Målet för den svenska digitaliseringsstrategin är att Sverige ska bli bäst i världen på att använda digitaliseringens möjligheter. I de möjligheterna finns också svaret till varför så många är positiva till den digitala utvecklingen.

När digitala verktyg bidrar till att ta bort hinder i människors vardag ökar det möjligheten att självständigt ta del av det som samhället erbjuder. Det kan exempelvis handla om att:

• Människor orkar arbeta längre dagar när arbetet kan utföras hemifrån utan bullret och stressen på arbetsplatsen eller i kollektivtrafiken.
• Barn och ungdomar som har sjukdomar som går i skov kan kombinera undervisning i skolan med digital undervisning.
• Personer som har svårt att resa till eller vistas i vissa lokaler på grund av exempelvis allergi kan besöka konserter och museer digitalt.
• Personer som har svårt att resa eller bära kan handla och sköta andra ärenden hemifrån via exempelvis e-handel.

Digitala fritidsaktiviteter fungerar för fler

Under pandemin fanns exempel på hur digitalisering av fritidsaktiviteter skapade helt nya möjligheter för många. Det finns till exempel läger som ställde om och blivit digitala. På så sätt fick de  nya deltagare som tidigare inte kunde vara med.

Föreläsningar, seminarier och liknande aktiviteter blev också blivit tillgängliga för fler. Det handlade om att personer kunde delta oavsett var de bodde, men också att inspelade föreläsningar går att pausa eller spela upp igen. Det förenklar exempelvis för personer som har svårt att höra vad som sägs eller som behöver ta många raster.  

Kunskapshöjande insatser nödvändiga

I takt med att digitala tjänster får en större plats i många människors liv uttrycker också fler en önskan att öka sin digitala kompetens. Personer som har upplevt digitalt utanförskap är motiverade att lära sig mer och börja använda digitala tjänster.

För att kunna göra det är det många som behöver få tillgång till ett organiserat stöd i användningen av digitala tjänster. Det kan handla om att ge stöd i att installera utrustning och i hur de digitala tjänsterna fungerar. Utan det riskerar människor att hamna utanför den digitala utvecklingen.

Digitalt utanförskap 2020 Q1: en delrapport av undersökningen Svenskarna och internet på Internetstiftelsens webbplats Svenskarna och internet.

Det digitala utanförskapet förstärks

Det digitala utanförskapet diskuteras ju en del, exempelvis i demokratihänseende vilket givetvis är en superviktig aspekt, men det pratas kanske för lite om hur man påverkas av att inte kunna hantera sitt liv för att tekniken är för svår. Det är inte bra för människor. Man krymper.

Den snabba digitala utvecklingen har inte enbart varit positiv. För personer som redan före pandemin levde i ett digitalt utanförskap kan det utanförskapet ha förstärkts ytterligare. Detta kan bidra till att människor blir ännu mer isolerade.

Bland personer som aldrig använder internet är äldre och personer med funktionsnedsättning överrepresenterade. Studier visar att för personer med funktionsnedsättning startar det digitala utanförskapet ofta i ung ålder och kan många gånger bli livslångt.

Svårare att få hjälp med digitala tjänster 

Att inte ha nära kontakt utanför familjen gör det svårare att söka hjälp för oss äldre med många riskfaktorer!

En femtedel av deltagarna i MFD:s undersökningspanel tyckte att det blev svårare att få hjälp med digitala tjänster under pandemin. Det berodde främst på minskade möjligheter att fysiskt träffa anhöriga eller andra som de tidigare kunnat få stöd från i användning av digitala tjänster och verktyg.

Det  förstärkte det digitala utanförskapet och innebar att personer i digitalt utanförskap blev ännu mer isolerade.

Ökad digitalisering ställer högre krav

Många internetbaserade branscher såg en kraftigt ökad efterfrågan under pandemin. Ett exempel är e-handelsbranschen. Främst äldre har undvikit att fysiskt besöka butiker under pandemin och började därför att handla på internet i mycket större utsträckning än före pandemin.

När nya användare börjar handla mer digitalt påverkar deras behov tjänsternas utformning allt mer. PTS lyfter i en rapport att aktörerna sällan tar tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning i beaktande i utvecklingen e-handelsplattformar.

Användarna ställer krav på funktionalitet, tillgänglighet och användbarhet, vilket gör att branschen behöver anpassa sig till det. Det handlar om ökad medvetenhet, kunnighet och ansvarstagande samt att göra större insatser för att alla i samhället ska kunna vara digitalt delaktiga.

Kraftig ökning av e-handel hos äldre under coronakrisen, Handelshögskolan vid Göteborgs universitets pressrum hos Cicion

Ungdomar i digitalt utanförskap

Även om det digitala utanförskapet är störst i den äldre befolkningen finns det även bland unga personer med funktionsnedsättning. För unga personer har digitala verktyg ofta en betydande del i det sociala livet. Då kan ett digitalt utanförskap få särskilt stora konsekvenser.

Den snabba digitaliseringen innebär också risker för barn och unga med en lägre medvenhet om riskerna med sociala medier. Det är till exempel svårare för barn och unga med psykisk funktionsnedsättning att sålla i information i sociala medier och risken att utsättas för trakasserier på internet var större redan före pandemin.

Satsningar för att motverka det digitala utanförskapet behöver därför även tänka in behoven hos unga personer med funktionsnedsättning.

Ekonomi ett hinder för digital delaktighet

En svag ekonomi medför att många har svårt att köpa utrustning och abonnemang som är nödvändiga för digital delaktighet. När alltfler samhällstjänster digitaliserats finns det en risk att personer som bor i låginkomsthushåll blir mindre delaktiga i samhället.

Personer med funktionsnedsättning lever oftare än andra i en sämre socioekonomisk situation. Särskilt kvinnor med funktionsnedsättning är överrepresenterade i den grupp som riskerar att leva i långtidsarbetslöshet och fattigdom.

För personer som inte har råd att köpa egen utrustning kan ett alternativ vara att besöka ett bibliotek eller en annan offentlig plats. Där finns utrustning med internetuppkoppling som kan användas för digitala ärenden. Bibliotek brukar också tillhandahålla stöd i användningen av digitala verktyg. 

Under pandemin blev dock möjligheterna att besöka bibliotek och offentliga platser begränsade. Vissa offentliga miljöer var stängda eller införde besöksbegränsningar av smittskyddsskäl. Många valde också själva att inte besöka platserna för att undvika risken för smitta i covid-19. Det bidrog till det digitala utanförskapet.

E-legitimation nödvändig

Behovet av att kunna legitimera sig digitalt har också blivit mer påtagligt i takt med att fler tjänster blir digitala. Personer som saknar e-legitimation kan inte använda de digitala tjänsterna och hamnar utanför. En stor andel av dessa är äldre eller personer med funktionsnedsättning.

Att inte kunna legitimera sig digitalt innebär stora begränsningar för personen, men ger också merkostnader för samhället. De alternativa lösningar som samhället behöver tillhandahålla blir mer kostsamma än om fler kan använda samma lösning.

Svårt att boka vaccinationstid 

Det finns flera exempel på hur människor som saknar e-legitimation har haft svårt att använda digitala tjänster.

I början av pandemin var det till exempel svårt att boka vaccinationstid eller provtagning för covid-19 utan e-legitimation. Efterhand har många regioner erbjudit alternativa sätt att boka tider och provtagning.

Från MFD:s undersökningspanel framgår det att en av fyra bokade sin vaccinationstid genom att de har blivit kontaktade av vårdgivaren som har bokat tiden. Nästan en av fem bokade vaccinationstid via telefon.

Insatser för ökad digital delaktighet

Under pandemin genomfördes flera stödinsatser. Kunskap om digitala verktyg bidrog till exempel till att öka den digitala delaktigheten. Det var initiativ som riktar sig till privatpersoner och till offentliga verksamheter. Dessa initiativ kommer att behövas även i framtiden för att säkerställa ökad delaktighet för alla. 

Stödinsatser för alla åldrar

GenerationTech vid Lunds universitet har undersökt tre generationers attityder till och användning av digital teknik. Studien visar att människor i alla åldrar ifrågasätter varför ansvaret för att skaffa sig digital kompetens ligger på personen själv. Deltagarna är också kritiska till att digitala tjänster ofta införs utan erbjudanden om alternativ eller stödinsatser.

GenerationTech – Åldrande, teknik och hälsa ur ett generationsperspektiv på Lunds universitets webbplats

Teknisk utrustningen en förutsättning

För att fler ska komma i arbete och för att minska risken för långtidsarbetslöshet behövs nya satsningar och det kan även behövas särskilda satsningar. Det gäller framförallt för personer i behov av stöd och anpassningar på arbetsplatsen. Annars riskerar den ökande arbetslösheten under pandemin bli bestående och leda till ännu sämre inkomst för många.

Dessutom behöver försörjningsstöd och andra ekonomiska stöd anpassas till dagens digitala verklighet. Trots att tillgång till teknisk utrustning är en förutsättning för delaktighet i samhället tillåter ekonomiska stöd sällan bidrag till sådan utrustning.

Uppföljning av funktionshinderspolitiken 2020 del II - Statistik om förutsättningar och levnadsvillkor för personer med funktionsnedsättning

Ekonomisk jämställdhet för kvinnor med funktionsnedsättning

Digitala tjänster behöver möta fler behov

Om apparaterna inte utvecklas så att de blir mer användarvänliga utifrån ett bredare spektrum av funktionsnedsättningar finns det inget jag kommer att kunna göra digitalt.

Det digitala utanförskapet handlar inte bara om kunskap och stöd i användningen av digitala tjänster. Det handlar också om att digitala tjänster som webbplatser, e-tjänster och mobilapplikationer behöver vara utformade så att alla kan använda dem.

Digitala tjänster behöver kunna möta den mångfald av behov som användarna har. Det kan till exempel handla om behov av uppläst text, tydliga kontraster, alternativa sätt att hantera inloggning eller att den digitala tjänsten är kompatibel och går att använda med individuella hjälpmedel.

Det blir ännu viktigare när alltfler tjänster digitaliseras.

Digital inkludering

Digitala tjänster förbättras och utvecklas

Den ökade användningen av digitala tjänster under pandemin har lett till att många tjänster har utvecklats och blivit bättre. Ett sådant exempel är distanstolkning vid digitala möten.

Distanstolkning öppnar upp för att använda tolkar från hela Sverige vilket skapar mer jämlika förutsättningar för personer som har behov av tolkning.

Tidigare har det ibland varit svårt att få tillgång till skriv- och teckenspråkstolkar på mindre orter. Utveckling av support- och stödstrukturer för den digitala användningen har också varit nödvändig och utvecklades under pandemin.

Behov av mer tillgänglig e-legitimation

Frågan om tillgänglig e-legitimation lyftes av flera myndigheter under pandemin. Post och Telestyrelsen lämnade till exempel  ett antal förslag för att möjliggöra för fler att använda e-legitimation. Förslagen inkluderar:

• En skyldighet för alla offentliga aktörer att erbjuda inloggning, identifiering och elektronisk underskrift med samtliga e-legitimationer som är godkända av Myndigheten för digital förvaltning, DIGG.
• Tillgängliga e-legitimationslösningar behöver kompletteras med insatser för att sprida kunskap om och främja användning av alternativa identifieringstekniker.

Tillgängliga e-tjänster i verktyget Arbeta med digital teknik

Möjlighet att göra rätt från början

När offentliga aktörer utvecklar nya digitala strukturer, arbetssätt och tjänster är möjligheterna goda att göra rätt från början. Den frågan har aktualiserats särskilt under pandemin och den ökade digitaliseringen av all möjlig service. 

Det pågående utvecklingsarbetet bör därför utgå från tydliga krav på universell utformning och tillgänglighet för alla. Satsningar för att minska det digitala utanförskapet behöver också analysera och beakta utanförskapets orsaker.

Principen om universell utformning i utbildningen Lär om politikens mål och inriktning

Digital tillgänglighet hos Myndigheten för digital förvaltning

Ny lagstiftning har ökat digital tillgänglighet

Ny lagstiftning har aktualiserat frågan om tillgänglighet i digitala tjänster. Enligt lagen om tillgänglighet till digital offentlig service, även kallad DOS-lagen, ska alla offentliga aktörers webbplatser leva upp till kraven på tillgänglighet.

Tillgängligheten i offentliga aktörers digitala tjänster har ökat sedan lagen trädde i kraft. Det framkommer i MFD:s årliga uppföljning av statliga myndigheters, kommuners och regioners arbete med tillgänglighet och delaktighet för personer med funktionsnedsättning.

Uppföljning av myndigheter, kommuner och regioner

Lagen om tillgänglighet till digital offentlig service hos Regeringskansliet

Information vid krissituationer

Behovet av tillgänglig och tydlig information blir särskilt stort i krissituationer och när det pågår mycket ryktesspridning. Pandemins inledande skeden var en påminnelse om det. Det behöver finnas möjligheter för alla att ta del av relevant och korrekt information.

Under pandemin har samhället lärt sig mycket om krisberedskap och information. Initialt var det många som inte kunde ta till sig information om pandemins konsekvenser och riktlinjer om hur de skulle göra. 

Efterhand togs mer specialutformad information fram och de dagliga presskonferenserna med samlad samhällsinformation från flera nationella aktörer har fungerat väl för många personer med funktionedsättning. Begripsam har undersökt tillgängligheten i informatinen om pandemin och menar att det framförallt är den tydliga strukturen som har skapat förutsättningar för tillgänglighet.

Begripsam har också sett att den information som är generell för alla i hela landet har haft lättare att nå ut än information som är på regional eller lokal nivå. Exempelvis har radio i många fall varit den primära kanalen för den typen av information.

Undersökning om samhällsinformation under coronapandemin hos Begripsam

Lärdomar för informationsspridning

Många lärdomar om tillgänglig information gjordes under pandemin och de behöver tas tillvara inför kommande kriser. En lärdom är att systemen för att producera information i alternativa format behöver anpassas för att bättre fungera i det snabba nyhetsflöde som krävs i en samhällskris.

Det finns också behov av att centrala aktörer för krisinformation redan från början har rutiner på plats för att producera tillgänglig information.