Så förändrade pandemin utbildningssektorn

Lärdomar och goda erfarenheter öppnade nya möjligheter för framtidens elever. Samtidigt behövdes särskilda satsningar i skolan för att möta de utmaningar som pandemin har innebar.

Stort behov av satsningar framåt

De svenska skolornas lokaler var i stor utsträckning öppna för undervisning under pandemin. Det var positivt för elevers lärande och minskade risken för negativa konsekvenser.

Elever kunde också mycket om digitala verktyg i skolan redan före pandemin, vilket gjorde att den digitala undervisningen flöt på relativt smidigt.  

Trots det pekar myndigheter, organisationer och andra aktörer som har följt utvecklingen i skolan ut ett antal risker som kan få långsiktiga konsekvenser.

Riskerna berör:

• kunskapstapp
• elever mår sämre
• fler som går ut skolan utan fullständiga betyg
• sämre möjligheter till arbete efter studier.

Satsningarna behöver nå alla

Riskerna berör många elever men de långsiktiga konsekvenserna är större för elever med funktionsnedsättning. Det visar studier från Myndigheten för delaktighet (MFD) och från exempelvis Skolverket och Skolinspektionen.

Nu görs stora satsningar på utbildningsområdet för att motverka de negativa effekterna av pandemin och för att förhindra långsiktiga negativa konsekvenser. Särskilda ansträngningar kommer också krävas för att säkerställa att satsningarna når de elever som behöver dem bäst.

För att generella satsningar ska gynna så många som möjligt behöver de också beakta elevers skilda förutsättningar.

Personalfrånvaro en stor utmaning

Frånvaron bland lärare var högre under pandemin och innebar en stor utmaning för skolan.

Frånvaron berodde främst på kravet att vara hemma vid symptom på covid-19. Därför påverkade den framförallt  de skolformer som huvudsakligen bedrev ordinarie undervisning på plats. Det gällde:

• förskolan
• grund- och grundsärskolan
• specialskolan
• gymnasiesärskolan.

Ökad otrygghet och sämre stöd för elever

Stor personalbrist har lett till att outbildade vikarier ansvarat för klassen och mitt barn har känt sig stressad på grund av att man glömmer att hon behöver pauser under lektionen.

Högre frånvaro bland personalen innebar fler vikarier i undervisningen. Det kan särskilt påverka elever som har stort behov av trygghet och kontinuitet. Vissa vårdnadshavare i MFD:s undersökning vittnar om att den otryggheten gjorde det svårt att motivera barnen att gå till skolan.

Vikarier har heller inte den kunskap om elevernas specifika förutsättningar som ordinarie lärare har. Det kan påverka elevers möjligheter till individuell uppföljning och stöd. Många skolor har arbetat med att ta fram tidseffektiva sätt för att överföra kunskap från ordinarie lärare till vikarier.

Pressad arbetssituation för personalen

Många rektorer anser att deras skolor hittade sätt att hantera en högre personalfrånvaro  under pandemin. Den ökade flexibilitet och rörlighet i personalstyrkan som har löst bemanningsfrågan ökade dock samtidigt arbetsbördan för personalen. Den snabba digitala omställningen ökade bördan ytterligare.

Skolverket lyfter att det finns en gräns för hur länge skolpersonal kan fortsätta arbeta med samma höga belastning. Skolpersonal misstänker samtidigt att pandemin även fortsättningsvis kommer att innebära utmaningar för arbetsmiljön i skolan.

Lärares frånvaro under pandemin

Utbildning under påverkan av coronapandemin i grundskolan och grundsärskolan: Sammanställning av centrala iakttagelser från en förenklad granskning av 260 grundskolor och grundsärskolor hos Skolinspektionen

Skolpersonal om sin arbetssituation

I en enkät från februari 2021 ställde Skolverket frågor till skolpersonal om pandemins påverkan på undervisningen. En fråga handlade om pandemins påverkan på förutsättningarna för en god arbetsmiljö för personalen.

Undersökning om covid-19-pandemin: enkätundersökning bland personal i skolväsendet om covid-19-pandemins påverkan, januari-februari 2021 hos Skolverket

Högre frånvaro bland elever

Ökad frånvaro bland elever var en annan utmaning för utbildningssektorn under pandemin.  

Frånvaron berodde på regler om att elever skulle vara hemma vid symptom på covid-19. Elever var också hemma för att skydda sig från smitta då de själva eller någon i familjen kan tillhöra en riskgrupp.

Även i gymnasieskolan där mycket av undervisningen skedde digitalt ökade frånvaron bland vissa elever. De utmaningar som de digitala studierna innebar påverkade vissa elever så mycket att de hade svårt att delta i studierna.

Skolhuvudmäns utmaningar och möjligheter under Corona-pandemin. Kartläggning med särskilt fokus på stöd till elever i grundskolan, baserad på intervjuer med 106 huvudmän hos Skolinspektionen

Elevers frånvaro under pandemin

Utbildning under påverkan av coronapandemin: Sammanställning av centrala iakttagelser från en förenklad granskning av 260 grundskolor och grundsärskolor hos Skolinspektionen

Satsningar för att minska kunskapstappet hos elever

Pandemins slut innebär inte ett slut på utmaningarna för utbildningssektorn. För att kunna motverka risken för ett kunskapstapp behöver uppföljning av utvecklingen för elever med funktionsnedsättning bli bättre. Det gäller alla skolformer. MFD har lyft frågan tillsammans med Specialpedagogiska skolmyndigheten, bland annat genom skrivelsen Behov av statistik till regeringen.

Ytterligare satsningar på specialpedagogiskt stöd riktat till både grund- och gymnasieskolan är också nödvändigt. Detsamma gäller för huvudmän och aktörer med ansvar inom vuxenutbildning.

Lovskola och förlängd studietid har exempelvis varit vanliga metoder för att elever ska kunna ta igen missad undervisning. Specialpedagoger behöver vara tillgängliga även i den undervisningen så att elever får det särskilda stöd som de har rätt till.

Särskilda satsningar behövs för särskolan

Konsekvenserna har varit särskilt stora för grund- och gymnasiesärskolan. Där menar personal att den höga personalfrånvaron har påverkat kvaliteten i undervisningen. Med en minskad personalgrupp har personalen behövt lägga mycket tid på omsorg istället för på undervisning. Personal i förskolan vittnar om liknande utmaningar.

Verksamheterna behöver nu få de resurser som krävs för att kunna bedriva undervisning för barnen och eleverna efter pandemin.

Elever i grund- eller gymnasiesärskolan som har varit hemma mycket kunde också behöva särskilt mycket stöd vid återkomst till skolan. Efter en lång frånvaro behövde elever vänja sig igen vid skolans rutiner och vid att vara tillsammans med lärare och klasskamrater.

Högre krav vid digitala studier

Digitala studier innebar ytterligare utmaningar för utbildningssektorn. Digitala studier ställde högre krav på elevers möjlighet att planera sina studier och att behålla koncentrationen under och mellan lektioner. Det kunde vara särskilt svårt för elever med exempelvis neuropsykiatrisk funktionsnedsättning.

Även elever som vanligtvis inte behöver stöd i studierna har behövt det vid digitala studier. I skolan har det fysiska mötet med lärare och klasskamrater varit tillräckligt för många elever att upprätthålla studiemotivation och struktur. Utan det har nya elevgrupper hamnat efter.

Studiesituation vid digitala studier

I MFD:s enkät till unga med funktionsnedsättning fick svaranden skatta sin arbetsbörda vid digitala studier. Svaranden fick också skatta sin aktivitet på lektionerna när studierna sker digitalt. 

Digitala studier har varit mindre varierade

Distansundervisning är bra för vissa som har det lättare att arbeta själva och kan fokusera på det de ska, medan andra som är i mer behov av undervisning med kontakt mellan lärare och elev, varierade moment, muntliga delar av undervisningen och att få vara med och agera under lektionerna har haft det svårare. Så upplever jag det iallafall.

Människor tar till sig och kommunicerar kunskap på olika sätt. Under pandemin blev undervisnings- och examinationsformer mindre varierade vilket kan ha påverkat elevers inlärning. Det kan i sin tur bidra till ett långsiktigt kunskapstapp för elever med särskilda inlärningsbehov.   

Några utmaningar som elever och lärare beskriver:

• Information från lärarna kom i långa, skriftliga instruktioner, vilket är svårt för elever med exempelvis dyslexi eller språksvårigheter.
• Individuellt arbete ersatte gruppdiskussioner och gemensamma övningar, vilket försvårar för elever som lär sig bäst vid interaktion.
• Praktiska moment behövdes ställas in, vilket påverkade elever som lär sig bäst när de får prova något praktiskt.
• Försämrad idrottsundervisning påverkade elever som är i stort behov av fysisk rörelse för att kunna koncentrera sig.

Utbildning under påverkan av coronapandemin: Sammanställning av centrala iakttagelser från en förenklad granskning av 225 gymnasieskolor hos Skolinspektionen

Pedagogiskt stöd i digital undervisning

På distansundervisning så blir det en annan relation mellan elever och lärare. Och känns som jag och även fler hamnar efter utifrån våra svårigheter som finns hela tiden och inte bara i skolan.

Många elever som är i behov av pedagogiskt stöd i studierna upplevde att det stödet försämrades när undervisningen skedde digitalt. Elever och vårdnadshavare var också oroliga för att det ledde till ett kunskapstapp.

Samtidigt ansåg många att det inte var någon skillnad i hur det pedagogiska stödet fungerade. Det tyder på att pedagogiskt stöd kan fungera digitalt. Utmaningarna kan bero på att rätt teknik eller kompetens saknas. Kanske fungerar det heller inte för alla elevers behov.

Covid-19-pandemins påverkan på skolväsendet delredovisning 3: Tema elever i behov av stödinsatser hos Skolverket

Uppföljande undersökning om gymnasieelevers upplevelse av distansundervisning VT2020 hos Sveriges Elevkårer

Barn och unga mitt i en pandemi

Oro över lärande och skolresultat

Uppföljande undersökning om gymnasieelevers upplevelse av distansundervisning VT2020  pdf hos Sveriges Elevkårer

Lärare ser också utmaningar med pedagogiskt stöd

Många lärare tyckte att det var svårare att tillhandahålla pedagogiskt stöd när undervisningen skedde digitalt. I en enkät från Skolverket pekade personal i skolan ut pedagogiskt stöd som en av de största utmaningarna med digital undervisning.

Bland utmaningarna som lärare listade ingår:

• Vissa anpassningar kunde bara genomföras vid undervisning i skolan.
• Det var svårare att ge stöd under pågående undervisning.
• Det var svårare att säkerställa att alla har förstått undervisningen.
• Det var svårare att genomföra stödundervisning med enskilda elever.

Undersökning om covid-19-pandemin: enkätundersökning bland personal i skolväsendet om covid-19-pandemins påverkan, januari-februari 2021 hos Skolverket

Satsningar för att öka gymnasiekompetens

Det behövs satsningar för de elever som går ut skolan utan gymnasiekompetens och som riskerade att bli fler under pandemin.

Tidigare utvärderingar har visat att folkhögskolan har mycket goda resultat för vissa elevgrupper med funktionsnedsättning. Därför kan möjligheten att studera på folkhögskola behöva utökas.

Elever som inte har klarat vissa kurser är i stort behov av vägledning. Utökad studie- och yrkesvägledning kan hjälpa eleverna att hitta fler vägar in på arbetsmarknaden.

Personer som har gått i gymnasiesärskolan hade redan stora utmaningar att komma in på arbetsmarknaden. De utmaningarna blev större i och med pandemin. Därför är behoven av satsningar för gymnasiekompetens och arbete särskilt stora inom gymnasiesärskolan.

Folkhögskolan som inkluderande miljö för deltagare med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar hos Jönköping university

Många barn och unga har mått sämre

Barn och unga angav att de mådde sämre under pandemin, vilket är en ytterligare utmaning.

Många barn och unga kände en starkare oro, enligt undersökningar där barn och unga eller deras vårdnadshavare deltog. Det handlade till exempel om stress, ökad ensamhet, oro för att de själva eller närstående ska bli sjuka och oro för framtiden.

Medan den oron klingade av bland många barn och unga under hösten 2020 har den varit fortsatt hög för barn och unga med funktionsnedsättning. Det visar undersökningar som MFD har gjort.

Oro och stress kan leda till psykisk ohälsa

Rutinförändringen som distansundervisning innebär var jobbigt för mig. Även att man blev väldigt isolerad påverkade mig negativt.

Långvarig stress och oro kan få långsiktiga konsekvenser för den psykiska hälsan. Enligt SCB:s statistik skattar personer med funktionsnedsättning sin fysiska och psykiska hälsa som sämre än övrig befolkning. Den situationen riskerade att ytterligare förvärras under pandemin. 

Försämrade kunskaper och studieresultat riskerade att påverka hur elever mådde. Elevers hälsa kunde också påverka möjligheten att fokusera på skolarbetet och att uppnå kunskapsmålen. Därför behövde elever stöd i skolarbetet och för sin hälsa.

Uppföljning av funktionshinderspolitiken 2020 del II - Statistik om förutsättningar och levnadsvillkor för personer med funktionsnedsättning

Uppföljning barn & Corona hos Rädda barnen

Rapporten Barn och unga mitt i en pandemi

Ensamhet påverkar hur barn och unga mår

Ens mående har ju varit lite sämre, för man träffar ingen, man träffar inte klasskompisar, så det har blivit så himla ensamt. Jag har inga syskon eller något så jag är helt ensam. Den biten har faktiskt varit lite jobbig.

Barn och unga uppgav att de varit mer ensamma och hade en mindre aktiv fritid under pandemin. Det handlade delvis om att aktiviteter blev inställda. Vårdnadshavare eller barn och unga valde också själva att ställa in aktiviteter för att undvika risk för smitta i covid-19.

Studier visade att en stor andel elever med funktionsnedsättning hade ett mindre socialt nätverk och färre fritidsaktiviteter redan före pandemin. MFD:s studier tyder på att den ensamheten och inaktiviteten ökade ytterligare. På sikt kan det bidra till att barn och unga mår sämre och även till fysisk och psykisk ohälsa. 

Aktiv fritid - Redovisning av ett regeringsuppdrag om att kartlägga lokala och regionala satsningar samt tillgången till fritidshjälpmedel

Ung idag 2020. Ungas rätt till en meningsfull fritid – tillgång, trygghet och hinder hos Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor

Uppföljning barn & Corona hos Rädda barnen

Hemförhållanden har stor betydelse

För att orka och hinna med mina egna studier när jag samtidigt har barnen hemma en massa. För att dagarna skall funka måste jag dels hålla i lektioner och aktiviteter för barnen, dels försöka få mitt gjort också.

Hemförhållanden fick  en större inverkan på hur elever mådde och på deras studieresultat. Det berodde på att många elever spenderade mer tid i hemmet på grund av digitala studier eller inställda fritidsaktiviteter.

Vårdnadshavare till barn med funktionsnedsättning var under stor press redan före pandemin. Flera studier visar att den situationen försämrades ytterligare. Vårdnadshavare upplevde exempelvis att deras ansvar för barns och ungas skolgång ökade när det särskilda stödet i skolan inte fungerade som det skulle.

Föräldrar till barn med funktionsnedsättning

Parental experiences of homeschooling during the COVID-19 pandemic hos SpringerLink (på engelska)

Svårt för vårdnadshavare att stötta vid digital undervisning

Skolans kompensatoriska uppdrag försvåras

Skolverket lyfter i rapporter att skolans kompensatoriska uppdrag försvårades under pandemin. Det innebar bland annat att elevers hemförhållanden fick en mer avgörande roll för studieresultaten vid digitala studier. Det behövdes exempelvis bra internetuppkoppling och elever behövde en lugn plats att studera på.

Familjer i en socioekonomiskt svårare situation bor oftare trångt och saknade många gånger de ekonomiska förutsättningar som krävdes för en god tillgång till teknik. Det är också vanligare att personer med funktionsnedsättning lever i en socioekonomiskt svår situation.

Covid-19-pandemins påverkan på skolväsendet delredovisning 3 hos Skolverket

Svårare att upptäcka våld

När vårdnadshavare brister i sitt omsorgsansvar är andra stödinsatser särskilt viktiga. Barn och unga som lever i hemmiljöer som präglas av stor kontroll påverkas mer när de inte har möjlighet att gå till skolan för att träffa vänner.

Exempelvis menar Nationellt kompetenscentrum för hedersvåld att det under pandemin blev svårare att upptäcka barn som lever i hederskontext. Distansundervisning gjorde att eleverna inte träffade lärare eller vuxna som kan uppmärksamma utsatthet. Även här blir konsekvenserna större för barn och unga med funktionsnedsättning.

Barn och unga mitt i en pandemi

Satsningar för välmående

En förstärkning av elevhälsan kan bidra till att motverka risken för psykisk ohälsa bland elever. Att främja social och fysisk aktivitet för barn med funktionsnedsättning är en annan åtgärd som kan ha en positiv effekt på hur barn och unga mår. Det gäller både i skolan och på fritiden.

När barn och unga har varit hemma mycket under en lång tid kan det vara svårt att återgå till tidigare rutiner. Det gäller särskilt unga som har svårt att hantera när rutiner förändras. Då kan motivationshöjande insatser och uppsökande verksamhet vara bra lösningar.

Koppling till arbetslivet är viktigt

Praktiska moment är inte lösbara i en handvändning, och det är svårt att rekrytera personal för att kompensera för till exempel APL-undervisning som faller bort under kortare perioder.

Att säkerställa en koppling till arbetslivet för eleverna är ännu en utmaning under pandemin. Det inkluderar elevers möjligheter att genomföra praktik (prao eller arbetsplatsförlagt lärande). Det kan ha särskilt stor effekt på yrkesinriktade gymnasieprogram.

Effekten riskerar att bli ännu större för gymnasiesärskolan. Där är alla nationella program yrkesinriktade och en betydande del av alla utbildningar utgörs av praktik. Elever som har gått ut gymnasiesärskolan hade dessutom en svag position på arbetsmarknaden redan före pandemin.

Undersökning om covid-19-pandemin. Enkätundersökning bland personal i skolväsendet om covid-19-pandemins påverkan, januari-februari 2021 hos Skolverket

Utebliven praktik 

Företag hade svårt att ta emot elever på grund av smittskyddsregler, för att personal arbetade hemifrån eller för att branschen befann sig i kris. Elever och deras vårdnadshavare tackade också nej till praktik av smittskyddsskäl.

Många skolor genomförde åtgärder för att hantera utebliven praktik. I vissa fall har praktik kunnat genomföras senare. I andra fall har elever fått genomföra praktiska uppgifter genom skolan. Kopplingen till arbetslivet försvagades ytterligare ju längre pandemin pågick.

Praktiska moment måste tas igen

Många praktiska studiemoment behövdes skjutas upp då skolor har stängt sina lokaler. De togs igen när skolorna öppnar. För många elever kan det vara utmanande att ta igen missade moment, samtidigt som undervisningen pågår med oförminskad takt i övriga ämnen.

En lösning som många skolor använde sig av är lovskolor eller förlängd undervisningstid. Det var ett bra sätt för många elever att ta igen missad undervisning. Samtidigt kunde det ha en negativ inverkan på elever som har ett stort behov av återhämtning.

Utbildning under påverkan av coronapandemin: Sammanställning av centrala iakttagelser från en förenklad granskning av 225 gymnasieskolor hos Skolinspektionen

Tuffare arbetsmarknad

Arbetslösheten ökade under pandemin. När fler personer skulle konkurrera om färre arbetstillfällen påverkades personer med svag koppling till arbetsmarknaden allra mest. Det gällde i synnerhet unga som behövde stöd och anpassningar på arbetsplatsen och som idag är arbetslösa i högre grad än andra. Fler riskerade att hamna i långtidsarbetslöshet. 

En nära kontakt med yrkeslivet är ett sätt att stärka kopplingen till arbetsmarknaden och möjligheten till jobb. Det gäller till exempel praktiska och yrkesnära moment i studierna, studiebesök inom relevanta branscher och praktik. Detta var svårare att upprätthålla under pandemin. Elever som tog examen under pandemin löpte därför en risk att lämna skolan med en särskilt svag koppling till arbetslivet.

Störst utmaningar för gymnasiesärskolan

För elever på gymnasiesärskolan är övergången till arbete än mer utmanande. Därför utgör arbetsplatsförlagt lärande och yrkesnära studiemoment centrala delar av gymnasiesärskolans alla program.

Hur stor påverkan har varit inom gymnasiesärskolan är dock osäkert. För att kunna sätta in rätt insatser behövs mer kunskap om hur möjligheten till arbetsplatsförlagt lärande och till arbete efter studierna har sett ut för elever i gymnasiesärskolan.

Satsningar för att öka möjligheterna till arbete

MFD ser att arbetet med unga vuxna som varken arbetar eller studerar (uvas) behöver intensifieras. Det involverar många olika aktörer som skola, kommun och Arbetsförmedlingen. Om ansvariga aktörer samarbetar för att hitta lösningar kan fler unga få den hjälp de behöver.

Idag saknas data för att kunna beskriva övergången från skola till arbete för unga med funktionsnedsättning. Elever som lämnar gymnasiesärskolan har särskilt svårt att komma in på arbetsmarknaden. Därför behöver stödet för att komma till arbete för personer som har gått särskolan stärkas ytterligare.

Begränsade livsval - situationen för personer med intellektuell funktionsnedsättning

Nationellt samordnat stöd till unga som varken arbetar eller studerar, slutrapport 2021 hos på Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor

Lärdomar från skolan under pandemin

Utbildningssektorn fick anpassa sig till pandemins utmaningar och arbetade fram nya rutiner och arbetssätt. I uppföljningar från Skolverket angav rektorer att många av de nya arbetssätten har varit bra och kan gynna verksamheten även efter pandemin. 

Det handlar till exempel om:

• ökad samverkan mellan skolhuvudmän, skolor, professioner på skolor och lärare
• många skolor har ökat dokumentationen runt arbetssätt och specifika elever, vilket underlättar för vikarier
• verksamheter har arbetat mer uppsökande och har upptäckt fler elever som behöver någon form av stöd.

Många skolor har fokus på elevernas behov

För att kunna utveckla och förändra undervisningen har skolor behövt anta utmaningarna med ett öppet och lösningsorienterat förhållningssätt. Det gäller särskilt när situationen förändras snabbt, på det sätt som den gjorde under pandemin.  

Att skolan utgår från varje elevs behov och arbetar flexibelt är centrala förutsättningar för att elever med behov av stöd ska kunna tillgodogöra sig undervisningen. Därför var skolans förhållningssätt i framtagandet av lösningar på pandemins utmaningar varit särskilt viktigt för elever med funktionsnedsättning.

Mer flexibel undervisning även framöver

Under pandemin fick elever möjlighet att få undervisning på flera olika sätt. Möjligheten till en mångfald av undervisningsformer är positivt för elever med funktionsnedsättning. Det bekräftas av att en del elever tyckte att deras studiesituation var bättre under pandemin.  

I möten med MFD välkomnar organisationer för unga med funktionsnedsättning den ökade flexibiliteten. Det gynnar exempelvis barn och unga med neuropsykiatrisk funktionsnedsättning som mår bättre av att studera hemifrån i perioder. Det gynnar också elever med sjukdomar som går i skov och som behöver göra många sjukvårdsbesök.

Europeiska kommissionen har tagit fram råd för blandad undervisning under och efter pandemin.

Kommissionen intensifierar sina insatser för högkvalitativ och inkluderande grundskole- och gymnasieutbildning hos Europeiska kommissionen

Lärare har behov av kompetensutveckling

För att kunna ta vara på de möjligheter som en mer behovsanpassad undervisning kräver är det nödvändigt med en viss kompetensutveckling. Det gäller både för skolhuvudmän och skolans personal.

Skolhuvudmän och skolans personal har dessutom ett behov av att utbyta erfarenheter av pandemin och att lära av varandra. Det har framkommit i MFD:s dialog med skolmyndigheterna. MFD menar att fortsatt flexibilitet i undervisningen är en sådan fråga som skulle gynna elever med funktionsnedsättning och där det kan finnas behov av erfarenhetsutbyte.