Det är skönt för både kropp och själ att träna. Och själen mår bra av kultur och natur.
En aktiv fritid har positiva effekter både för människor och för folkhälsan i stort. Att få ägna sig åt något man tycker om, umgås, röra på sig och ha roligt betyder mycket och kan få stora effekter.
Men möjligheten att ha en aktiv fritid är ofta begränsad för personer med funktionsnedsättning. Det visar kartläggningen “Aktiv fritid” som Myndigheten för delaktighet har gjort på uppdrag av regeringen.
Motiv för att arbeta med en aktiv fritid
Socialt hållbart samhälle
En aktiv fritid ökar möjligheten till sociala sammanhang även utanför aktiviteten. Att ingå i ett socialt sammanhang ger positiva effekter som gör att fler deltar i övriga delar av samhället, till exempel gå i skolan eller utföra ett arbete.
Billigare att göra rätt från början
Att utgå från principen om universell utformning vid planering och upphandling gör att ni får med ett tillgänglighetsperspektiv från start när ni ska utforma nya lokaler som kulturhus, idrottshallar eller andra samlingslokaler.
Genom att göra rätt från början minskar behovet av individuella lösningar och dyra anpassningar i efterhand.
Fritidsaktiviteter främjar god hälsa
Det finns samband mellan kultur-, idrotts- och friluftsaktiviteter och hälsa. Barn, ungdomar och vuxna med funktionsnedsättning som deltar i organiserade fritidsaktiviteter skattar sitt välmående högre än de som inte deltar i organiserade aktiviteter. De upplever bättre hälsa, självkänsla och självförtroende. De har fler vänner, högre livskvalitet och större självständighet.
Minskar psykisk ohälsa
Personer som är nöjda med sin fritid och upplever sig ha lagom mycket fritidsaktiviteter har mindre symptom på psykisk ohälsa än andra.
Vad säger lagar och konventioner?
Rättigheter för personer med funktionsnedsättning
FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning är grunden till Sveriges nationella mål för funktionshinderspolitiken. Där framkommer tydligt att personer med funktionsnedsättning har rätt till kultur, idrott och fritidsaktiviteter på lika villkor som andra.
Artikel 2 beskriver universell utformning av produkter, miljöer, program och tjänster. Det innebär att lösningar redan från början utformas för att fungera för så många som möjligt.
Barns rättigheter
FN:s konvention om barns rättigheter är sedan 2020 svensk lag. Enligt artikel 23 ska varje barn med funktionsnedsättning ha ett fullvärdigt och anständigt liv. Det innebär bland annat att de precis som andra barn ska ha möjlighet att aktivt delta i samhället. Alla barn har rätt till fritid, lek och vila, och att delta i kulturella och konstnärliga aktiviteter.
Lagen om stöd och service (LSS) och socialtjänstlagen
Personer med funktionsnedsättning ska få det stöd de behöver för att kunna leva ett så självständigt liv som möjligt. Enligt LSS-lagstiftningen ingår det i kommunens uppdrag att det allmänna fritids- och kulturutbudet är tillgängligt för personer som omfattas av LSS.
Enligt socialtjänstlagen lämnas försörjningsstöd för skäliga kostnader för bland annat lek och fritid samt ledsagning för att exempel besöka vänner, delta i kulturlivet eller promenera.
Agenda 2030 - mål för hållbar utveckling
I ett hållbart samhälle lämnas ingen utanför. För att nå målen i Agenda 2030 behöver arbetet utgå från samhällets mångfald och människors olika behov. Därför behöver funktionshindersperspektivet inkluderas i genomförandet av agendan för att nå de globala målen för hållbar utveckling. Mål nr 3 om god hälsa och välbefinnande är särskilt relevant för fritiden.
Hur kan din kommun göra skillnad?
Så här kan kommunen förebygga och åtgärda hinder för en aktiv fritid:
- Undersök kommunens beslutade styrdokument för att se vad som står om att främja en aktiv fritid för personer med funktionsnedsättning. Använd styrdokumenten som argument eller som stöd i det fortsatta arbetet. Om det saknas, arbeta för att få med skrivningar om att främja en aktiv fritid.
- Skapa en struktur för arbetet med att främja en aktiv fritid för fler. Identifiera, dokumentera, åtgärda och följ upp hinder för en aktiv fritid. Gör detta regelbundet för att hålla er uppdaterade.
- Inkludera målgruppen för att utveckla och utvärdera aktiviteter.
- Nyttja kommunens befintliga styrmedel. Det kan till exempel handla om att förändra systemet för bidragsgivning eller fördelning av tider i idrottshallar och samlingslokaler.
- Samverka inom kommunen för att utbyta erfarenheter och kunskap mellan kultur- och fritidsförvaltning och socialförvaltning.
- Överväg om det går att avsätta en tjänst eller en del av en tjänst på kommunen som arbetar fokuserat med frågan.
- Undersök möjligheten att erbjuda lån av sportutrustning och fritidshjälpmedel.
- Samla information om tillgängliga aktiviteter som målgruppen har tillgång till.
- Erbjud en stor mångfald av aktiviteter för att så många som möjligt ska hitta något som passar dem.