Senast uppdaterad:
Deras erfarenheter är viktiga för att vi ska kunna identifiera hinder för delaktighet och hitta lösningar.
Att lyssna till barn och unga utgör också en viktig källa till kunskap om levnadsvillkor. Deras röster och erfarenheter bidrar till att beslutsunderlag kan bli mer kompletta. Därför är det viktigt att involvera dem i allt arbete som berör dem.
Forum för att lyssna på barn
Det finns många olika forum för att ta del av barns och ungas erfarenheter. Det kan till exempel ske genom paneler, råd, fokusgrupper och intervjuer.
Oavsett forum är det viktigt att det finns en bred representation bland barnen som ska delta. Först då kan olika barns erfarenheter synliggöras och vi säkerställer att erfarenheterna från barn och unga med funktionsnedsättning inte missas.
Genom att fler barns erfarenheter blir uppmärksammade ökar vi möjligheterna att utforma insatser och åtgärder som faktiskt passar de flesta barn.
Kom ihåg att barn och unga med funktionsnedsättning oftast finns där andra barn och unga finns, till exempel i skolan, på fritidsgårdar eller fritidsaktiviteter. Ibland kan det behövas riktade satsningar för att kunna nå och prata med barn med funktionsnedsättning inom till exempel anpassad skola.
Barn och unga med funktionsnedsättning behöver ibland stöd och insatser från samhället för att kunna var delaktiga. Då är det särskilt viktigt att de också får möjlighet att vara med och påverka, det vill säga att vi lyssnar på barnet insatsen handlar om. Det kan handla om frågor som rör barnets egen vardag och liv, till exempel i skolan.
Metoder för att lyssna på barn
Barn och unga har olika förutsättningar för att göra sin röst hörd. En funktionsnedsättning får inte vara ett skäl till att inte låta barnet komma till tals.
Oftast kan samma metoder användas för barn med funktionsnedsättning som för barn i allmänhet. Men ibland behövas särskilda samtalsmetoder och kommunikationsverktyg som är anpassade efter barnets ålder och funktionsnedsättning.
Få stöd i att prata med barn och unga (mfd.se)
Det behövs ständigt mer kunskap
På många områden saknas kunskap kring hur levnadsvillkoren ser ut för barn och unga med funktionsnedsättning. Eftersom barn och ungas behov och förutsättningar förändras över tid behöver kunskapen ständigt fyllas på.
Samhällsaktörer bidrar
Myndigheter, kommuner och regioner har aktivt börjat arbeta med att fylla kunskapsluckorna. Till exempel har en del stora folkhälsoundersökningar funktionsnedsättning som bakgrundsvariabel.
Detta bidrar till att öka kunskapen om skillnader mellan barn med och barn utan funktionsnedsättning på samma sätt som kunskapen om skillnader mellan pojkar och flickor. Det görs också en del riktade undersökningar och studier för att nå elever i särgrundskolan och särgymnasiet.
Kunskap som faktiskt speglar barns och ungas olika levnadsvillkor är avgörande för att fler barn ska få bättre levnadsvillkor. Den är också viktig för alla samhällsaktörer som arbetar med och för barn och unga. Med sådan kunskap kan myndigheter, regioner och kommuner ta fram beslut, åtgärder och insatser som inkluderar fler barn.
Kunskap om barn i anpassad skola
Vid sidan av de större skolenkäterna görs en del riktade undersökningar och studier för att nå elever i anpassad skola. Men det saknas fortfarande mycket kunskap om denna grupp och deras levnadsvillkor och även här behöver offentliga aktörer systematiskt inhämta vetande för att denna målgrupp inte ska glömmas bort i barnrättsarbetet.
För barn i anpassad skola kan enkäter och intervjuer behöva anpassas, exempelvis kan bildstöd användas och frågorna behöver utformas enkelt och tydligt.
Kom ihåg att funktionshindersorganisationerna är en kunskapskälla till levnadsvillkor. De tar fram rapporter och sammanställningar om levnadsvillkor för barn med olika funktionsnedsättningar.