Ett inkluderande barnrättsarbete är ett arbete där alla barn får synas och höras. Det är ett barnrättsarbete som utgår från mångfald och jämlika levnadsvillkor samt lika möjligheter till utveckling, trygghet och delaktighet.
Det bygger på kunskap om att:
- barn och unga har olika behov och förutsättningar
- barn och unga har olika levnadsvillkor
- barn och unga måste bli lyssnade på
- barn och unga har rättigheter genom konventioner i barnrättsarbetet.
För att säkerställa ett inkluderande barnrättsarbete behöver alla aktörer som arbetar med barn och för barns rättigheter systematiskt fråga sig hur beslut, åtgärder och insatser påverkar barn och unga med olika bakgrund, behov och förutsättningar.
Om ett inkluderande barnrättsarbete
Barn berörs inom samhällets alla delar och områden. Frågor som rör barn kan finnas i alla delar av en organisation, i form av exempelvis projekt, aktiviteter, olika typer av åtgärder eller beslut.
De flesta barn med funktionsnedsättning finns där alla andra barn finns, men deras situation, förutsättningar och behov kan ibland skilja sig åt. Därför behöver frågor som berör barn synliggöra dessa förutsättningar och behov, för att arbetet ska kunna bidra till jämlika levnadsvillkor och lika möjligheter till utveckling, trygghet och delaktighet.
Gör rätt från början
Genom att i allt barnrättsarbete utgå från att alla barn är olika ökar möjligheterna till att ”göra rätt från början”.
Om behov och förutsättningar för barn med funktionsnedsättning är inkluderade blir resultatet ofta också bättre för de flesta barn. På så sätt bidrar det här stödet till att fler barn blir inkluderade från början och att det inte behövs dyra anpassningar i efterhand.
Utgå från universell utformning (mfd.se)
Normkritiskt perspektiv
Det finns även andra grupper av barn som är en del av samhällets mångfald, men som inte tillhör normen. Även för dessa barn kan situation, förutsättningar och behov skilja sig åt från andra barn.
Byt ut ordet funktionsnedsättning i checklistan mot till exempel flickor för att synliggöra kön, eller utländsk bakgrund för att synliggöra etnicitet. Alla diskrimineringsgrunder fungerar. Tänk också på att socioekonomi är en viktig faktor.
Stöd för att jobba inkluderande med barnrätt
Stödet är menat att komplettera de material som ni redan använder. Till exempel prövningar av barnets bästa, barnkonsekvensanalyser och barnchecklistor.
Frågorna ger stöd till reflektion i relation till ert egna material. I första hand fungerar stödet bäst för frågor som berör barn som grupp, snarare än för individärenden kring ett enskilt barn.
Det går att använda alla områden och frågeställningar tillsammans eller varje del för sig.
Ta reda på hur förutsättningarna och behoven kan skilja sig åt mellan barn
- På vilket sätt skulle situationen, förutsättningarna och behoven hos barn med funktionsnedsättning kunna skilja sig åt från andra barns?
- En mindre andel barn med funktionsnedsättning finns i sär- och specialskolan. På vilket sätt skulle deras förutsättningar och behov kunna skilja sig från andra barns?
- Tänk igenom vilka andra förutsättningar och behov som kan finnas hos barn som frågan skulle behöva ta hänsyn till, till exempel kön, socioekonomisk bakgrund etc?
Vilka barn inkluderas i den kunskap vi använder oss av som utgångspunkt?
- Omfattar aktuell forskning och rapporter olika behov och förutsättningar hos barn med funktionsnedsättning? Om ja, på vilket sätt, vilken kunskap finns det och på vilka områden?
- Är funktionsnedsättning en bakgrundsvariabel i befintlig statistik på området? Går statistiken att bryta ner på fler faktorer, till exempel kön och typ av funktionsnedsättning?
Vilka metoder använder vi för att lyssna på barn och når vi alla?
- Om barn ska höras i frågan; ska det ske genom att en grupp barn får komma till tals genom direkta metoder? Hur ska urvalet av barn då gå till? Kommer urvalet att ge barn med funktionsnedsättningar möjlighet att uttrycka sina åsikter?
- Om barn ska höras i frågan; ska det ske genom en indirekt metod? Granska i så fall det utvalda materialet: Går det att se om barn med funktionsnedsättning har fått uttrycka sina åsikter?
Barn med funktionsnedsättningar skyddas av två konventioner
- När ni har identifierat artiklar i barnkonventionen, har ni också identifierat motsvarande eller kompletterande artiklar i konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning?
- Vilken kunskap tillför artiklarna om rättigheterna och hur de ska genomföras för att respektera och tillgodose behoven hos barn med funktionsnedsättning?
Hur använder vi oss av den kunskap vi har tagit fram?
Utgå från de svar ni redan kommit fram till och fundera över hur dessa kan påverka genomförande och resultat i den berörda frågan. Ta hjälp av följande frågor:
- Om frågan tar hänsyn till det som framkommit om barn med funktionsnedsättning kan resultatet då bli bättre för fler barn?
- Tänk på att en positiv konsekvens för många barn, kan vara negativ eller inte få effekt alls för barn med funktionsnedsättning.
- Om frågan inte tar hänsyn till det som framkommit om barn med funktionsnedsättning, kan resultatet då bli sämre för vissa barn? Kommer kompensatoriska åtgärder för vissa barn att behövas?
Är barnets bästa det bästa för alla barn
- Innehåller bedömningen eller beslutet av frågan en avvägning mellan olika barns intressen? Eller har analysen visat att det finns skillnader?
- Beskriv eventuella uteblivna eller negativa konsekvenser för barn med funktionsnedsättning i beslutet samt hur dessa konsekvenser ska hanteras.
Kom ihåg att återkoppla till barnen
Återkopplingen till barn sker utifrån ålder och mognad men också funktionsnedsättning. Det innebär till exempel att det är viktigt att det finns möjlighet att ta del av återkopplingen i alternativa format.
Fördjupad information
Här hittar ni mer information om ett hållbart barnrättsarbete som kan vara till hjälp.
Att höra barns åsikter i frågan: Lyssna på barn och unga (mfd.se)
Vill ni fördjupa er kunskap om barnrättsarbete kan ni gå MFD:s webbkurs om hållbart barnrättsarbete: