Hoppa till huvudmenyn Till startsidan Nyheter Till sök Kontakta oss Om webbplatsen

Mål och uppföljning

Att sätta bra och tydliga mål kan vara avgörande för att lyckas. Att följa upp målen är också en viktig del i arbetet.

Formulera mål

Bra mål är helt avgörande för att kunna styra arbetet och uppvisa resultat av strategin. I vissa fall går det att bryta ner övergripande mål och koppla dem till insatser i verksamheterna. I andra fall kan strategin innehålla mål och insatser som ska innefatta hela kommunens verksamhet.

Det finns mängder av teorier och modeller för att formulera och följa upp mål. När det kommer till funktionshinderspolitiken är ofta typen av mål det som kräver mest reflektion. Det är stor skillnad på om målen ska nå effekter, resultat eller aktiviteter.

Exempel

Mål för möjligheten att utöva idrott kan vara olika beroende på om de ska leda till effekt, resultat eller en aktivitet.    

  • Effekt – Personer med funktionsnedsättning i kommunen motionerar och idrottar i högre utsträckning.
  • Resultat – Tillgängligheten har ökat i kommunens lokaler för idrott.
  • Aktivitet – Kommunen har inventerat kommunens lokaler för idrott utifrån ett tillgänglighetsperspektiv.

Beroende på vilken typ av målsättning som sätts upp påverkar det vilka typer av insatser som ska göras samt vilken typ av uppföljning som krävs för att veta om målet har uppnåtts. Vilket mål passar kommunens verksamhet? Vad ska kommunen uppnå?

Utgå ifrån nulägesanalysen

Nulägesanalysens resultat är den bästa utgångspunkten för att analysera vilka mål och insatser som kommunen ska prioritera i sin strategi.

  • Vilka hinder behöver kommunen åtgärda?
  • Inom vilka områden och verksamheter behöver kommunen göra insatser?
  • Finns det områden eller verksamheter där det finns särskilda möjligheter för en hög ambition på grund av politiska prioriteringar eller externa faktorer?

Välj ett område och pröva att formulera mål utifrån de olika nivåerna – effekt, resultat, aktivitet. Testa att formulera insatser för att nå målen på olika nivåer.

Följa upp mål

En förutsättning för en lyckad strategi är att kunna visa en utveckling i linje med de mål som satts upp.

Operationalisering och indikatorer

Två vanliga begrepp kopplat till mål är operationalisering och indikatorer.

Operationalisering brukar innebära att omsätta något och göra det mätbart. Ett mål kan vara abstrakt och kräver då att det bryts ned och omsätts till mätbara formuleringar, exempelvis om något ska ”öka”. En operationalisering kan då innebära att specificera hur mycket något ska öka för att målet ska vara uppnått.

Indikatorer är mått som kommunen kan koppla till målen för att kunna se om det går åt rätt håll och om målen nås. Vi kommer använda begreppet mått i stödet.

Bestäm i förväg hur målen ska följas upp

Det absolut viktigaste när det gäller uppföljning är att i förväg bestämma hur kommunen ska följa upp målen. Att i efterhand formulera mått är ofta svårt och blir sällan användbart. Analysera i förväg vilken typ av mått som kommunen ska använda för att mäta målen. Ska kommunen mäta målen:

  • Mot prestation dvs. att insatser är genomförda?
  • Mot att förutsättningarna eller möjligheterna har blivit bättre?
  • Mot själva utfallet för den enskilde individen?

Exempel på olika mätning av samma mål

Mål

Fler personer med funktionsnedsättning som bor i kommunen motionerar och idrottar.

Mått 1

Brister i tillgängligheten har åtgärdats i tre idrottshallar, kommunen har infört krav i bidrag till idrottsföreningar om att bedriva inkluderande verksamhet och två utbildningar om tillgänglighet har genomförts på idrottsförvaltningen.

I exemplet mäts genomförda insatser dvs. det görs ett antagande om att dessa insatser ökade möjligheten att motionera och idrotta. Själva målet mäts egentligen inte.

Mått 2

Frågor ställs till idrottsföreningar om de upplever att möjligheterna ökat att motionera och idrotta. Tillgängligheten i kommunens idrottslokaler inventeras.

I exemplet mäts resultat dvs. förutsättningarna i form av ökad tillgänglighet har blivit bättre.

Mått 3

Frågan ställs till medborgarna om deras motions- och idrottsvanor. Exempelvis i en medborgarenkät där det går att se vilka som tillhör gruppen med funktionsnedsättning eller direkt till gruppen med funktionsnedsättning ex som enkät eller i en intervju.

I exemplet mäts det faktiska utfallet och effekten dvs. det som målet beskriver.

Att ta hänsyn till i mätningen

Exemplet visar att det finns flera olika sätt att mäta på där vissa mått inte mäter själva målet men ändå indikerar något. Andra mått mäter målet direkt men kan vara resurskrävande. Ibland kan det kräva en kombination av mått för att mäta ett mål. Kommunen måste ta ställning till vilken typ av mätning som är aktuell. Det handlar om en balans mellan att kunna följa mål och hur mycket resurser som kommunen vill lägga på mätning.

  • Ska kommunen ha mål på en nivå eller flera?
  • Vilka typer av resultat vill kommunen kunna mäta och redovisa för politisk ledning och medborgare?
  • Vilka resurser finns det för mätning av målen?

Metoder för att mäta

Det finns mängder av metoder för att mäta resultat och effekter. Ofta förknippas mätning med kvantitativa mått exempelvis i form av enkäter. Att använda enkätmetoden kräver ofta en del arbete men ger också svar på om målet faktiskt uppnåtts.

Ett sätt att effektivisera arbetet med enkäter är att se över vilka enkäter kommunen redan genomför exempelvis medborgarundersökningar, nöjdkund-index, folkhälsoundersökningar eller liknande. Genom att ställa frågor som matchar målen i strategin kan mycket fångas genom befintliga enkäter. Att inkludera frågor om tillgänglighet, upplevda hinder eller upplevelse av tillgång till samhällsservice kan ge bra mått.

Ett annat sätt att använda befintliga enkäter är att ställa en bakgrundsfråga som identifierar personer med funktionsnedsättning. Detta gör det möjligt att på samma sätt som könsuppdelad statistik används, jämföra och se skillnader mellan grupper.

Kommunen kan också göra uppföljningar med hjälp av brukarundersökningar inom funktionshinder- och omsorgsverksamheten. Detta fångar inte en lika bred grupp men kan ändå utgöra mått beroende på hur målen formulerats.

Dialoger

Mått måste inte vara kvantitativa. Det går i många fall att få en bra indikation på ett uppsatt mål med mer kvalitativa metoder. Det kan handla om att genomföra fokusgrupper eller intervjuer. Det kan också vara att använda de samrådsgrupper eller råd som finns i kommunen.

I MFD:s metodstöd för dialoger finns mer information om former för dialog och tillgängliga metoder.

Metodstöd för dialog (mfd.se)