En förutsättning för att kunna utforma ett samhälle som inkluderar alla är att staten, regionerna och kommunerna på olika sätt involverar medborgarna i utformning, genomförande och uppföljning av sin verksamhet.
Offentliga aktörer i Sverige har dessutom ett långtgående ansvar för att alla invånare, oavsett funktionsförmåga, ska kunna vara delaktiga.
Alla ska kunna vara delaktiga
Offentliga aktörer behöver säkerställa att så många olika grupper och behov som möjligt är synliggjorda och omhändertagna i utformningen av deras verksamheter. Det offentliga uppdraget riktar sig till alla som verkar och bor i Sverige.
För att säkerställa att en verksamhet är effektiv, användbar och håller hög kvalitet behöver kommuner och regioner på olika sätt involvera invånarna. Då ökar möjligheten att besluten blir relevanta och till nytta för användarna som också får känna att de har möjlighet att påverka.
På så sätt är aktiv involvering centralt för att utveckla och upprätthålla demokratin och förtroendet för det offentliga. Att medvetet eller omedvetet utestänga grupper är aldrig förenligt med det offentliga uppdraget.
FN:s konvention och aktiv involvering
FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning antogs av FN:s generalförsamling 2006 och ratificerades av Sveriges riksdag 2009. I den framgår det att personer med funktionsnedsättning ska bli involverade i beslut som rör dem.
I november 2017 beslutade riksdagen att konventionen ska utgöra grund för den nationella funktionshinderspolitiken i Sverige.
Genom att Sverige antagit konventionen ska staten, regioner och kommuner också involvera personer med funktionsnedsättning i beslut och verksamheter som på olika sätt berör deras liv.
Allmän kommentar
I anslutning till konventionen finns en FN-kommitté som övervakar genomförandet av konventionen i de olika stater som tillträtt den. För att ge staterna vägledning till vissa artiklar i konventionen tar kommittén fram så kallade allmänna kommentarer.
År 2018 tog kommittén fram en allmän kommentar om att konventionsstaterna aktivt ska involvera personer med funktionsnedsättning i beslutsfattande processer genom de organisationer som företräder dem.
Den allmänna kommentaren framhåller att aktiv involvering är till för att säkerställa att kunskaper och livserfarenheter från personer med funktionsnedsättning kommer med som beslutsunderlag i offentligt beslutsfattande.
Aktiv involvering bör enligt den allmänna kommentaren utgå från följande grundläggande principer:
- Den aktiva involveringen bör ses som en process och inte som något som bara görs en gång.
- Den aktiva involveringen bör ha ett öppet och systematiskt förhållningssätt, ta sin början tidigt, exempelvis i förberedelserna inför ett beslut, pågå under de olika stegen i en beslutsprocess och slutligen erbjuda möjlighet att lämna synpunkter på slutresultatet.
- Aktiv involvering kräver rimlig tillgång till material och underlag samt att de presenteras på ett tillgängligt sätt.
- Involveringen måste förläggas till lokaler eller ske i format som är användbara och tillgängliga för alla parter.
- För att möjliggöra aktiv involvering behöver den involverande parten säkerställa rimliga tidsramar som gör det realistiskt för funktionshindersorganisationerna att bidra.
Aktiv involvering bygger på ömsesidighet och respekt. Det kräver också samspel mellan det offentliga och funktionshinderorganisationer.
När behövs aktiv involvering?
Utgångspunkten för aktiv involvering är att personer med funktionsnedsättning ska involveras i alla frågor som kan beröra deras liv. De som ska använda en tjänst eller en verksamhet ska också involveras i utformandet.
Aktiv involvering är därför aktuellt i många olika processer och verksamheter i en kommun. Det kan vara aktuellt i ett arbete som syftar till att beskriva och identifiera de hinder som behöver hanteras och att identifiera lämpliga insatser och lösningar. Involvering kan också genomföras för att kvalitetssäkra en färdig produkt eller ett förslag inför beslut. Slutligen är aktiv involvering ofta viktigt i uppföljningen av resultatet av en insats.
För att involvering ska fungera är det viktigt att alla som deltar har en gemensam bild av målet med arbetet och vad det ska användas till. Ofta är det också viktigt att gemensamt fastställa vilken kunskap involveringen kräver, hur mycket tid den förväntas ta och vilken metod man tänker använda.
Både under tiden som involvering pågår och efteråt är det viktigt att kommunen löpande återkopplar hur man använder den kunskap som kommer fram och hur den bidrar. Skulle kommunen behöva förändra något under arbetets gång är det viktigt att vara öppen och ge tydlig återkoppling om det.
Den som blir inbjuden att bidra i involvering har ansvar för att säkerställa att den har bästa möjliga förutsättningar att delta och bidra. Detta genom att planera och förbereda sig i enlighet med det uppdrag som involveringen omfattar. Den som deltar har också ett ansvar att konstruktivt återkoppla till den som involverar, om något inte fungerar som det är tänkt.
Begrepp
I utgångspunkterna har begreppet aktiv involvering använts. Det finns många andra begrepp som ligger nära aktiv involvering, exempelvis samråd, dialog, inflytande och delaktighet.
Aktiv involvering som begrepp är nära kopplat till konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. För att aktivt involvera kan kommuner och regioner föra olika former av dialog.
I metodstödet kommer vi använda begreppet dialog, vilket är ett sätt att nå aktiv involvering.