Senast uppdaterad:
Målet för jämställdhetspolitiken i Sverige är att kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sina liv. Jämställdhetspolitiken utgår från sex delmål som handlar om makt och inflytande, ekonomi, hälsa, utbildning, arbete och mäns våld mot kvinnor.
Det nationella funktionshinderspolitiska målet om jämlikhet i levnadsvillkor och full delaktighet ska också bidra till ökad jämställdhet.
Skillnader mellan könen
Hela samhället påverkas av olika könsstereotypa idéer och föreställningar. Konsekvenser av att vara man eller kvinna med funktionsnedsättning uppmärksammas dock i lägre utsträckning än övriga befolkningen.
De skillnader och jämställdhetsproblem som finns mellan flickor och pojkar, kvinnor och män med funktionsnedsättning har inte systematiskt belysts, beskrivits och dokumenterats. Det saknas fortfarande en del kunskap och statistik för att beskriva hur skillnaderna ser ut.
Villkor för personer med funktionsnedsättning
MFD:s samlade uppföljning av levnadsvillkor för personer med funktionsnedsättning visar att gruppen generellt har sämre levnadsvillkor och möjligheter att delta i samhällslivet.
Det gäller för i princip alla samhällsområden där data finns tillgänglig, som till exempel utbildning, arbete och försörjning, trygghet och hälsa. Uppföljningen visar också att de skillnader som finns mellan flickor och pojkar, kvinnor och män i hela befolkningen även finns hos personer med funktionsnedsättning. Det finns också tendenser som visar att skillnaderna blir större.
Delmål 5: Jämställd hälsa
Det finns stora skillnader i rapporterad hälsa mellan de delar av befolkningen som har en funktionsnedsättning jämfört med de som inte har det. Personer med funktionsnedsättning skattar sin fysiska och psykiska hälsa som betydligt sämre.
För personer i åldern 30–64 år och äldre finns dessutom en könsskillnad bland personer med funktionsnedsättning som inte finns i den övriga befolkningen. Kvinnorna i åldern 30–64 år skattar dessutom sin fysiska hälsa sämre än männen. Det finns ingen sådan skillnad mellan kvinnor och män i övriga befolkningen.
Antal personer med ohälsa och funktionsnedsättning är större i jämförelse med den övriga befolkningen. Det är totalt fler kvinnor än män, både med och utan funktionsnedsättning, som lider av psykisk ohälsa. Även här är skillnaden större mellan män och kvinnor med funktionsnedsättning.
Jämställdhetsintegrering
För att uppnå jämställdhet i samhället har regeringens huvudsakliga strategi sedan 1994 varit jämställdhetsintegrering. MFD är en av de 54 myndigheter som har ett löpande regeringsuppdrag att arbeta med jämställdhetsintegrering.
Jämställdhetsintegrering innebär att ta hänsyn till ett jämställdhetsperspektiv i all politik som påverkar människors villkor.
För MFD innebär arbetet med jämställdhetsintegrering att integrera jämställdhetsperspektivet i alla delar av myndighetens verksamhet.
Det övergripande målet med arbetet är att MFD systematiskt ska bidra till att öka kunskapen, medvetenheten och synligheten i frågan om hur ojämställdhet och funktionshinder kan förebyggas och undanröjas i samhället.
Jämställdhetsintegrering i MFD - Inriktning för perioden 2022–2025 (mfd.se)
Rapporten Jämställdhetsintegrering i Myndigheten för delaktighet (mfd.se)
Kartläggning av utmaningarna för att nå ekonomisk jämställdhet (mfd.se)