Senast uppdaterad:
Appar och program i våra mobiltelefoner, datorer och surfplattor skapar nya möjligheter att kommunicera, samarbeta och delta i arbetslivet. Verktygen kan underlätta direkt kommunikation med personer som är döva, har nedsatt hörsel eller dövblindhet och på så sätt göra arbetsplatser mer tillgängliga.
Textbaserad kommunikation
Att kommunicera med text är användbart för de flesta personer som är döva, har nedsatt hörsel eller dövblindhet.
Exempel på teknik för distanskommunikation:
- e-post
- totalkonversation
- texttelefoni
- SMS
- chatt.
Exempel på teknik för närkommunikation:
- SMS
- chatt
- tal-till-text (taligenkänning).
I vissa fall fungerar det bra att kommunicera med sms, chatt, skrivna lappar eller att använda tal-till-text program som återger det som sägs i text. Det är ofta tillräckligt för korta konversationer och enkla vardagssituationer, eller när det inte finns tolk att tillgå.
Tal-till-text
Tal-till-text, eller taligenkänning, är en teknik som omvandlar talat språk till text via en dator, mobiltelefon eller surfplatta.
För en person med hörselnedsättning kan tal-till-text-teknik underlätta när tolk eller annan teknik inte finns tillgänglig eller inte fungerar som den ska. För en person som har teckenspråk som första språk är tal-till-text användbart om personen är bra på att läsa det svenska språket. Verktyg för tal-till-text är lämpliga för korta och informella samtal.
Tal-till-text-appar för mobiltelefoner går att köpa eller ladda ner gratis. I en del surfplattor och mobiltelefoner finns tal-till-text-funktionen inbyggd och går att aktivera under inställningar.
Möjligheten till att automatiskt omvandla tal till text öppnar nya perspektiv i arbetslivet och allt fler personer med nedsatt hörsel efterfrågar mobila lösningar med taligenkänning för korta möten eller informella samtal. Det finns idag appar som gör det möjligt för tre personer eller fler att kommunicera via tal-till-text. För att detta ska fungera bra behöver den som läser texten i appen kunna se vem som har ordet och pratar, men detta är inte möjligt med alla appar på marknaden.
Digital kommunikation vid distansarbete
Både speciella hjälpmedel för videosamtal (totalkonversation) och bildtelefoniappar till vanliga datorer, surfplattor och mobiltelefoner möjliggör digital kommunikation för döva, personer med hörselskada eller dövblindhet.
Digital kommunikation och andra verktyg för samarbete på distans underlättar vid arbetsuppgifter som inte är platsbundna. Möten kan genomföras digitalt med videosamtal och skärmdelning och dokument kan delas på gemensamma plattformar.
När man väljer ett verktyg för kommunikation på distans är det bra att kontrollera att följande funktioner finns:
- kommunikation sker simultant via bild, text och ljud
- möjlighet att ansluta tolk (teckenspråkstolk eller skrivtolk)
- möjlighet att fästa flera rutor samtidigt vid videosamtal (en förutsättning för samtal på teckenspråk).
De flesta verktyg för digital kommunikation reagerar på ljud vilket innebär att deltagarna blir uppmärksammade på den som pratar i bild. Här har det skett en utveckling och idag finns det verktyg som reagerar på rörelser och automatiskt känner igen när någon kommunicerar med teckenspråk.
Totalkonversation
Hjälpmedel för totalkonversation gör det möjligt att använda video, realtidstext och tal samtidigt i ett samtal. Man väljer själv kommunikationssätt beroende på vad som fungerar bäst i den aktuella situationen.
En person som är döv och använder teckenspråk kan kommunicera med andra teckenspråkiga personer. En teckenspråkig person med dövblindhet kan kommunicera med en döv person. Personen med dövblindhet använder då teckenspråk och den döva personen skriver till personen med dövblindhet.
Hörande personer kan ringa till en person som har totalkonversation genom ett vanligt telefonsamtal, via någon av förmedlingstjänsterna Bildtelefoni.net och Texttelefoni.se.
Checklista för tillgängliga digitala möten
Hörselteknologi
Hörapparater och cochleaimplantat har blivit bättre på att analysera ljudmiljöer och justera ljudbilden. Dessa hjälpmedel kan också agera som nav för andra digitala enheter som mobiltelefoner, datorer, konferenshjälpmedel eller molntjänster.
Konsumentprodukter och andra tjänster innehåller allt fler hörselfrämjande lösningar. Exempel på det är operativsystem i mobiltelefoner med inställningar för hörsel och appar som använder artificiell intelligens för att reducera brus och fokusera på mänskligt tal.
En annan innovation inom hörselteknik är LE-Audio. Det är en bluetoothstandard som ger stöd för hörapparater och hörselimplantat. LE-Audio möjliggör högre ljudkvalitet och lägre strömförbrukning samt ljuddelning till flera enheter samtidigt.
Teknik för personer med dövblindhet
Nya digitala verktyg och hjälpmedel bidrar till utökad delaktighet för personer med dövblindhet. Arbetsgivare och förskrivare inom region eller Arbetsförmedlingen kan vända sig till Nationellt kunskapscenter för dövblindfrågor där en expertgrupp finns för att ge råd och stöd. På webbplatsen finns nyheter, tips och, guider om hjälpmedel och konsumentteknik.
Teknik och hjälpmedel hos Nationellt kunskapscenter för dövblindfrågor
Tillgång till arbetshjälpmedel
Arbetsgivaren är enligt arbetsmiljölagen (1977:1160) skyldig att ta hänsyn till arbetstagarens särskilda förutsättningar för arbetet. En individuell arbetsmiljöanpassning omfattar både arbetshjälpmedel och att arbetsplatsen är ergonomiskt bra utformad.
Det är arbetsgivaren, Arbetsförmedlingen eller Försäkringskassan som ansvarar för att erbjuda en medarbetare arbetshjälpmedel. Utrustning för bildtelefoni, konsumentprodukter eller andra hörhjälpmedel (förutom hörapparater) räknas som arbetshjälpmedel.
Arbetshjälpmedel från Arbetsförmedlingen
Arbetsgivare kan få ekonomiskt bidrag från Arbetsförmedlingen för hjälpmedel på arbetsplatsen, enligt förordning (2017:462) om särskilda insatser för personer med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga. Det gäller under medarbetarens första anställningsår, men om medarbetaren har en anställning med stöd finns ingen tidsgräns.
Bidraget lämnas till arbetsgivaren om det rör sig om omfattande och fasta hjälpmedel. Om bidraget rör individuella hjälpmedel lämnas det direkt till medarbetaren.
Arbetsförmedlingen kan ge bidrag på upp till 100 000 kronor per år. Om det finns synnerliga skäl kan även anpassningar för högre belopp beviljas.
Arbetsförmedlingen om bidrag till hjälpmedel på arbetsplatsen
Arbetshjälpmedel från Försäkringskassan
När en medarbetare har arbetat hos en arbetsgivare i mer än 12 månader kan Försäkringskassan lämna ett ekonomiskt bidrag till hjälpmedel på arbetsplatsen enligt förordning (1991:1046) om bidrag till arbetshjälpmedel.
Försäkringskassan beviljar bidrag upp till 50 000 kronor per år. Om det finns synnerliga skäl kan Försäkringskassan bevilja anpassningar för högre belopp.